man

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet man. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet man, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger man i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet man finns här. Definitionen av ordet man hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avman och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
man (människa) - Michelangelos David

Se även män, mån och -man.

Svenska

Substantiv

Böjningar av man 1-3 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen män männen
Genitiv mans mannens mäns männens
Som förled i sammansättningar används mans- (1), manna- (3)-.
Böjningar av man 4 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen man, mannar mannarna
Genitiv mans mannens mans, mannars mannarnas

Not:

oftast används pluralen ”man” när man talar om dem och ”mannar” när man talar till dem

Böjningar av man 6 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man manen manar manarna
Genitiv mans manens manars manarnas
hästens man (hår)

man

  • uttal: man (betydelse: 1-5), mɑːn (betydelse: 6)
  1. (ofta vuxen) människa av manligt kön
    Synonymer: karl, tjabo (slang)
    Etymologi: Av fornsvenska man, ackusativ av maþer (”människa, man”), av fornnordiska maðr, av urgermanska *mannaz. Ytterst antingen av protoindoeuropeiska *mánu-, "person", eller *men-, "att tänka".
    Riktiga män behåller sitt skägg och sin övriga kroppsbehåring.
    Sammansättningar: manfolk, manhaftig, mankön, mansdräkt, mansfigur, mansgris, manshat, manshora, manshuvud, manshög, manshöjd, manskör, manslem, manslukerska, mansnamn, mansperson, mansroll, mansyrke
    Besläktade ord: mandom, manlig
  2. äkta make, man i äktenskap
    Det är min mans kostym.
  3. (mest i sammansättningar) person i allmänhet, oavsett kön
    Fraser: bli man för något, gemene man, god man, känna sin man, lite till mans, menige man, på tu man hand, tredje man
    Sammansättningar: brandman, förman, förtroendeman, gärningsman, justeringsman, järnvägsman, landsman, mansålder, medicinman, ombudsman, riksdagsman, spelman, tjänsteman, enmans, tvåmanna, tremanna, fyrmanna, fåmans, mannaminne, mannamån
    Besläktade ord: bemanna, manskap
  4. medlem av exempelvis militär eller polisiär trupp
    Den svenska hären på 10 610 man anföll den cirka 37 000 man starka ryska armén.
    Fraser: framåt mannar
  5. (slang, endast i bestämd form: mannen) tilltalsord till manlig bekant eller vän (med vänskaplig underton)
    Hur är läget, mannen?
  6. (anatomi, hår) längre hår på djurs nacke, skyddshår på djurs nacke
    Etymologi: Av fornnordiska mǫn.
    Användning: Om remsa av längre hår längsgående djurs nacke (t.ex. hos hästdjur), samt om krans av längre hår kring djurs nacke (t.ex. hos lejonhanar.
    Hästens man glänste i solen.
    en benådad stund ... släpper han plötsligt ut en väldig man som faller över pannan och ända ner till kragen.
    Sammansättningar: hästman, hårman, lejonman, manorm

Översättningar

person av manligt kön
make
person i allmänhet
slanguttryck
djurs nackhår

Pronomen

Tabell över pronomen
Personliga
pronomen 		Nominativ Ackusativ
/ Dativ 		Possessiva pronomen Reflexiva
pronomen 		Reflexiva possessiva pronomen
Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural
1:a person
singular 		jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina
2:a person
singular 		du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina
3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina
3:e p. sing. femininum hon henne hennes
3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3, 4 hens3
3:e p. sing. utrum den dess
3:e p. sing. neutrum det dess
1:a person
plural 		vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra
2:a person
plural 		ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2
3:e person
plural 		de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina
Opersonliga
pronomen 		man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina
Not:
  1. Vardagligt
  2. Högtidligt
  3. "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen"
  4. "Hen" betydligt vanligare än "henom"
  5. Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning

Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.).

Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

man

  1. opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv (oftast en hel samhällsgemenskap)
    Man får inte äta eller dricka i det här rummet.
    Det man inte vet tar man ingen skada av.
    Man var inte belåtna med valresultatet, och röster för omval höjdes.
    Synonymer: en
  2. vagt om talaren själv i syfte att tona ner självhävdelse
    Man har ju varit med om en del under sitt liv.
    Synonymer: en

Översättningar

man-pronomen

Afrikaans

Substantiv

man

  1. man (äkta make)

Engelska

Substantiv

Böjningar av man  Singular Plural
Nominativ man men
Genitiv man's men's

man

  1. man (människa av manligt kön)
  2. man (slanguttryck)
  3. människa(n)
    One small step for man, but a giant leap for mankind. - (Neil Armstrong)
    Ett litet steg för människan, men ett jättekliv för mänskligheten.
    Sammansättningar: fireman, foreman, milkman, policeman, postman, weatherman
  4. spelpjäs

Verb

Böjningar av man  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens man mans man
Preteritum ◀ manned ▶
Perfektparticip ◀ manned ▶
Presensparticip ◀ manning, vard. mannin' ▶

man transitivt

  1. bemanna

Frisiska

Substantiv

man u

  1. man (person av manligt kön)
  2. man (make)

Isländska

Substantiv

man

  1. böjningsform av muna

Miskito

Pronomen

man

  1. du, dig
    Man Miskitu aisisma.
    Du talar miskito.
    Se även: man nani

Nederländska

Substantiv

Böjningar av man  Singular Plural
maskulinum
Nominativ man mannen

man m

  1. man

Nordsamiska

Adverb

man

  1. hur

Tyska

Pronomen

man

  1. man, opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot