Benutzer Diskussion:Ыруатук/Archiv/2012

Diese Seite ist ein Archiv abgeschlossener Diskussionen. Ihr Inhalt sollte daher nicht mehr verändert werden. Benutze bitte die aktuelle Diskussionsseite, auch um eine archivierte Diskussion weiterzuführen. Um einen Abschnitt dieser Seite zu verlinken, klicke im Inhaltsverzeichnis auf den Abschnitt und kopiere dann Seitenname und Abschnittsüberschrift aus der Adresszeile deines Browsers, beispielsweise ] oder als „externer“ WikiLink

hi, guck mal auf der diskussionsseite von driften... da ist auch ein link zu einem wikipediaartikel, der es beschreibt. ich hoffe dass das dann genug belegt ist. ich werde dennoch nichts mehr selbst unter "driften" hinzufügen, da es ja 2 mal revertiert wurde.--92.203.94.207 14:06, 3. Jan 2012 (MEZ)

Hallo! Danke! Das Problem ist doch dass Wikipedia das Wort als Substantiv (Driften) verwendet. Könntest Du auch Beleg für das Verb (driften) finden wäre es kein Problem. Man kann natürlich einen Artikel für das Substantiv Driften (mit deinem Wikipedia-beleg) herstellen. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:23, 3. Jan 2012 (MEZ))

Servus Herr Lars G.!

Der Benutzer:Mazedonier hat Recht, der Name Makedonien kann nicht monopolisiert werden. Der grund stehet hier: in der DE-Wikipedia:

„Mazedonien oder Makedonien, bzw. Makedonia, Macedonia, Makedonija, maz. Македонија, bulg. Македония, gr. Μακεδονία, steht für:

Geografische Objekte:

• Makedonien, ein geographisches und historisches Gebiet (mit -k- geschrieben)
• Mazedonien, einen Staat in Südosteuropa (mit -z- geschrieben)
• Makedonien, eine nordgriechische Region (mit -k- geschrieben)
• Makedonien, ein antikes Königreich (mit -k- geschrieben)

etc. ...“

In der Wikipedia ist die Schreibweise festgelegt: Slawische Bezüge werden mit -z-, nichtslawische mit -k- geschrieben. Es stehet hier: in der DE-Wikipedia.

Herr Lars G. sollte Sie nicht zu einseitig sein!

Viele Grüße, Asterios Pap. --Asteraki (Diskussion) 23:51, 7. Jan 2012 (MEZ)

Siehe Antwort auf deiner Diskussionsseite /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:57, 7. Jan 2012 (MEZ))

Hallo Lars,

ich könnte nochmal Deine Hilfe mit der neuen Literaturliste gebrauchen. Ich möchte gern {{Literaturliste|Walde, Lat. etym. Wörterbuch|sup=1910}} verwenden. Ich habe es aber in der neuen Liste nicht gefunden und ich habe auch noch nicht verstanden, wie ich es zu der neuen Liste hinzufügen kann. Kannst Du mir weiterhelfen?

Vielen Dank und viele Grüße,

Jonathan (Diskussion) 14:11, 8. Jan 2012 (MEZ)

Hallo Jonathan,
Ich will versuchen. Erst müssen wir denn eine Lit-Vorlage für Walde herstellen. Dann muss ich einzige Angaben haben: weißt Du wie viele Auflagen es gibt, und ist die erste Auflage überhaupt interessant? Gibt es ISBN-Nummer, oder ist das Buch zu alt?
Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:21, 8. Jan 2012 (MEZ))

Ich habe hier die "zweite umgearbeitete Auflage" vor mir, die ist 1910 in Heidelerg in "Carl Winter's Universitätsbuchhandlung" erschienen. Wann die erste Auflage erschienen ist, kann ich nicht sagen. Aus dem Vorwort lässt sich erschließen, dass sie wohl 1905 oder 1906 erschienen ist. Das Buch ist älter als die ISBN.

Schönen Dank für Deine Hilfe!

Jonathan (Diskussion) 14:33, 8. Jan 2012 (MEZ)

Noch eine kleine Frage ist deine Auflage nur 1 Band. Ich sehe dass es manchmal steht Band I. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:51, 8. Jan 2012 (MEZ))

 Erledigt (wenn es nur ein Band gibt), siehe hier. Verwende {{Lit-Walde: Lateinisches Herkunftswörterbuch|A=}}, mit A=2 für 2. Auflage/Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 15:57, 8. Jan 2012 (MEZ))

Sorry, dass ich nicht geantwortet habe, ich war nicht am Rechner. Meine Ausgabe hat in der Tat nur einen Band. Herzlichen Dank, dass Du die Vorlage erstellt hast. Ich habe gerade noch eine WebSite gefunden, in der der Scan des Wörterbuchs vorhanden ist: http://www.archive.org/details/Lateinisches-etymologisches-woerterbuch Kann man den mit in die Literaturangabe einbauen? Oder ist das nicht möglich oder unerwünscht? Jonathan (Diskussion) 16:32, 8. Jan 2012 (MEZ)

Habe jetzt die Vorlage ergänzt mit Online (ich suchte selbst nach eine Online-Version, konnte es aber nicht finden) /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 18:37, 8. Jan 2012 (MEZ))

Hej!
Jag skrev just om jaga med blåslampa och kom på ett gammalt problem igen. Hur ska jag bäst översätta. I detta fall kan jag ta jagen som jag är säker att det finns eller åtminstone skulle finnas. Men det uttrycker inte den önskade intensiteten. Det skulle däremot Jagd machen auf jemanden eller auf jemanden Jagd machen, men de kanske aldrig blir uppslag. Jag kommer ihåg att jag läste något om omöjliga länkar som inte skulle finnas och det håller jag med om. Just nu har jag valt att skriva Jagd machen auf jag tycker inte riktigt om det, det är väl bara ett första försök att närma mig en lösning. När jag tittar på rena uppslaget Jagd hitter jag inte den typiska kombinationen Jagd machen auf. Jag skulle gärna lösa översättnings - länkar - problemet nu för en gång och använda ett smidigt sätt i framtiden. Finns det redan en väg eller har du en idé? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 12:06, 15. Jan 2012 (MEZ)
Hej Susann!
Du tar upp ett stort och svårt problem. Jag tror att jag funderat på detta sedan jag började i Wiktionary och jag tog ju upp det lite grann i julens kritikdebatt (se mitt arkiv, om länkning i Mauschel). Jag har emellertid inte kommit på någon bra lösning. Egentligen är ju frågan om hur man skall länka ihop de olika språken i Wiktionary en fråga för hela Wiktionary-projektet, och ingen tycks, endera riktigt funderat på detta, eller kommit på någon bra lösning. Speciellt svårt blir ju detta för talesätt (Redewendungen), men i princip alltid svårt när fler än ett ord är inblandat, t.ex. reflexiva verb.
När det gäller jaga med blåslampa har du ju fördelen (eftersom du kan båda språken) att du kan endera lägga till auf jemanden Jagd machen som Redewendung eller Charakteristische Wortkombinationen i Jagd eller till och med skapa en artikel för auf jemanden Jagd machen om du tycker det är befogat (jag törs inte bedöma det).
Jag förstår att du emellertid vill ha en generell lösning, inte en „quick fix“, men jag har tyvärr alltså inget bra svar just nu. Jag är rädd för att detta kommer vara en fråga som vi kommer att få brottas med under en lång tid. Om du själv har något förslag så är du alltså mer än välkommen!
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:42, 15. Jan 2012 (MEZ))

Hejsan!
Tack. Om eller när jag gör allt vet jag inte än men riktningen blir:

• När översättningen är ett tysk idiom, blir det uppslag. Och dessutom hänvisning med länk under Redewendungen vid passande tysk ord=substantiv/verb. Tex: mit dem falschen Fuß aufstehen blir då uppslag med hänvisning under Fuß
• Är översättningen bara ett flerordig men ändå vanligt uttryck utan att vara idiom länka jag till passande tysk ord och tar upp det under Charakteristische Wortkombinationen. Tex: auf jemanden Jagd machen + komplettering under Jagd
• Är översättningen ett flerordig uttryck utan särskild innebörd länkar jag till huvudorden. Tex: nichts, das Anlass zur Unruhe gibt
  

Men det hela är konstig. Vem läser uppslaget? Antagligen en tysk som vill veta vad det svenska uttrycket betyder. För en som inte kan tyska är det meningslöst att titta på artikeln. Under Bedeutung hittar han massor av förklaringar. För att sen hittar längst nere bara en av de. Den viktigaste? Den vanligaste? Om det är ett idiom är det kanske spännande att klicka sig vidare och hoppas på att man får en förklaring varför det tyska uttrycket blev som det blev. Men om det inte finns en sådan tysk motpart, om det bara finns en flerordig förklaring, då är det väl inte spännande att kolla ett av substantiven eller verbet som ingår i översättningen.
Nåt annat som slog mig, när jag läste att man arbetar med översättningar, de används i listor för att kolla jag vet inte vad: skulle det vara ett hinder om det inte är precis så som det är nu med hela texten inom parantes?
Jag har flera långa resor den här vecka - tid att fundera. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 12:01, 16. Jan 2012 (MEZ)

Hej Susann!
Jag tycker kanske att det besvärligaste när det gäller talesätt är det som du tidigt frågade mig och Trevas om. Alltså det faktum att ett talesätt kan ha ett stort antal variationer. Talaren minns att talesättet innehåller något om „fåglar“ och „skogen“ men inte detaljerna, så han hittar på en ny variant. Eventuellt uppstår så en ny variant i språket typ „bränna alla broar“.
Om du nu förklarar ett svenskt talesätt med ett tyskt talesätt som du känner till, men ingen skriver en artikel för just detta talesätt, men kanske på ett antal andra varianter av samma talesätt. Då är det ju tråkigt att läsaren inte kan hitta dessa varianter. Jag vet dock ingen lösning på detta.
Jag förstår inte riktigt vad du menar med „om det inte är precis så som det är nu med hela texten inom parentes“. Kan du ge ett exempel?
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:55, 17. Jan 2012 (MEZ))

Hej Lars!
Om saken skriver jag senare. Men om förtydligande nu: put on the market är ett ej-svenskt exempel. I översättningen står det *{{de}}: ] . Inom dubbelparantes står hela texten. Men man kan nog inte hitta auf den Markt bringen i vilken ordbok man än söker under a.... Uttrycket finns mest sannolikt under Markt. Jag vet inte om det redan finns exempel där bara ett ord av en översättning står inom parantes. Så skulle det se ut: *{{de}}: auf den ] bringen . Min fråga var om denna rubbning av rena, rama, abstrakta formen kanske kan leda till besvär. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:39, 17. Jan 2012 (MEZ)

Hejsan!
Jo det finns gott om exempel där bara ett ord står inom hakparentes. Det finns också gott om exempel där man satt varje enstaka ord i ett uttryck i våra språkförlagor. Jag tycker att det är problematiskt (förutom att det senare är estetiskt fult) för att det visar ju inte att uttrycket existerar utan endast att de enstaka orden finns. Man skulle ju kunna göra (som du föreslår?) att man väljer ut det "viktigaste" ordet och sätter det inom hakparentes (eller i språkförlagan). Så gör man ju som du skriver med "Markt" i en ordbok. De har emellertid en redaktion som bestämmer att nu väljer vi att föra in det uttrycket under "Markt". Vi kan ju inte göra så (?), för även om många skulle kunna vara ense om vilket ord som är viktigt, så vet vi ju aldrig vad andra medarbetare tycker är riktigt och flyttar uttrycket till något annat ord t.ex. "auf" i ditt exempel. Det är ju ett problem med Wiktionary att vi måste hitta lösningar som "tål" att medarbetarna ändrar hit och dit i ordboken.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:58, 17. Jan 2012 (MEZ))

Aloa
Det goda är väl att det inte finns några formella inskränkningar så vid vi vet och att wiktionary inte lider av platsbrist. Jag tenderar att säga må alla finna ett sätt att uttrycka vad de tycker. Det betyder att jag giller alla bidrag och så många uppslag som bara kan komma till. Om jag väljer tex "Markt" och nån annan "auf", bra. Och när sådant händer hoppas jag, att denna nån inte raderar min länk under "Markt" men bara utökar det hela genom att lägga till sin länk på "auf". På sådant sätt skulle det väl kunna funka, eller hur? Jag vet att man inte kan hindra folk från att göra som de vill, men... jag hoppas på goodwill och insikt då och då. Det är nog så att man måste gå på vägar där många kan följa med i ett öppet projekt. Inte en enda tanke på min sida om en kommission som besluter, redigerar, censurerar. Det är ju också det fina, att det inte finns kommissioner.
Vilket i och för sig är också vad jag har kommit fram till när jag tänkte på alla varianter i idiomer. Det bästa är väl när alla finns med. I svensk wiktionary försöker de att lista ut respektive bestämma vad som ska bli huvuduppslag och alla andra får omledningar dit. Först tyckte jag om det men inte längre. Bara att det behövs att bestämma betyder ju att man måste kolla hela tiden om det fortfarande är så. Fel. En lösning utan permanent kollkrav är att föredra. Alltså: tio varianter av ett talesätt blir tio uppslag, om du frågar mig. Det löser nog inte din poäng att man missar match mellan översättingen i främmande språkets uppslag och språkets uppslag som finns, om ingen har skrivit precis om den formuleringen av uttrycket som jag har valt att anföra i översättningen....Det blir en resa till imorron - mer tid att tänka - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 20:50, 18. Jan 2012 (MEZ)

God afton!
Ja, jag tror också att det är helt meningslöst att försöka lista ut vilken version av ett talesätt som är "huvudversion" och vilka som är varianter. Jag får medge att det ett par gånger kliat i mina fingrar att ändra i dina formuleringar, när jag tänkt att en annan variant är mycket vanligare. När jag emellertid tänkt efter har jag konstaterat att eftersom alla dina bidrag har varit korrekt belagda så är det bara dumheter att ändra.
Egentligen ligger kanske problemet i sökfunktionen i Wiktionary. Det är ju lite retfullt för läsaren om han/hon söker efter t.ex. „låtsas som det regnar“ och inget hittar eftersom du valt det korrektare alternativet „låtsas som om det regnar“. Ditt alternativ är ju säkerligen lika relevant för läsaren. Visserligen kan man ju använda sig av Google för att söka men det är ju lite knöligt. Kanske kan teknikutveckling hjälpa oss.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:00, 18. Jan 2012 (MEZ))

Hallo,

Bitte mal die hinzugefügte schwedische Übersetzung bei Verzögerung prüfen. Laut meiner Recherche fehlt beim ersten Wort ein "å". Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 09:17, 22. Jan 2012 (MEZ)

Danke für die Korrektur. Das hier bitte auch noch einmal kontrollieren und ggf. sichten. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 22:20, 23. Jan 2012 (MEZ)

Ist OK. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:24, 23. Jan 2012 (MEZ))

Und noch einmal: Gastfreundschaft. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 09:36, 1. Feb 2012 (MEZ)

Bezieht sich auf das Verhalten des Deutschen Bundespräsidenten Christian Wulff Ende 2011. Er wurde der Korruption beschuldigt. Deshalb rief er bei der Bildzeitung an und forderte Unterlassen der Berichterstattung, drohte mit rechtlichen Schritten und sprach so den Anrufbeantworter voll. Die Fernsehshow Günter Jauch auf der ARD gestern und auch der Duden Verlag haben diese neue Wortschöpfung bereits erwähnt. 88.68.111.164 07:40, 23. Jan 2012 (MEZ)

OK, Danke für die Information. Herzliche Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:16, 23. Jan 2012 (MEZ))

Hej!
Jag tittade på aus dem Handgelenk och såg att det finns „Nebenformen“. När jag tittade närmare på detta kom jag fram till sich in die Höhle des Löwen wagen, plus dess Nebenformen: in die Höhle des Löwen gehen und sich in die Höhle des Löwen begeben. De är upplagda på ett sätt som jag inte vill göra med de svenska idiomer: nån har klurat ut eller bestämt, vilket som är huvuduppslag. Precis som vi nyss pratade om. Men de goda är, att alla tre finns som uppslag. Jag tror idén med att dela mellan Nebenform och Synonym är inte alls dum. Upp till nu har jag allt - varianter och äkta synonymer - under „Synonyme“.

Något annat: När du/man skriver det regnar i sökfältet ( och uppslaget inte finns, så som nu är fallet ) kommer ju sidan som uppmuntrar att skapa uppslaget. Högst uppe till höger stå 1-3 och under mallarna finns de två bidrag/varianter som finns låtsas som det regnar och låtsas som om det regnar plus ett bidrag som har orden i ett exempel. Det är nästan så, som ett letande efter en variant kan funka. Tekniken finns alltså, tänkte jag bara. - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:47, 23. Jan 2012 (MEZ)

Hej Susann
Visst kan det vara klokt att dela upp mellan Nebenform och Synonyme (i fallet ovan tycker jag att det klart är Nebenformen). Tyvärr har vi inga riktigt klara regler för vad som är Synonyme, Nebenform och Alternative Schreibweisen här, vilket gör att man använder dessa rubriker lite godtyckligt. Det kanske dock är ett större problem för ord än för talesätt.
Visst, det finns ju en grund till en sökfunktion även i Wiktionary, men jag tycker att det borde skötas/presenteras på ett snyggare sätt. Jag minns första gången jag såg meddelandet „Es existiert keine Seite mit diesem Namen!“. Jag höll på att „gå upp i taket“. Jag var ju helt säker på att det begrepp jag sökte fanns i Wiktionary. Kunde man istället som i Google få upp ett meddelande av typ: - menar du „låtsas som det regnar“ eller „låtsas som om det regnar“?, vore det ju perfekt. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 16:10, 23. Jan 2012 (MEZ))

Ja! - --Susann Schweden (Diskussion) 10:25, 24. Jan 2012 (MEZ)

Lieber Lars!

Bitte wundere Dich nicht über diese Aktion! Ich habe irgendwie verprasselt, dass das die Diskussionsseite ist. Ich habe meinen Mist auch schon beseitigt. Dein Vorgehen war vorbildlich und einfach verpeilt. Bitte sieh mir das nach. Lieben Gruß --Baisemain (Diskussion) 09:06, 27. Jan 2012 (MEZ)

Okey-Dokey! Kein Problem! mlg Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:16, 27. Jan 2012 (MEZ))

Hej Lars!
I uppslaget få kalla handen vill jag ha visa kalla handen med och fler uttryck som syftar på aktivt handlande. De är inte synonym och inte heller motsatsen. Jag tog de under rubriken „Sinnverwandte Wörter“. Vad säger du? mlg --Susann Schweden (Diskussion) 11:32, 29. Jan 2012 (MEZ)

Hej Susann!
Det tycker jag är OK. De är ju besläktade (bygger på samma grund) men är inte synonymer eller varianter (nebenformen), då återstår väl bara „Sinnverwandte Wörter“.
Här tycker jag att det svenska uttrycket "kalla handen" är lättare att förstå (jag tänker mig en iskall hand, t.ex. vid ett handslag), men kalte Schulter vad betyder det ? Har tyskar kalla axlar? Kan du förklara det ? :) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:28, 29. Jan 2012 (MEZ))

Nej, det kan jag inte förklarar alls - på ett sätt som duger i wiktionary. Jag har faktiskt ägnat den sista halv timmen eller så åt att lista ut varifrån jemandem die kalte Schulter zeigen kan komma. Du kan läsa själv vad jag har hittat. Förresten finns ett uppslag till die kalte Schulter zeigen som är ofullständigt och som jag tycker skulle raderas eller reduceras till hänvisning. Det mest sannolika jag läste utan att det är citerbart är att det är ett männskligt beteende sedan urgamla tider att visa axeln till nån eller ett förhållande man inte tycker om. Typ att ignorera som straff, utfryst ur gemenskapet som värsta hot. Betendet ska vara internationellt - prova rörelsen själv :) - Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:24, 29. Jan 2012 (MEZ)

Jag har t.v. begränsat artikeln die kalte Schulter zeigen till "Lemmaverweis", kan ev. senare tas bort, känner mig dock osäker på vad som är bäst. Jag får vänta till nästa gång jag skall till hovet med att prova det där med axeln på Madde. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:57, 29. Jan 2012 (MEZ))

inte sant, hon är för snygg.......--Susann Schweden (Diskussion) 15:50, 29. Jan 2012 (MEZ)

hejsan
härligt att vara först på en ny sida. Min fråga är - hur kan jag arkivera det mesta som står på min diskussionssida? Du gör det regelbundet har jag sett. Hur gör jag ??? - --Susann Schweden (Diskussion) 22:20, 1. Feb 2012 (MEZ)
Hej igen!
Det enklaste är att du öppnar min diskussionssida med Bearbeiten-knappen högst upp och kopierar de raderna som står överst före "Willkommen..." (du behöver ju inte ta med 2010), och stoppar in överst på din diskussionsida, byter ut min signatur mot din och sparar (speichern). Om det fungerar så får du upp samma rad överst som jag har med „Archivierte Diskussionen: 2011 | 2012“ (men röda länkar, eftersom sidorna ännu inte finns). Du öppnar t.ex. 2011 genom att klicka på den länken, då får du ju som vanligt upp ett tomt fönster. Överst skriver du in {{Archiv}} och så kan du ju bara spara och sedan kopiera dit det du vill arkivera. Och likadant för 2012.
Det finns ju en massa trix man kan göra dessutom, men du kan ju börja så. Jag kan hjälpa dig vidare sedan. Det finns ju också möjligheten att kopiera från någon annan användare som har en funktion som du gillar.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:37, 1. Feb 2012 (MEZ))
PS. Obs! glömde förut att det skall stå Archiv överst på "arkivsidorna" (se mod. text ovan)--Ыруатук (Diskussion) 22:49, 1. Feb 2012 (MEZ)

Hej på söndag! Jag försökte mig med svenska översättningar, men .. var snäll och schau mal, ob das so ok ist - tackar - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 09:45, 5. Feb 2012 (MEZ)

Hej!
Nu har jag bearbetat schauen en del. Du kan ju titta själv. Betydelse säger vi ju t.ex.: „se inte så förvånad ut“, „se inte så dum ut!“ (Schau nicht so blöd!).
Jag hoppas att jag inte avskräckt dig från att översätta. Du får gärna även granska mina översättningar. Översättning är ju ingen exakt vetenskap och jag saknar själv kunskaper på en hel del områden.

Jag har själv en topp-tre-lista på ord som är svåra att översätta:
1. småord, präpositioner, konjunktioner och dylikt. Dessa ord kan betyda nästan "vad som helst". Det är kontexten/sammanhanget som bestämmer den exakta betydelsen.
2. vanliga verb, typ „machen“, „tun“, „sehen“, „gucken“, „schauen“ och liknande. För dessa ord gäller att de har använts så mycket och slipats till efter århundraden, så att även om en del är synonymer och en del nästan har förlorat sin (exakta) betydelse, så används de av modersmålstalare på ett mycket bestämt sätt, i vissa språkliga konstruktioner och sammanhang.
3. vissa vanliga adjektiv, som ofta beskriver nyanser av känslor, upplevelser och dylikt. Här får man nästan också vara modersmålstalare för att känna till den exakta betydelsen (vilka associationer de väcker) idag.

Sedan finns det också några andra mycket vanliga ord som är (grammatiskt) mycket svårare att behandla än man kanske skulle tro. Fråga till exempel en normalt välutbildad svensk vad ordet „mycket“ har för ordklass, och du får säkert se en svensk „som ser dum ut“ :). Man skulle ju tro att varje svensk kan redogöra för ordet „mycket“ och dess böjningsformer, likaväl som man kanske skulle vänta sig att varje tysk skulle kunna redogöra för ordet „viel“. Men det är mycket svårare än vad man tror. Se vår intressanta diskussion om viel här.

