far

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet far. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet far, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger far i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet far finns här. Definitionen av ordet far hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avfar och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även får.

Svenska

Substantiv

Böjningar av far  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ far fadern fäder fäderna
Genitiv fars faderns fäders fädernas

far

  1. kortform av fader
    Användning: pappa och far är de två vanligaste och mest neutrala orden för ’manlig förälder’. Det finns dock en tydlig skillnad i stilvärde: pappa uppfattas som mer vardagligt medan far uppfattas som mer formellt eller högtidligt.
    Sammansättningar: familjefar, farbror, farfar, farmor, farmöderne, farsgubbe, morfar, styvfar, tomtefar

Översättningar

Verb

far

  1. böjningsform av fara

Danska

Substantiv

far

  1. far, fader

Engelska

Adjektiv

Böjningar av far 
Positiv far
Komparativ further, farther
Superlativ furthest, farthest
 
Adverbavledning (farly)?

far

  • uttal: fɑː (stumt r, vanligt i storbritannien) eller fɑːɹ (nordamerikansk engelska)
  1. avlägsen

Adverb

Böjningar av far 
Positiv far
Komparativ farther, further
Superlativ farthest, furthest

far

  1. vida, långt
    Vanliga konstruktioner: far more, far too much

Fornsvenska

Substantiv

Böjningar av far  Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fār fārit fār fārin
Ackusativ fār fārit fār fārin
Dativ fāri, fāre fārinu, fāreno fārum, fārom fārumin, fāromen
Genitiv fārs fārsins fāra fāranna

fār n

  1. (däggdjur) får

Frisiska

Substantiv

Böjningar av far  Singular Plural
neutrum
Nominativ far farren

far n

  1. (sjöfart) farvatten
    Synonymer: fargeul, soal

Verb

far

  1. böjningsform av farre

Isländska

Substantiv

Böjningar av far  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ far farið för förin
Ackusativ far farið för förin
Dativ fari farinu förum förunum
Genitiv fars farsins fara faranna

far

  1. avtryck

Latin

Substantiv

far

  1. (växter) emmer

Romani

Adverb

far

  1. långt

Etymologi

Besläktat med hindi दूर (dūr).

Turkiska

Substantiv

far

  1. strålkastare (på bil)
    Etymologi: Av franska phare.
  2. ögonskugga
    Etymologi: Av franska fard.
    Synonymer: göz farı