För alla dessa grupper av ord gäller egentligen att utrymmet här i Wiktionary egentligen är alldeles för litet för att man skall kunna göra användbar översättning. Egentligen tycker jag att en uppräkning, som den som jag nu gjort i „schauen“ är ganska oanvändbar. Man skulle behöva mycket mera utförligt förklara (med exempel) hur och när man skall använda dessa olika översättningar. För en tysk som läser översättningarna nu har mycket liten chans att välja rätt. Detta är en sak som jag "tjatat" om i ett antal diskussioner här. (Man kan också konstatera att inte ens Norstedts tyska ordbok har med alla dessa betydelser.)

Det är således vanligtvis enklare att översätta långa krångliga ord, än korta och vanliga. För mig är det annars svårast med begrepp som egentligen inte har någon motsvarighet utanför Tyskland, ex. begrepp inom det tyska rättsväsendet (jag vet dessutom mycket litet om det svenska rättsväsendet). Ibland kan även ord, som borde vara enkla att översätta, vara svåra. Nyligen "brottades" jag med Matratzenauflage. Jag tittade på nätet där man sålde Matratzenauflagen och såg att det kunde vara lite allt möjligt, som vi på svenska skulle kalla „dyna“ eller „madrass“ (ugs.: kanske extradyna). Jag ville ju gärna hitta en svensk motsvarighet som skiljde sig från madrass/Matratze men det var svårt. Det finns ju ofta också när det gäller "produktnamn" en skillnad på vad man säger hemma vid köksbordet och vad man säger inom branschen. Det blev väl till slut en halv-lyckad översättning.

Så fortsätt gärna och hjälpa till med översättningarna! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:31, 5. Feb 2012 (MEZ))
PS. En "hemlis" till: Vi skall använda Viertelgeviertstrich när vi t.ex. skriver „“ (närliggande tal skrivs o.s.v.). Jag vet inte orsaken till kärleken till Viertelgeviertstrich. På svenska tangentbord finns det ju inte, och inte heller på mitt tyska (mjukvaru-)tangentbord. Det finns dock under editeringsfönstret. DS. --Ыруатук (Diskussion) 14:31, 5. Feb 2012 (MEZ)

ui!
Det tog mig en timme att läsa och förstå. Jesses, hur komplicerat.

• Har du läst Karl-Heinz Flexionsförslag? Det är väl inte så lyckat att ha Kind som exempel när det är dags för maskulin, plural, zählbar? Kanske han har en son. Eller har jag fattat fel vad tabellen gäller?
• Och varför är det många i översättningen? Ett ämne som kan räknas och är i singular, tex mjölk, mjöl eller vin: det är svårt att föreställa mig många i kontext med det. Eller hur?

Det är spännande i alla fall. Jag håller med om att de enkla ord är de svaraste. När jag väljer ett ord ur listan för att förbättra eller utöka, brukar jag ta ett som är lite särskilt. Nu vet jag varför, det var intuition att undvika det jättekomplicerade. Jag köpte förresten en sådan ovanpå-madrass-under-lakan-grej för ett tag sen. Jag har glömt hur det heter, men det är tagel och ren natur. Vad tycker du om bäddmadrass förresten? , nu kommer det fram. Mina två sista var Selbstmitleid och in seinem persönlichen Umfeld.
Det är nog hög tid att lära mig hur man lägger extra tecken på en tangent. För många år sen hade jag en C64 och då kunde jag. Om jag lyckas, blir det Viertelgeviertstrich ( innan idag visste jag inte ens att sådant finns ) på en av f-tangenterna. - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:05, 5. Feb 2012 (MEZ)

Hej! Kind var nog "a slip of mind" och förändrar ju egentligen inget (och han har en son). Att det stod "många" som översättning hade jag inte lagt märke till. Jag har ju bara kommit till "Mu-" :). Jag har rättat det nu.

Bäddmadrass låter bra, även om jag fick kolla vad det är :), det kan tydligen också vara allt möjligt som liknar en tunn madrass.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:30, 5. Feb 2012 (MEZ))

Hejsan!
Kan det vara så att du kollar alla (alla???) tyska uppslag? Om det finns svenska översättningar som passar? Om du har en speciell lista som tar med alla ord som saknar sv översättningar, hur kan jag hitta listan? Jag vet ju inte om jag har tid, men om jag hade, var annars än under Autorenportal hittar jag roliga, krävande uppdrag som hjälper till? - mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 20:13, 7. Feb 2012 (MEZ)

Hejsan! Jepp, så kan det vara :), jag har kommit till my- . Jag såg ingen anledning att välja några speciella ord så jag började på A- och har fortsatt vidare. Naturligtvis har jag inte översatt allt, ortsnamn och dyl. är ju meningslöst att översätta. Dessutom har jag missat en del och en del har varit för svårt. Själv använder jag helt enkelt Kategorie:Deutsch och innehållsförteckningen eftersom jag arbetar i bokstavsordning. Det finns också en speciell lista med artiklar som saknar svenska översättningar den hittar du här: här. Jag törs inte gå i god för hur korrekt den är för jag har inte använt den än.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:31, 7. Feb 2012 (MEZ))

PS. Känner du att du hellre vill utnyttja dina tyskkunskaper kan du ju t.ex. "sichten", det finns tyvärr en uppsjö artiklar som inte är granskade, en del inte sedan 2006! Sådana listor kan man hitta på sidan med „Letzte Änderungen“ (överst vid Einträge:). Ja, det finns obegränsat att hitta på om man har tid och lust. DS --Ыруатук (Diskussion) 20:53, 7. Feb 2012 (MEZ)

Hej igen!
Jag är osäker vad det betyder, när jag hittar ett motsvarande uttryck i Rietz eller SAOB. Just nu är det gå över ån efter vatten jag håller på med. Jag har skrivit:
Im ethymologischen Wörterbuch findet sich eine dänische und eine lateinische Entsprechung: „gaa over bækken efter vand“ ( über den Bach nach Wasser gehen) und „medio flumine quaerere aquam“.<ref>{{Lit-Rietz: Svenskt dialektlexikon|A=1}}, "vatten", Seite 1102</ref> (Mitten im Fluss das Wasser suchen)<ref> wikiquote</ref>
Är det latinska/danska uttrycket källa och ursprung till det svenska? Eller är det bara en hävisning? Och om det är bara hänvisning, varför inte alltid och i alla språk - dvs det finns massor av uttryck där översättning/motsvarigheter på andra språk sacknas i boken men finns i livet. ?? - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 10:20, 5. Feb 2012 (MEZ)

Hej Susann!
Så mycket frågor på en söndag morgon :) !
Jag skall snart kommentera den första frågan också men det tar lite längre tid, så jag tar det "enkla" först.
Jag tror att man skall vara försiktig om inte källorna (som SAOB och dyl.) skriver rent ut att ett främmande uttryck är grunden till ett svenskt uttryck. Det är bättre att skriva som du gjort ovan, eller t.ex vergleiche dänisch: „gaa over...“.
Speciellt gäller det för närliggande språk, typ danska, norska och ev. tyska där influenserna kan ha gått åt bägge hållen. Då krävs det att man forskat speciellt på det uttrycket för att säkert kunna avgöra vad som är källan.
När det gäller latin (och t.ex. grekiska) är det "trixigare". Normalt skulle jag säga att det latinska uttrycket är källan (svenskan har ju knappast påverkat latinet). Men då gäller det att veta vad det latinska uttrycket exakt betyder. När jag läser här så står det att det ordagrant betyder "Mitten im Fluß das Wasser suchen" (vilket jag i efterhand kan se är riktigt). Det betyder ju snarast att det latinska uttrycket kan ha varit inspiration till det svenska, men inte direkt källan. Ergo: Om man inte är helt säker är det bäst att skriva som du gjort.
Varför inte andra språk? Tja, utbildningen i Sverige fram till 1960-talet såg så ut att humanister (dvs folk som skrev i ordböcker) hade oftast läst latinlinjen på gymnasiet. Det betydde att de behärskade latin (i alla fall hjälpligt) dessutom läste de ofta "Nordiska språk" på gymnasiet eller på universitet. Eventuellt behärskade de också tyska. Detta har i stort präglat hur våra äldre svenska ordböcker ser ut.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:17, 5. Feb 2012 (MEZ))
PS. Det är väl Hellquist och inte Rietz :)?--Ыруатук (Diskussion) 11:18, 5. Feb 2012 (MEZ)

tack för alla dessa ord, de hjälper mig en hel del vidare - visst är det Hellquist och inte Rietz :( ! - --Susann Schweden (Diskussion) 12:00, 5. Feb 2012 (MEZ)

Hej!
Tror du uppslaget har rätt namn eller skulle man -du, jag kan inte :)- byta till kanske gå tretton på dussinet eller är det i alla fall en hel mening det går tretton på dussinet? - tack - mlg Susann
Hejsan!
Jag tycker att tretton på dussinet är bra. Även om gå tretton på dussinet nog är den vanligaste varianten, tror jag att man utan problem kan hitta andra varianter, med andra verb är „gå“. Det är ju det "problem" som vi diskuterat tidigare att man, speciellt i talspråk, varierar sådana talesätt i "oändlighet".
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:15, 10. Feb 2012 (MEZ))
PS. Jag kan vid tillfälle lära dig hur flyttar (verschieben) artiklar. Det är i praktiken ganska lätt, även om jag tycker att instruktionerna är lite svårförståeliga. DS (--Ыруатук (Diskussion) 12:15, 10. Feb 2012 (MEZ))

bra, så gör vi vid tillfälle....--Susann Schweden (Diskussion) 13:09, 10. Feb 2012 (MEZ)

Hej!
Nu, där jag håller på med sichten funderar jag om det ena eller andra. Jag brukar ta bort tyska dialekters översättningsmallen och „Ähnlichkeiten“ där jag tror vid första snabba tanken, att det inte finns nåt att fylla i där. ok? Måste förnamn ha plural och exempel? Eller går det lika bra att jag klickar på sichten även om de bidrag saknas? Och nåt helt speciellt: skulle det tyska uppslaget av det svenska namnet Björn bara innehåller tyska kändisar? Jag skrev Björn Borg och funderade efteråt om meningen med personerna är att visa att namnet finns i Tyskland och för tyskar. !? :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:20, 13. Feb 2012 (MEZ)

Hej!
Det gläder mig att du är så flitig :). Jag tycker att det alltid är riktigt att ta bort dialektmallen och ähnlichkeiten om de är tomma, liksom alla andra tomma rubriker utom: Silbentrennung, Aussprache, Bedeutung, Beispiel och Übersetzungen, Referenzen (jag hoppas jag kommit ihåg alla). De utgör vår minimiuppsättning av rubriker.
Du behöver ju bara kontrollera att det som står där är riktigt (och helst korrekt belagt med referenser). Det är således inget krav att t.ex. fylla i exempel för att kunna godkänna (sichten). En del medarbetare godkänner artiklar med ganska grova fel, och nöjer sig med att sätta dit en "Baustein", jag tycker personligen att det är tveksamt.
Det finns inget krav vad jag vet att det skall vara tyska kändisar och Björn Borg får väl sägas vara en internationell kändis. Det är ju en fördel om man kan hitta dem i Wikipedia, men det är vad jag vet heller inget krav.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:36, 13. Feb 2012 (MEZ))

Go afton
har just kommit hem, det snöar igen, från sista rep kursen. Imorron ska jag till Göteborg och på onsdag är det skriftligt auktorisationsprov till tolk vid universitetet. Jag är nervös. Därför godkänner jag som en tok - för att inte tänka. Tack för hjälpen, det känns tryggt att ha dig i bakgrunden. mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 23:21, 13. Feb 2012 (MEZ)

Hejsan! Vad kan jag säga annat än: Lycka till! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:24, 13. Feb 2012 (MEZ))
P.S. ..und ich will natürlich die Daumen drücken! DS--Ыруатук (Diskussion) 23:33, 13. Feb 2012 (MEZ)

Hallo,

was war denn an diesem Eintrag zu bemängeln, sodass du ihn sogar Schnelllöschen musstest?

--TheIgel69 (Diskussion) 12:03, 15. Feb 2012 (MEZ)

Hallo! Weil der Inhalt sehr dürftig war. Ich meine es wäre einfacher den Eintrag neu herzustellen, und denn ohne Fehler.
Bist Du doch bereit den Artikel zu bearbeiten, kann ich den Artikel wiederherstellen.
Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 12:48, 15. Feb 2012 (MEZ))

Nein, ich habe keine Lust den zu bearbeiten. Danke der Nachfrage :) --TheIgel69 (Diskussion) 14:38, 15. Feb 2012 (MEZ)

Salut!
Why, an english "Vorlage" in de.Wiktionary, see Vorlage:Delete, Regards Lars Gardenius (--Ыруатук 15 février 2012 à 13:28 (UTC))(admin de.Wiktionary)

Hello. This template should exist on every WMF wikis, because it is used for the cross-wiki fight against vandalism. When somebody wants to put a page for deletion, he just has to put the universal {{delete}} template and local sysops knows where to find it. I did not notice that the template already existed with the name Template:delete, so I just changed the one I created to a redirect. Thanks for your notification and have a nice day ! -- Quentinv57 14:36, 15. Feb 2012 (MEZ)

Hallo Ыруатук! Erstaunt musste ich heute feststellen, dass du meine Änderung am surrender-Artikel rückgängig gemacht hast. Leider weiß ich nicht, was an meiner Änderung falsch ist und du hast auch keine Zusammenfassung der Änderung angegeben, daher wollte ich fragen: Wieso hast du es rückgängig gemacht? Und wie kann ich es in Zukunft besser machen? Viele Grüße, 77.11.104.188 09:44, 18. Feb 2012 (MEZ)

Ich bitte um Entschuldigung. Ich war da zu schnell. Danke für den Hinweis!

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:28, 18. Feb 2012 (MEZ))

Kein Problem, vielen Dank für die schnelle Antwort! Noch ein schönes Wochenende, 77.11.104.188 11:14, 18. Feb 2012 (MEZ)

Hallo,

die Seite auf der du das einbinden must, muss "common.js" heißen. Sonst funktioniert es nicht! -- Formatierer (Diskussion) 20:02, 21. Feb 2012 (MEZ)

Hallo! Danke, ich habe mich da verlesen :) Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 20:09, 21. Feb 2012 (MEZ))

Hej!
Älskar vara först! Hur skriver jag för Duden om ordet Schoß? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:17, 23. Feb 2012 (MEZ)
Hejsan!
Konstigt nog har jag inte stött på problemet tidigare. Jag har prövat allt möjligt, men det fungerar inte. Jag har ställt frågan till Duden, återkommer när jag fått svar. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:47, 23. Feb 2012 (MEZ))

Duden svarade aldrig men jag har ändå lyckats komma på vad som är fel. Normalt skall man ersätta ß med sz (jag har skrivit in det i instruktionen till förlagan nu), men i vissa fall fungerar det inte. Det beror på att Duden har valt att ge artikeln ett annat "namn" ( i fallet med Schoß ett ganska krångligt sådant). Riktigt varför Duden gör det förstår jag inte. För övrigt var någon IP inne och rättade länken under dagen, men jag trodde det var något skumt eftersom länken var så konstig, att jag ändrade tillbaka :)

Det man får göra i de fall när Duden-länken inte fungerar är att gå in Duden, slå upp ordet, gå in i artikeln ( då det står: „http://www.duden.de/rechtschreibung/...“ överst) och läsa det som står efter /rechtschreibung/ och kopiera in det i länken. Då kommer det att fungera.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:38, 23. Feb 2012 (MEZ))

Tack! En skön fredag, här skiner solen vid plusgrader :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:58, 24. Feb 2012 (MEZ)

Hallo Lars!

Ich freue mich, dass Du die Übersetzungen überprüfst. Ich frage mich jedoch, ob die sk Übersetzung bei Familie für a und b gilt. Könntest Du in solchen Fällen // angeben? Lieben Gruß --Baisemain (Diskussion) 22:13, 24. Feb 2012 (MEZ)

Ich schreibe immer nur wenn es für gilt. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:16, 24. Feb 2012 (MEZ))

Hmm, ich habe damit so meine Probleme, da ich schon häufig bemerkt habe, das das uneindeutig wird. Vor allem, wenn eine a-x-Aufteilung nachträglich vorgenommen wird. Es ist nämlich nicht zu unterscheiden, ob die Übersetzung sich tatsächlich auf alle Teilbedeutungen bezieht oder nur auf eine, die vormals z.B. war.

Das ist übrigens auch der Grund, warum ich eine ungruppierte Durchnummerierung aller Bedeutungen mit natürlichen Zahlen für deutlich besser halte. Gruß --Baisemain (Diskussion) 22:19, 24. Feb 2012 (MEZ)

Ich finde es ganz eindeutig/ Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:22, 24. Feb 2012 (MEZ))

Bitte verzeih mir, wenn ich nicht verstehe, wie das eindeutig sein kann. Wenn nun jemand eine Bedeutng bei hinzufügt, kann es es doch durchaus sein, dass bei einigen Sprachen die Übersetzung, die für und noch zutraf, bei unzureichend oder gar falsch ist. Wer beherrscht alle Sprachen so fein, dass er das erkennen würde, selbst wenn er daran denken würde, dass man alle Übersetzungen überprüfen muss? Die meisten Autoren sind sich der "Gefahr" nicht einmal bewusst. Sie überprüfen die bestehenden Übersetzungen beim Umbau und der Ergänzung von Bedeutungen in der Regel nicht. Das tun nur die sehr erfahrenen Autoren. Gruß --Baisemain (Diskussion) 22:28, 24. Feb 2012 (MEZ)

Tut mir leid, aber ich teile deine Meinung da wirklich nicht. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 09:54, 25. Feb 2012 (MEZ))

Hej Señor administratör!
På min egen sida med 'Meine Beiträge' finns en block längst ner där jag kunde se antal bidrag och annat. Nu får jag ett felmeddelande av typ 403. - kanske du har tillgång till länken. Vad kan jag göra för att få ordningen på det igen? - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:16, 26. Feb 2012 (MEZ)

Hej Señorita!

Jag kan följa din länk ovan, men jag kan däremot inte se felmeddelandet när jag tittar på dina 'Meine Beiträge'. Det har dock hänt allt möjligt mystiskt sedan någon installerade ny MediaWiki-programvara häromdagen.

Om felet fortfarande finns kvar tycker jag att det vore bra om det skrev om det i "Teestube", endera under rubriken "Neue Seiten" där vi skrivit om andra mystiska effekter, eller under egen ny rubrik. Tills vidare vet jag inte vad man kan göra åt det.

mlg Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:51, 26. Feb 2012 (MEZ))

Jag uttryckte mig klumpigt med att välja ordet block, jag menar bara 'Meine Beiträge'-sidans nederste del med en ram som innehåller möjligheter till information som till exempel 'Bearbeitungszähler'. När jag klickar där får jag felet. Jag läste lite på toolservers sida, soxred93 finns inte längre bland de aktiva, men jag har skrivit mejl som de rekommenderar, om det nu hjälper. Vi får se. Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:21, 26. Feb 2012 (MEZ)

Jag har samma problem ser jag nu. När jag klickar på en länk får jag meddelandet att MediaToolServer har problem (issues) eller är nere (i skorna:). Så kanske har de hårdvaruproblem för tillfället. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:30, 26. Feb 2012 (MEZ))

Hej!
Sioux är nog också namn på en ny typ av isbergssallad. Här . Finner sådant ingång här eller ska jag ta det bort? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 19:20, 28. Feb 2012 (MEZ)

Uggh! (som alla indianer sa i indianböckerna)

Jag skulle ta bort det. Vi kan ju inte ta med alla påhittade varumärkesbeteckningar. Sedan får man se om någon protesterar. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:29, 28. Feb 2012 (MEZ))

PS. Du har väl sett att någon annan användare tagit upp "ditt" problem i Teestube (MediaToolServer) DS --Ыруатук (Diskussion) 19:29, 28. Feb 2012 (MEZ)

hi!

vem kan tänka sig att även sioux låter annorlunda på svenska och tyska? Inte jag i alla fall. Titta: Die Indianer beginnen ihre Sätze mit "Uff" und enden mit "Howgh, ich habe gesprochen". Precis så har jag lär mig som N´Tschotschi efter att ha besökt Karl-May Festspiele i Bad Segeberg. Tack för tipset om Teestube, jag hade inte sett det men nu fixar kanske nån som kan också mina sidor. - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 20:38, 28. Feb 2012 (MEZ)

Jag tror tyvärr inte att Karl May eller någon annan av indianboksförfattarna någonsin träffat en indian :) Det är nog en "vandringssägen" att de sa "uggh" eller "uff" mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:44, 28. Feb 2012 (MEZ))

Hallo, Ыруатук. Ich habe gerade im Artikel abo gesehen, daß dort nur die polnischen Dialektformen drinstehen. Wie kann ich am besten die Nieder- und Obersorbischen Formen ergänzen? Gruß --Tlustulimu (Diskussion) 16:19, 29. Feb 2012 (MEZ)

Hallo Tlustulimu,

Du kannst wohl wie gewöhnlich nur zwei neue "Unterartikel", abo (Niedersorbisch) und abo (Obersorbisch) in dem Artikel „abo“ schreiben, und mit {{2x----}} trennen, (siehe z. B. gut englisch/deutsch).

Ich hoffe dass ich deine Frage korrekt verstehen habe, sonst Frage noch einmal.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:28, 29. Feb 2012 (MEZ))

Hallo, Lars. Ich habe es denn mal in abo so gemacht. Jetzt stehen aber die sorbischen Einträge vor den polnischen, weil ja Niedersorbisch und Obersorbisch alphabetisch vor Polnisch stehen. Ich hoffe, daß es so richtig ist. Gruß --Tlustulimu (Diskussion) 16:13, 3. Mär. 2012 (MEZ)

Ja, sieht ganz richtig aus. Du hattest nur 2x in {{2x----}} zwischen Sprachen vergessen. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 18:39, 3. Mär. 2012 (MEZ))

Hejsan!
Jag kände inte kola vippen. Vilken bild ligger till grunden? Det är väl ett bildligt uttryck, eller? Jag hittar inget fint att använda för den ordangranna översättningen. Nyfiken + mlg Susann

Hej Susann!
Du behöver ju inte fråga du vet ju redan :) Jag hade själv ingen aning. Det stämmer säkert som du skriver att „kola“ kommer från finskan. Jag hade själv gissat på romani eller finska, därifrån kommer nästan alla sådana här konstiga (obegripliga) låneord i svenskan. Jag hade aldrig funderat på just detta uttryck. Jag ser att SAOB skriver stockholmsslang. Jag är själv uppväxt i arbetarstadsdelen (numera yuppiestadsdelen) Södermalm i Stockholm. Där sade aldrig gubbarna, på ölkaféet eller parkbänken, att någon (polare) hade dött eller avlidit utan man sade att han eller hon hade „kolat vippen“, „trillat av pinn“, „kilat vidare“ eller dylikt. Så sade också vi barn.
Dö och avlida tillhörde väl noa-orden, dvs ord som som inte fick nämnas för då kunde man drabbas av olyckan själv, utan man gjorde omskrivningar, typ „trilla av pinn“. Jag vet inte om det är likadant i tyskan, men svenskan vimlar av sådana här förskönande omskrivningar för att dö, mer eller mindre dialektala eller slang. Jag blev faktiskt lite förvånad och imponerad av att SAOB tagit upp „kola vippen“.
„Vippen“ tror jag här betyder „något som just skall ske/har skett“. Vi kan ju också säga att något „var på vippen“ (t.ex. „det var på vippen att jag gav honom en örfil“), dvs det hände nästan. Vippen kommer väl av verbet „vippa“, dvs något som står och väger om det skall falla åt ena eller andra hållet. Det finns väl då knappast någon „wörtlich“ översättning här, den skulle väl bli „bald sterben“/„bald gestorben“ och det är väl inte så upphetsande.
Jag ser att SAOB ger bibetydelsen „svimma“ för både „kola av“ och „trilla av pinn“. Den betydelsen har jag aldrig hört. För mig är det vardagliga uttrycket för svimma „tuppa av“.
Du ser att det är lärorikt även för mig att läsa dina utredningar av svenska talesätt.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:23, 3. Mär. 2012 (MEZ))

Tack! Så är det alltså med begrepp som kommer utifrån, tex Finland. De har jag svårt med. När jag inte kan förställa mig en bild får jag inte riktigt grepp på orden och en känsla hur man använder de. „Bita i gräset“ är plastiskt och vid „trilla av pinn“ ser jag faktiskt en papegoja på burens golf, stackars. „Die Kurve kratzen“ och „den Löffel abgeben“ är väl tyska eufemismer och sådana man kan ana innebörden av. Tja, i alla fall en fortsatt trevlig helg mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 21:26, 3. Mär. 2012 (MEZ) p.s. „die Kurve kratzen“ är ju helt fel, jag menade „abkratzen“.d.s.--Susann Schweden (Diskussion) 21:30, 3. Mär. 2012 (MEZ)

Hej, Lars,

die Bedeutung von Gefälle habe ich selbst recherchieren müssen, was ich gefunden habe, habe ich im Abschnitt Referenzen und weiterführende Information hinterlegt. Da ich kein Germanist bin, weiß ich jetzt auch nicht, wo ich sonst etwas finden könnte. Ich hoffe, dass vielleicht noch jemand anderes etwas dazu beitragen kann. Warum habe ich mich für dieses Wort interessiert? Es taucht im Titel eines Gemäldes auf (http://de.wikipedia.orghttps://dictious.com/de/Walther_Witting#Leistungen) und ich wollte verstehen, was es bedeutet.

Grüße aus Berlin --Wribln (Diskussion) 09:38, 5. Mär. 2012 (MEZ)

Hej Wribln,
Danke für die Information, und Wiktionary ist dankbar für den Beitrag. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 12:03, 5. Mär. 2012 (MEZ))

Hej!
Har du en ide hur jag kan skriva länken http://www.redensarten-index.de/suche.php?suchbegriff=~~es%20ist%20Schicht%20im%20Schacht&bool=relevanz&suchspalte=rart_ou på ett sätt att den för det första fortfarande funkar och för det andra ser fint ut? Jag provade i Schicht im Schacht och problemet är att ] dyker upp i länken vilket gör att sammanfattningen slutade efter teckenet och resten stod synligt under referencer. Nu har jag ändrat till snygg form men nu fungerar länken inte längre, man måste leta en gång till genom att trycka på knappen, när man väl har kommit till redensarten-index sidan. ?? - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 21:45, 13. Mär. 2012 (MEZ)
Hejsan!
Nej, tyvärr. Det var en hiskelig länk. Jag skall fundera på saken. Jag har testat lite redan, man måste på något sätt luras så att länken uppfattas som ett helt namn, och att ] inte uppfattas som slutet på länken.
Jag tycker för övrigt att det är snyggare om man skriver det "synliga namnet" inom hakparenteserna, med mellanslag mellan länk och beteckning, typ , så kan användaren klicka på "Min källa". (om du förstår vad jag menar).
Jag återkommer om jag lyckas komma på något tricks.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:26, 13. Mär. 2012 (MEZ))

jag förstår vad du menar och tycker också det är användervänligt, tack för tipset, mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 09:13, 14. Mär. 2012 (MEZ)

Hallo Lars, habe ich da etwas übersehen oder Änderungen in der letzten Zeit nicht mitbekommen, da ich hier nicht mehr aktiv war? Du hattest hier einen Link unter Referenzen zum russischen Wiktionary eingetragen (es gab da mal einen Benutzer, der hatte viele Links unter Referenzen zum kurdischen Wiktionary eingetragen und alle seine Verweise sind revertiert worden). Und auch die Entfernung des serbischen Teils finde ich schade, auch wenn der Eintrag mager war. Lieber einen kleinen Eintrag, auch wenn er mit Bausteinen zugepflastert wird, als gar keinen Eintrag, finde ich. Frohes Schaffen noch wünscht Dir, ganz herzlichst — Hystrix (Diskussion) 22:47, 15. Mär. 2012 (MEZ)

PS

Und magst Du den Tippfehler "russich" in "russisch" selbst korrigieren? Hystrix (Diskussion) 22:57, 15. Mär. 2012 (MEZ)

Hallo Hystrix,

Nein, das hast Du wohl nicht. Es ist noch hier verboten andere Wiktionaries als Referenzen zu verwenden. Ich finde doch dieses Verbot ein bisschen lustig, wenn die Angaben da ganz korrekt sind. Ich arbeite auch im russischen Wiktionary und weiß, dass sie auch da sehr seriös sind. Deshalb "schmuggle" ich manchmal eine Referenz hinein.

Ich finde dass den serbischen Artikel zu dürftig war. /Lars G (--Ыруатук (Diskussion) 23:06, 15. Mär. 2012 (MEZ))

och här kommer frågan, om du inte redan har tjuvläst på Karl-Heinz sida: är det adjektiv eller adverb på svenska när adjektivet stå adverbialt? De dansar tätt. Kanske kan man inte översätta det direkt, det skulle ju helst bli: de dansar tätt intill varandra. Men kanske: hon sjunger högt. Vad är då högt? - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 20:55, 16. Mär. 2012 (MEZ)

Hejsan, jag tjuvläser allt :). Jo, högt är adverb. Tyskan är ju lite ovanlig som inte skiljer på adjektiv och adverb (eller adjektiv som adverbial). I svenskan lägger man vanligtvis till ett -t på adjektivet för att bilda ett adverb: „hon sjunger en hög ton“ (hög, adjektiv) men „hon sjunger högt“ (högt, adverb). Tätt är ju adverb till adjektivet tät. Engelskan bildar ju ofta adverb från adjektiv genom att lägga till -ly och liknande mönster finns i många språk.

Denna egenhet i tyskan (som Karl-Heinz beskriver) gör ju att här endast skall finnas rubriken: „Adjektiv“ och inte rubriken: „Adjektiv“, „Adverb“ (även om några gör fel).

Denna skillnad på tyskan och många andra språk skapar emellertid problem vid översättningarna här tycker jag. För vissa adjektiv har vi i svenskan speciella ord för adverbet (dvs lägger inte till -t, utan använder ett helt annat ord). I dessa fall brukar jag översätta med adjektivet och sedan skriva Adverb: och sedan adverbet. När svenskan följer standardmönstret med -t, skriver jag endast adjektivet. Men det finns svåra fall där det skulle krävas en längre förklaring och det finns det ju inte plats för nu (min gamla käpphäst). Det är också lite besvärligt när alla tyska exempel innehåller endast adverbial användning, och så översätter jag med det svenska adjektivet...

Jag tror att frågan om adjektiv och adverbial kommer att förfölja oss under lång tid innan allt fallit på plats.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:28, 16. Mär. 2012 (MEZ))

Aha. Man tackar. Jag tror nog jag är nu rustad för att treva mig fram genom den adverbiala djungeln. Hoppas jag i alla fall. Vi får se. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:10, 16. Mär. 2012 (MEZ)

en fråga till: jag läste om veckans ord Bremse att den fick två uppslag efter varandra, eftersom de inte bygger på samma ethymologisk härkomst. Ibland ser jag sådant nu när jag godkänner, tex här i Talent. Ska jag helst dela upp det i två? Eller vore det överkurs, som man gör, när man har lust och tid? Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:17, 16. Mär. 2012 (MEZ)

Det får nog räknas som överkurs. Det brister tyvärr på många håll. Man brukar åtminstone dela upp artikeln om de har olika böjningsmönster men många missar detta med härkomsten, dvs att de är likalydande idag men har helt olika ursprung. Jag brukar dela upp om det är snabbt gjort, men låta bli tills vidare när det är besvärligt. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:23, 16. Mär. 2012 (MEZ))

Hallo Lars!

Ich wollte mal nachfragen, warum du lauter Schnelllöschanträge stellst, anstatt die nicht benötigten Vorlagen selbst zu löschen. Ich meine, dafür hast du ja deine erweiterten Rechte. :) Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 07:45, 19. Mär. 2012 (MEZ)

Hallo!
Zunächst um Fehler zu vermeiden. Es gibt viele "Tippfehler" in der alten Literaturliste. Einträge ohne Vorlagen, Vorlagen ohne Eintrag, fehlerhafte Vorlagen, usw., usw. Deshalb kontrolliere ich zweimal ehe ich den SLA stelle, dass die Vorlage noch nicht verwendet wird. Dann hat man auch die Möglichkeit zu protestieren, wenn ich doch einen Fehler gemacht habe.
Es wäre vielleicht auch nicht so gut wenn ein Adminstrator Vorlagen, die er/sie nicht mag einfach löscht.
Wenn niemand protestiert, dann will ich sie auch löschen. mlg Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 09:59, 19. Mär. 2012 (MEZ))

Ich finde Lars' Vorgehen mit den SLAs löblich und würde es wohl auch so machen. Es sieht natürlich etwas nach überflüssiger Arbeit aus, aber so greift auch beim Löschen das Wikiprinzip besser. Lieben Gruß --Baisemain (Diskussion) 22:07, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Kannst du mal folgenden Transwiki-Import durchführen:

• von w:de:Benutzer:Indoor-Fanatiker/Innovator nach Benutzer:Indoor-Fanatiker/Innovator

Danke. -- Indoor-Fanatiker (Diskussion) 10:24, 24. Mär. 2012 (MEZ)

Hallo Indoor-Fanatiker!

Ich verstehe leider nicht ganz. Text importieren? Warum verwendest Du nicht selbst "copy&paste"?

Könntest Du etwas erklären was Du meinst?

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 13:00, 24. Mär. 2012 (MEZ))

Ich meinte diese Sonderfunktion: Spezial:Importieren. -- Indoor-Fanatiker (Diskussion) 14:31, 24. Mär. 2012 (MEZ)

Aber doch, aus welchem Grund? Warum nicht copy&paste? Was ist den Unterschied? Ich sehe da nur Text. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:37, 24. Mär. 2012 (MEZ))

Ich sehe in der Erhaltung der Versionsgeschichte auch keinen Vorteil, denn von dem, was auf der Seite steht, kann man in unsere Formatvorlage eigentlich nur den Eingangstext integrieren und der ist zu eng formuliert, wie Duden online „Innovator“ zeigt. Elleff Groom ➜ Коллоквиум 14:40, 24. Mär. 2012 (MEZ).

Hej Lars!
Jag håller på med limningen, dvs gå upp i limningen och har hittat tre betydelser.

• sich nicht länger beherrschen können
• aus dem Leim gehen ( betyder på tyska --> drastisch an Gewicht zunehmen )
• aus Müdigkeit oder wegen Hitze völlig erledigt sein

till ettan hittar jag många exempel, men inte till de andra. Hur bedömer du det? Ska jag ta alla tre? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:28, 27. Mär. 2012 (MESZ)

Hallå Susann!
Ettan är ju mycket vanlig, speciellt i talspråk. Tvåan och trean kan jag inte påminna mig att jag någonsin hört eller läst (har du goda källor kan du ju ta med dem ändå).
Sedan finns ju naturligtvis också den bokstavliga betydelsen: att något som är limmat går sönder just i limningen. Lustigt nog kan kanske den betydelsen vara svår att belägga. Möjligen kan man hävda att eftersom ordet „limning“ (där något är limmat) finns, och sammansättningen „gå upp“ i betydelsen „gå sönder, brista“ (jfr „gå upp i sömmarna“) finns, måste „gå upp i limningen“ finnas.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:59, 27. Mär. 2012 (MESZ))
PS. Jag hörde just i Språket på radion att det råder brist på utbildade tolkar i Sverige. DS (--Ыруатук (Diskussion) 13:59, 27. Mär. 2012 (MESZ))

Gokväll!
Jag tar allt, som jag har hittat. Kan du titta och rätta till vad som känns fel eller vad som behöver en förklaring till? Tack. Bra att mitt yrke verkar ha en lovande framtid :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:52, 28. Mär. 2012 (MESZ)

Gokväll!

Jag tycker att det var bra som det är. Jag lade bara till ett „Leim“ före en „Fuge“, för att ev. göra det ännu tydligare. Har du jämfört dina svenska Redewendungen men de i engelska Wiktionary? Jag råkade få syn på ett exempel och det talade verkligen till din (och tyska Wiktionarys) fördel.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:09, 28. Mär. 2012 (MESZ))

Jag har använt den engelska kategorin för inspiration gällande uppslagsfraser. Ja, jag tycker också att våran är finare. --Susann Schweden (Diskussion) 23:25, 28. Mär. 2012 (MESZ)

Hallo Lars!

Ich freue mich, dass Du die arabischen Übersetzungen prüfst. Darf ich Dich fragen, womit Du die Übersetzung im Eintrag Shorttrack gegengeprüft hast? --Baisemain (Diskussion) 22:03, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Zunächst mit ar.wikipedia und div. arabische Google-Seiten. Dann finde ich die Übersetzung jedenfalls akzeptabel./ Lars. G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:09, 29. Mär. 2012 (MESZ))

Ich frage hauptsächlich wegen des bestimmten Artikels, der davorsteht. --Baisemain (Diskussion) 22:11, 29. Mär. 2012 (MESZ)

ar.WP führt es nur als تزلج سريع, ohne Artikel, was mir auch richtig scheint. --Baisemain (Diskussion) 22:23, 29. Mär. 2012 (MESZ)

::: Du darfst es gerne ändern, wenn Du findest ohne Artikel korrekter. Wörter wie Shorttrack würde ich nicht übersetzen, wenn ich nicht Muttersprachler war. Man muss ja denn wissen wie man Sportarten sprachlich behandeln soll. Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:25, 29. Mär. 2012 (MESZ))

Ich würde es auch nicht übersetzen, aber ich finde es mutig, dass Du die Korrektheit einschätzen kannst. --Baisemain (Diskussion) 22:26, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Ohne Mut kommst Du nicht weiter! /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:29, 29. Mär. 2012 (MESZ))

P.S.: Ich kann es ja auch nicht mit Gewissheit sagen, sondern nur aus meinen Arabischkenntnissen ableiten. Deswegen fragte ich nach Deinen Quellen. Ich war frohen Mutes, dass Du einen definitiven Nachweis hättest und ich etwas dazulernen könnte und nicht auf meinen Instinkt angewiesen wäre. --Baisemain (Diskussion) 22:31, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Hm. Bei Übersetzungen in Sprachen, die ich nur etwas beherrsche, bin ich weniger mutig als auf anderen Gebieten. Da sichere ich mich nur zu gern ab. :-) --Baisemain (Diskussion) 22:33, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Hallo Lars!

Kannst Du hier Unterstützung bei den Referenzen leisten? --Baisemain (Diskussion) 23:04, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Ja, ich weiß. Das Problem ist doch dass das Wort/die Bedeutung zu gewöhnlich ist, dass es schwer in einem Wörterbuch zu finden ist. Ich habe bis jetzt die Bedeutung nur in meinem russischen-schwedischen Wörterbuch gefunden. Ich will doch noch einen Versuch bald machen. Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:11, 29. Mär. 2012 (MESZ))

Vielen herzlichen Dank! --Baisemain (Diskussion) 23:16, 29. Mär. 2012 (MESZ)

Hallo Lars,

Sae1962 hat deine schwedische Übersetzung bei Gier geändert, könntest du das mal überprüfen? Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 08:41, 5. Apr. 2012 (MESZ)

 Erledigt /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 13:45, 5. Apr. 2012 (MESZ))

Tochter aus Elysium – jag fick brevet och klarade inte provet. Det skulle ha varit 80%+80%+80% men jag hade 93% i att tolka från Svenska, 87% i realia, svensk samhälle, juridk o: sjukvård plus de 78% från tyska till svenska som knäckte mig. Tyvärr. Nu fortsätter jag jobba som välutbildad amatör. En trevlig torsdag önskar mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 11:06, 5. Apr. 2012 (MESZ)

Jag beklagar :(. Att tolka till svenska måste ju vara det svåraste för dig. Jag fuskade en gång i tiden som översättare från kinesiska till svenska. I översättarbranschen var det en slags hederskodex att endast översätta till sitt modersmål. Endast om man var sant tvåspråkig, tex. hade haft föräldrar från de båda språken, kunde man översätta åt båda hållen. Att jag skulle översätta till kinesiska skulle jag ha betraktat som ett skämt. Jag vet inte hur det är i tolkbranschen men jag tycker nog egentligen att det är en ganska bra princip att bara översätta till sitt modersmål (även här i Wiktionary där många översätter m.h.a. ordböcker och ganska bristfälliga språkkunskaper). Jag delade förresten då lokal med ett par engelsmän som drev en översättningsbyrå (svenska till engelska). Genom att lyssna på deras översättningsdiskussioner stod det helt klart för mig att jag absolut inte behärskade engelska, om jag nu hade trott det tidigare.

Jag hoppas att det finns fler chanser, speciellt som du var så väldigt nära, och att det kan bli en glad påsk ändå! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:31, 5. Apr. 2012 (MESZ))

PS. Vill du öva dig, kan du alltid skriva till min privata e-postadress, så kan jag rätta om det blir fel. Jag tycker annars att det är lite känsligt att rätta småsaker när jag ändå förstår. DS --Ыруатук (Diskussion) 11:31, 5. Apr. 2012 (MESZ)

Tack snälla, det var precis det som jag behövde :) --Susann Schweden (Diskussion) 11:42, 5. Apr. 2012 (MESZ)

Hej Lars!
Har du en idé varför inte texten under bilden syns? Ute snöar det förresten. Glad Påsk...mlg --Susann Schweden (Diskussion) 12:38, 9. Apr. 2012 (MESZ)

Hejsan,

Jag antar att det vara likamed-tecknet (=). Jag vet inte vad programmet tolkade tecknet som, men när jag tog bort det så funkar det. Här skulle det snöa, men regnar istället. Hoppas det blir varmare snart igen. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:55, 9. Apr. 2012 (MESZ))

stort tack --Susann Schweden (Diskussion) 12:58, 9. Apr. 2012 (MESZ)

Hej!
Din sidas inledning verkar ju nästan lite skrämmande, eller hur? Så mycket att göra. Och här en fråga till: Hur ska jag bäst översätta gå / åka på pumpen? Jag har 4 olika meningar.

Serieledarna Norrköping Dolphins gick på pumpen hemma när jumbolaget Örebro tog sin andra seger för i år.

verloren, enttäuschten die Erwartungen, stießen auf unüberwindbare Hindernisse?

Jag har svårt att se att Chelsea ska kunna överraska, men någon gång kommer Barcelona gå på pumpen.

die Erwartungen enttäuschen?

Monika gick på pumpen mot försäkringsbolaget.

auf die Barrikaden gegen?

Någon annan som gått på pumpen i veckan är statsminister Fredrik Reinfeldt som hävdade att 100 000 fler var sysselsatta nu jämfört med september 2006. Det tog inte lång tid innan oppositionen motsatte sig siffrorna och mindre än ett dygn senare var samtliga stora nyhetsredaktioner införstådda med statsministerns felaktigheter.

der gründlich danebengelegen hat?

Jag gissar mig fram, men kan inte få en känsla för vad uttrycket egentligen betyder. Kan du förklarar lite bättre? mlg --Susann Schweden (Diskussion) 12:24, 24. Apr. 2012 (MESZ)

Hejsan!
Det är inte meningen att det skall vara skrämmande. Jag använder det som inspiration. Min förhoppning är att vi (Wiktionary) skall komma ner på ett mera hanterbart antal fel och brister. Tyvärr har man under föregående år försummat att åtgärda fel, och på sin höjd bara satt dit frågetecken eller "bausteinen" (även om man varit duktiga på mycket annat). Detta får vi lida för nu. Det är i stort på grund av Formatierer, Betterknower och Wikembers aktiviteter under senaste året/åren som vi har kunnat få syn på dessa fel och brister och kunnat börja åtgärda dem. Jag brukar titta på en del andra Wiktionarys ibland, och bland annat italienska Wiktionary var tvungen att stänga ned (!) ett tag för att oredan var så stor. Det tror jag inte kommer att hända tyska Wiktionary, men det är viktigt att få ner felmängden för att göra ordboken administrerbar.
Nu till din fråga.
„Gå på pumpen“ betyder väl egentligen precis som du skriver i första exemplet „enttäuschen die Erwartungen“, „stießen auf unüberwindbare Hindernisse“. Ursprungsbetydelsen är väl just att misslyckas med något på grund av för stort motstånd (av något slag, exempelvis en pump som står i vägen:). Nu för tiden är väl betydelsen mycket mera allmän, t.ex. misslyckas på grund av egen klantighet, ex. „Han försökte bygga en altan själv men gick på pumpen“, „Han försökte flörta med kassörskan men gick på pumpen“. Jag skulle säga att betydelsen idag är nästan synonym med „misslyckas“.
Jag brukar läsa FAZ (Frankfurter Allgemeine) på papper eller på nätet. Det har där slagit mig att „scheitern“ är ett mycket användbart och mycket använt ord på tyska (åtminstone i FAZ). Allt möjligt kan „scheitern“ eller „ist gescheitert“. Allt från freden i mellanöstern och Europas ekonomi till den lilla byfesten i någon hessisk småstad. Alles ist gescheitert! Även om kanske „gå på pumpen“ är ett mera vardagligt uttryck än „scheitern“ tror jag att man i många fall även kunde översätta „gå på pumpen“ med „scheitern“. Skillnaden är också att i princip endast personer kan gå på pumpen, eftersom det måste vara något som kan gå. Eventuellt kan man säga det också i överförd betydelse, typ: „Bygget av en ny jänvägsstation i Stuttgart har gått på pumpen“, då man egentligen menar personerna som står bakom projektet.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:19, 24. Apr. 2012 (MESZ))

Stackars italienare, vi får göra så gott vi kan för att undvika sådan malör. Tack för förklaringen. Och ja, scheitern är nog FAZ nivå (att du har tålamodet att kämpa dig igenom högen) och inte vardagsspråk. Men jag har svårt att komma på en mera vardaglig synonym för die Verhandlungen sind gescheitert. De två ord sitter mycket tätt ihop. Kanske die Verhandlungen sind den Bach runtergegangen. Eftersom ordet scheitern är så seriöst och allvarligt ( tänk bara på Scheiterhaufen och eine gescheiterte Existenz ) går det att använda det skämtsamt och överdrivet med ett glimt i ögat också i opassande sammanhang, till exempel: Er versuchte mit der Kassiererin zu flirten und ist dabei grandios gescheitert. Men i och för sig är det en sak, en plan, som kan scheitern, mår detta nu vara som du sa den Europäiska tanken eller planer för en byfest. Fin pump förresten, den följer med i uppslaget. Trevlig kväll - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:14, 24. Apr. 2012 (MESZ)

Mein Langenscheidt sagt unter Ы: „kommt nur nach Konsonanten (außer ...), nicht als Anfangsbuchstabe vor.“ -- Wie paßt Dein Benutzername mit Deinem "sprachwissenschaftlichen Examen von der Universität Stockholm mit Schwerpunkt Russisch ..." zusammen? -- Wegner8 (Diskussion) 12:10, 25. Apr. 2012 (MESZ)

Hallo Wegner!
Du bist der erste, der mir diese Frage gestellt hat :-) Dein Langenscheidt hat natürlich Recht, aber es gibt ja auch andere Sprachen, die die kyrillischen Buchstaben verwenden. Es könnte ja auch z. B. Dunganisch sein? Oder ;-). Nein, soviel ich weiß, gibt es überhaupt kein Wort „Ыруатук“.
Ich fing meine Wiktionary-Arbeit im russischen Wiktionary an. Wenn ich da arbeitete verwendete ich natürlich meine russische (Software-)Tastatur, wie ich auch die französische Tastatur verwende, wenn ich auf Französisch schreibe, und die chinesische u.s.w. Sehr praktisch. Aber wenn ich dort meinen Benutzername wählen sollte, geschah doch eine kleine Panne (ich war dann auch mit Wiktionary nicht so gewohnt). Ich fand doch das Resultat so toll, dass ich entschied den Name zu behalten. Jetzt bin ich mit diesem Benutzername sehr zufrieden.
Also „Ыруатук“ bedeutet etwas, aber was, das ist ein Rätsel, das man vielleicht lösen kann:)
Liebe Grüße, Lars G. alias --Ыруатук (Diskussion) 13:55, 25. Apr. 2012 (MESZ)

Ich hatte mich eigentlich darauf kapriziert, dass Pyatyk der Nachname des Opas ist, der mit Vornamen B - vielleicht Boris - hieß und das L für Lars steht. So kann man sich täuschen. Ich werde weiter rätseln - hoffen wir mal, dass es wirklich eine Lösung gibt, auf die man kommen kann :) - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 15:05, 25. Apr. 2012 (MESZ)

Naja, da hast Du mit der Codierung für die russische Tastatur ein Wort für eine andere Tastatur geschrieben, und jetzt braucht man nur noch die Zuordnungstabelle zwischen Russisch und der anderen Sprache, dann geht das mechanisch, ohne zu rätseln. LG, Wegner8 (Diskussion) 16:12, 25. Apr. 2012 (MESZ)

klappt nicht. Die russische Tastatur übertragen auf unsere ( oder alle anderen möglichen, die ich probiert habe, ) ergibt keinen Sinn. Es wird SHEFNER. Wenn du also nicht zufällig LAR S HEFNER heißt und dich mal eben bei der Anmeldung vertippt hast, führt das nicht umbedingt direkt richtig weiter. mlg (Rätselfreak) Susann --Susann Schweden (Diskussion) 12:46, 26. Apr. 2012 (MESZ)

ach so? :-) Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 18:40, 25. Apr. 2012 (MESZ))

Nein, ich heiße nicht, Lars Shefner oder so etwas Ähnliches (siehe oben). Es ist doch recht schwer nur 7 Zeichen zu dekodieren, besonders wenn man nicht weiß, auf welcher Sprache das Wort geschrieben ist. mlg Lars Gardenius (immer noch) :-) (--Ыруатук (Diskussion) 13:17, 26. Apr. 2012 (MESZ))

Magst Du auf Deine Benutzerseite einen Aussprachetip geben, etwa "IPA: ; für Deutsche etwa üiruatuk mit dem üi als Diphthong mit ganz breit, aber niedrig geöffnetem Mund"? -- Wegner8 (Diskussion) 21:49, 25. Apr. 2012 (MESZ)

Ja, ungefähr so. Es ist doch möglich "auf Russisch" auszusprechen auch wenn das Wort nicht existiert. Ich bin doch leider mit IPA für russichen Wörter nicht bekannt. "Auf Schwedisch" würde ich einfach „irjatyk“ (etwa ) sagen, wir haben doch eigentlich keine solche ɨ-Laute (ы) auf Schwedisch. Die Zusammensetzung „уа“ ist wohl auch recht ungewöhnlich auf Russisch, in der einzigen Wörtern die ich mich erinnern kann, wird es ungefähr wie der Buchstabe „я“ ausgesprochen. "Auf Deutsch" denn vielleicht „üirjatük“. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:28, 25. Apr. 2012 (MESZ))

Hej Lars! Kan du kolla mina översättningar? Tack - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 18:36, 26. Apr. 2012 (MESZ)

Hejsan, jag lade till lite mera „lugn“. Lugn är alltid bra (att ha) :) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:26, 26. Apr. 2012 (MESZ))

Hallo Ыруатук, wie ich sehe, bist du fleißig dabei die Übersetzungstabellen zu korrigieren. Ich frage mich allerdings, nach welchem Kriterium du die Sprachen umbenennst? Wenn ich zum Beispiel bei {ven} hier nachschlage, gibt es da die Bezeichnungen Venda, Chivenda, Cevenda, Chivenda und Tshivenda. Ich frage nur, weil es für die Sortierung relevant ist. -- Formatierer (Diskussion) 14:00, 29. Apr. 2012 (MESZ)
Hallo Formatierer,
Nein, ich "korrigiere" eigentlich nicht die Übersetzungstabelle. Ich "korrigiere" die Benennung der Kategorien und der Vorlagen (für Sprachen), weil sie leider gar nicht konsequent war. Siehe z. B. meine Tabelle hier (ich bin damit noch nicht fertig). Alles wird ja durcheinander, wenn man z. B. (lokal hier in Wiktionary) eine Sprache manchmal Isixhosa und manchmal Tschosa oder Tshosha in den Kategorien benennt. Ich folge jetzt zunächst was man die Sprache in den "Hauptkategorien" („Kategorie: Sprachen“ und „Kategorie Übersetzungen“) benannt hat. Auch wenn auch diese Kategorien nicht immer konsequent sind. Diese Verwirrung führt ja auch dazu dass man legt eine neue Kategorie an, weil man glaubt dass die Kategorie fehlt, wenn es doch schon existiert, nur mit einem anderen Name.
Was wir letzlich die Sprachen in den Kategorien benennen sollen, ist eine Frage für die Zukunft.
Diese Arbeit hört ja mit der Diskussion „Was ist für Wiktionary eine Sprache“ in der Teestube zusammen und auch meine Frage zu dir früher ob es möglich wäre den Sprachparameter mit den Sprachkürzeln zusammenzuknüpfen. Alles um verschiedene Variante der Name der Sprache, und damit Verwirrung, zu vermeiden.
Ich meine auch dass du soll nicht jetzt die Ordnung in deinem QS-Werkzeug verändern. Ob diese Veränderungen (in der Ordnung der Kategorien) auch die Ordnung in der Übersetzungstabelle (auch in der Zukunft) beeinflussen soll, finde ich zu früh zu beantworten. Darüber soll man erst gründlich nachdenken.
Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:47, 29. Apr. 2012 (MESZ))

Hallo Lars! Kannst Du dir bitte den Löschantrag für Bedeutung 3 ansehen und ggf. aufheben? Eigentlich ist diese Sache mit dem Nachweis aus dem Brockhaus geklärt. Lieben Dank Nasobema lyricum (Diskussion) 22:16, 30. Apr. 2012 (MESZ)

Habe es schon gesehen, aber leider auch vergessen :). Jetzt erledigt. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:24, 30. Apr. 2012 (MESZ))

Lieben Dank Nasobema lyricum (Diskussion) 23:00, 30. Apr. 2012 (MESZ)

Du schlägst für weder vor: "Nach Wortart, Konjunktion und Adverb, aufteilen". Ich bin eher dafür, die einheitliche Bedeutung, die ich in meiner Anmerkung beschreibe, als einzige zu setzen, also nur eine Bedeutung , und in einer neuen, fachlinguistischen Anmerkung die zweierlei grammatische Verwendung mit derselben einzigen Bedeutung darzustellen. Magst Du Deinen Text im Baustein bitte dahingehend ändern? -- Wegner8 (Diskussion) 19:30, 3. Mai 2012 (MESZ)

Hallo Wegner!
Da bin ich wohl eigentlich überfragt, ob es besser wäre überarbeiten oder aufteilen. Ich kann doch natürlich meinen Baustein modifizieren. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:36, 3. Mai 2012 (MESZ))

Ich habe mal heftig gearbeitet, manches verdeutlicht und hoffentlich die linguistischen Feinheiten bewahrt. Aufteilung bleibt sinnvoll. -- Wegner8 (Diskussion) 09:10, 4. Mai 2012 (MESZ)

OK, Danke! Ich hoffe dass jemand auch mal die Aufteilung machen wollen. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 14:50, 4. Mai 2012 (MESZ))

Getan, vorbehaltlich weiterer Löschung von Doppelungen. Wegner8 (Diskussion) 16:45, 4. Mai 2012 (MESZ)

Hi!
Ich schreibe mal auf Deutsch, denn vielleicht ließt das auch noch jemand anderes und der/die kann vielleicht auch helfen. Seit eben, vor einer Stunde, ist eine automatische Rechtschreibprüfung hier im wiki für mich im Gang. Das heißt, da ich schon immer und für alles auf meinem Rechner Schwedisch gewählt habe, ist jetzt jedes Wort rot mit einer Welle unterstrichen, wenn es dieses Wort im Schwedischen nicht gibt. Rot ist zum Beispiel nicht unterstrichen, weil es das als Wurzel gibt. Mich macht das ganz verrückt, und ich habe keine Ahnung, wie ich dazu gekommen bin oder wichtiger noch, wie ich es wieder los werde. Kommt das von wiki, von firefox oder dem vista? Hast du eine Idee? - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 18:00, 9. Mai 2012 (MESZ)

Hi!
Så har det alltid varit för mig. Jag har accepterat att det är så det är. Så är t.ex. din text ovan just nu nästan helt understruken av röda streck. Jag har ibland funderat på att ändra till tysk rättstavningskontroll eftersom jag är i större behov av detta än svensk rättstavning.
Nåja, det besvarar ju inte din fråga. Så vitt jag vet så ligger detta endast i Firefox, man laddar ju "ordböcker" för att den skall kunna utföra stavningskontroll. Man får ju sådana frågor ibland „vill du, ladda ny ordlista för svenska?“. Hur du har kunnat undvika dessa röda streck tidigare förstår jag inte, och ännu mindre hur det plötsligt kunde ändras. Tyvärr. Jag skall fundera på saken om ingen annan kommer upp med ett svar. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:32, 9. Mai 2012 (MESZ))

Hejsan! Jaså, då ska jag berätta i fall jag kommer på en lösning. mlg Susann--Susann Schweden (Diskussion) 18:53, 9. Mai 2012 (MESZ)

japp, så går det: tryck på den oranga firefoxsymbolen, inställningar, avancerad, ta bort markeringen vid automatisk stavningskontroll och världen är mindre röd igen, optisk tysthet, vilket nöje. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 20:54, 9. Mai 2012 (MESZ)

Tackar! Där ser man, det blev du som hjälpte mig istället för tvärtom. „Bra karl (eller kvinna) reder sig själv“ för att ta till ännu ett svenskt talesätt :) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:42, 9. Mai 2012 (MESZ))

Danke für Deine bessere Bearbeitungs-Variante. Ich glaube, die Seite wurde durch einen Bot erzeugt. Hoffentlich wird diese demnächst nicht „regeneriert“. Beste Grüße -- Con-struct (Diskussion) 23:27, 10. Mai 2012 (MESZ)

Ja, der Bot hatte leider die Wörter gemischt. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:36, 10. Mai 2012 (MESZ))

Meiner Meinung nach würden Nicotin und Glucose in die gleiche Rubrik fallen. Wie siehst Du das? -- Con-struct (Diskussion) 22:35, 11. Mai 2012 (MESZ)

Für Nicotin und Glucose gibt es offenbar sehr gute Belege, siehe Artikel. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:39, 11. Mai 2012 (MESZ))

Danke für den Hinweis. Ich habe mal ein wenig „nach-geklickt“: Nicotin wurde im Wortschatz-Lexikon lediglich 1x aufgefunden. In der WP gründet sich das Lemma auf die englischsprachige IUPAC-Empfehlung. Bei canoo lande ich bei Nikotin. Das Digitale Wörterbuch ist auch leer. Und schon ist Nicotin ein deutsches Wort. Beste Grüße -- Con-struct (Diskussion) 23:19, 11. Mai 2012 (MESZ)

Du könntest auch z. B. :Wissenschaftlicher Rat der Dudenredaktion (Herausgeber): Duden, Das große Fremdwörterbuch. Herkunft und Bedeutung der Fremdwörter. 4. Auflage. Dudenverlag, Mannheim/Leipzig/Wien/Zürich 2007, ISBN 978-3-411-04164-0  studieren. Wiktionary ist ein Wörterbuch, wir belegen den Gebrauch, wir betreiben keine Sprachpolitik. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:28, 11. Mai 2012 (MESZ))

Danke sehr für Deine Unterstützung und für die Ergänzung der Vorlage um die Hinweise zur Verwendung!--Aschmidt (Diskussion) 17:15, 14. Mai 2012 (MESZ)

Hej Lars!
ordboken räcker inte till - hur är det med Poster på svenska? Känner man också betydelsen , en kortfattad presentation på ett möte på kanske en ?? Stellwand, Metaplanwand ?? (tack för att också berätta hur mediet heter) I Tyskland var de jätteviktiga för vetenskapsmän i deras meritförteckningar, de kom direkt under böckerna de medverkade i. mlg - Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 17:48, 18. Mai 2012 (MESZ)

Hejsan!

Jo, det heter poster på akademiker-svengelska också. Mediet? menar du själva "plakatet"? På svengelska brukar man nog kalla både innehållet och själva framställningen ("plakatet") för poster. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 17:54, 18. Mai 2012 (MESZ))

Jag är nog ej den vetenskapsmänniska, jag är mera den presentationsmänniska. Jag menar de korkförsedda väggen, de med två ben, som brukar stå i rummet och har de där posterna på sig. Man vandrar genom en utställning och går en väg förbi Stellwände, Metaplanwände, de menar jag, vad heter de? mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 18:24, 18. Mai 2012 (MESZ)

Det var en svår en fråga du kommer med :). Jag skulle nog säga „du vet, en sån där grej man sätter upp affischer och posters på“. Nåja, efter lite research på internet (jag har ju fördelen att som modersmålstalare kunna sätta ihop olika ord och höra hur det låter på svenska) har jag kommit framtill följande: skärmvägg (allmänt ord, om en "vägg" som man kan placera godtyckligt i rummet, och har olika funktion), posterställ, posterställning (väldigt specifikt om något som man placerar en poster på). Se t.ex. här kfc mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:48, 18. Mai 2012 (MESZ))

skärmvägg duger till förklaring, tack, men den används väl inte i presentationssammanhang. Posterställ, posterställning låter mera passande. Om man (det är väl inte bara du) inte känner till ordet, känner man kanske inte heller tekniken? Men det kan inte vara sant, att samla ideer på en tavla, med små färgade kort och pinnar de på väggen? Metaplantekniken - den måste vara allmänt känd, eller hur? - annars exportera jag quark och metaplan i en än oviss framtid mlg--Susann Schweden (Diskussion) 20:00, 18. Mai 2012 (MESZ)

Ja, det får du nog göra. Tekniken är väl känd, men sådana där "fackord" är ju inte alltid så välkända (metaplan har jag aldrig hört). Jag har faktiskt inhandlat sådana där skärmar en gång till en utställning, men då förklarar man ju för försäljaren vad man vill ha, och så säger han/hon men "kännarmin": „jaha, du menar en...“, och så säger man „Javisst, precis!“.

Jovisst kan skärmvägg vara en skärm som man sätter poster på (se min länk ovan), men det kan också t.ex. vara en skärm mellan olika arbetsplatser i ett kontorslandskap eller avskiljning i ett sovrum med mera. Därför är det kanske det ord som en "amatör" skulle välja, medan försäljaren av skärmar har sitt eget fackord. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:17, 18. Mai 2012 (MESZ))

Tack för att du letade! När jag vaknade i morse hade jag kommit på det tyska ordet som egentligen är det som man mest använder i sammanhanget jag syftade på: Pinnwand. Trevlig helg, här blir det första gräsklippningen, mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 11:22, 19. Mai 2012 (MESZ)

hallo lars, kannst du mir bitte sagen, was der unterschied zwischen <br> und <br/> ist? mir ist aufgefallen, dass du das bei einträgen von mir schon öfter geändert hast. ich kann da so auf anhieb keinen unterschied sehen, aber ich möchte natürlich möglichst das richtige verwenden. --Seidenkäfer (Diskussion) 22:57, 20. Mai 2012 (MESZ)

Hi Seidenkäfer,

Ich kann es nicht so genau erklären (dann muss ich erst nachforschen), aber ich weiß dass es hat etwas mit der Kompatibilität, HTML-Versionen und verschiedene Plattformen zu tun. <br/> fungiert immer und überall, <br> nur manchmal.
Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:05, 20. Mai 2012 (MESZ))

Also eigentlich ist die korrekte HTML-Form <br /> (mit Leerzeichen). Bei Tags die einzeln stehen muss deklariert sein, dass sie auch wieder geschlossen werden, sonst würde ein Browser, der auf reinem HTML basiert, nach einem Schlusstag später im Code suchen und, falls dieser nicht vorhanden ist, eine Fehlermeldung ausgeben. Da die meisten gängigen Browser es nicht so eng sehen mit dem korrekten HTML-Code und so manches selbst korrigieren bzw. trotzdem richtig interpretieren, fällt das natürlich nicht auf, aber darauf sollten wir uns nicht verlassen. --23PowerZ (Diskussion) 23:50, 20. Mai 2012 (MESZ)

Danke für die Information! LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 00:01, 21. Mai 2012 (MESZ))

Vielen Dank euch beiden. Dann nehme ich künfig <br /> (mit Leerzeichen). --Seidenkäfer (Diskussion) 12:35, 21. Mai 2012 (MESZ)

hallo, ich wollte nie die TS kategorisieren. der quelltext ] (vorangestellter Doppelpunkt) erzeugt doch (nur) einen Link zu der Kategorie, ohne dass man dafür "nowiki" bräuchte, nämlich Kategorie:Übersetzungen (Mittelfranzösisch), wie ich es wollte. Die Seite ist damit nicht kategorisiert, dafür schreibt man nämlich ]. Ist das bei dir anders? gruß --217.252.96.65 10:49, 26. Mai 2012 (MESZ)

Dann hast Du die Teestube (und die Kategorie) nicht studiert ehe ich die Kategorisierung entfernte. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:51, 26. Mai 2012 (MESZ))

Er hatte bei einer Kategorie lediglich einen Doppelpunkt vergessen, deswegen war sie kurzzeitig kategorisiert. Grundsätzlich ist aber kein nowiki nötig. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 11:20, 26. Mai 2012 (MESZ)

Ich sah dass die Teestube plötzlich in den Sprachkategorien taucht auf. Da wollte ich sie nicht sehen. LG Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 11:47, 26. Mai 2012 (MESZ))

Hallo Lars,

Kontrolliere mal bitte die neuen schwedischen Übersetzungen bei ausmachen. Schöne Pfingsten wünscht --Yoursmile (Diskussion) 08:31, 27. Mai 2012 (MESZ)

 Erledigt und schöne und warme Pfingsten! Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 10:32, 27. Mai 2012 (MESZ))

Hej Kilroy!
Jag stöter då och då på ord, som jag tror bara finns i sammansättningar. Tex Wasserpest, som är en planta, som finns som no 4 i artikeln Pest. Jag personligen antar inte att någon förkortar ordet och säger Pest när den pratar om växten. Samma sak egentligen med no 5 och 6 visst finns de sammansatta ord, men heter de också bara Pest?
Idag hade jag också Pelz med betydelse Pelzmantel, „sie trug einen Pelz“, vilket är helt ok i min uppfattning och går dessutom att stryka med refs. När jag har en sådan skriver jag ofta kurz für: framför betydelsen: Pfanne --> kurz für: Dachpfanne.
Jag antar problemet uppstår genom wikipedia som har alla dessa ord och via den vägen kommer de in i wiktionary. Vad rekommenderar du att göra när det inte finns refs i sådana fall då min känsla säger nej? - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:41, 1. Jun 2012 (MESZ)

Hejsan!
(ja, du upptäckte min lilla editering:)
Jag skulle generellt säga: säg NEJ, och ta bort! om du inte tycker det är rätt. Jag har själv märkt att en del författare är lite väl (?) generösa med denna typ av förkortningar. Jag kan ju emellertid inte säga något om det på tyska, även om jag tycker att det låter otroligt. Därför gör jag själv inga sådana ändringar.
I fallet med „Wasserpest“ är jag helt säker på att man aldrig skulle säga „pest“ om „vattenpest“ på svenska, och jag tycker det låter otroligt även på tyska. Så där har du säkert helt rätt.
När det gäller och är jag mera osäker om användningen på svenska. Jag skulle tänka mig att man i facksammanhang skulle använda bara „pest“ om man av sammanhanget förstod att det gällde angrepp på en metall. Hur det är på tyska törs jag inte ha någon åsikt om.
Jag tycker du gör helt rätt att skriva kurz für:. När det gäller översättningar brukar jag alltid skriva ut både fullständig översättning t.ex. : „Zinkpest“ och sedan „pest“ om jag är säker på att även kortform används.
Trevlig helg! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:01, 1. Jun 2012 (MESZ))

Tack, då blir jag genast lite modigare där jag är säker på min sak. Och detsamma: trevlig helg trots iskylan!! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 23:18, 1. Jun 2012 (MESZ)

Hallo Ыруатук, warum änderst du denn Hawaiianisch in Hawaianisch? siehe auch Duden hawaiianisch -- Formatierer (Diskussion) 11:57, 2. Jun 2012 (MESZ)

Hallo Formatierer,
Siehe Antwort oben. Früher haben wir hier Hawaiisch und Hawaiianisch als "administrative" Bezeichnung in den Kategorien verwendet. Sie sind sicherlich beide korrekte Formen. Wenn ich doch eine einheitliche "administrative" Bezeichnung dieser Sprache wählen wollte, konnte ich zwischen Duden und Helmut Glück (Herausgeber): Metzler-Lexikon Sprache. 4., aktualisierte und überarbeitete Auflage. Metzler, Stuttgart/Weimar 2010, ISBN 978-3-476-02335-3, DNB 1002407257  oder eine andere Quelle wählen. Ich wählte denn Metzler (Seite 262) und Hawaianisch.
Ich bin ein bisschen überrascht (und froh) dass jemand sich für diese "administrative" Bezeichnungen interessiert. Hatte ich das gewusst, hatte ich vermutlich die Frage in der Teestube diskutiert. Du kannst dich gerne auch über Gudscharati-Gujarati und Pandschabi-Panjabi äussern.
Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 12:22, 2. Jun 2012 (MESZ))

Dass es bei der vorhergehenden Diskussion auch um Hawaiianisch ging, habe ich übersehen. Die Schreibweise hawaianisch ist im Online-Duden und auf Canoo nicht zu finden, aus diesem Grund würde ich sie nicht für das Wiktionary verwenden. Gudscharati und Gujarati sind beide im Online-Duden zu finden. Pandschabi ja, Panjabi nicht. Hier scheint es sich wohl um unterschiedliche Arten der Transkription zu handeln. Welche dieser Schreibweisen hier angebracht ist, kann ich nicht sagen. Die Anmerkung "administrative Bezeichnung" verstehe ich nicht, siehe bei wai, dort ist der Sprachenname in der Überschrift geändert und auch der Text "Hawaianischer Wikipedia-Artikel". -- Formatierer (Diskussion) 16:27, 2. Jun 2012 (MESZ)

Mit "administrativer" Bezeichnung meine ich die Bezeichnung, die wir, intern in Wiktionary, für eine Sprache gewählt haben. Es gibt ja viele Sprachen mit vielen korrekten Bezeichnungen, wie Tswana/Setswana, Kymrisch/Walisisch, Lakkisch/Kasikumükisch, Hawaiisch/Hawaiianisch/Hawaianisch usw. Und wir müssen wählen. Wenn Du schreibst wai/Substantiv/Hawaiianisch gehört dieses Wort (wai) automatisch zu den noch nicht angelegten Kategorien: „Substantiv (Hawaiianisch)“ und „Sprache: Hawaiianisch“. Du kannst natürlich diese Kategorien ignorieren und anstatt die Kategorie „Sprache:Hawaianisch“ und „Substantiv (Hawaianisch)“ erstellen, aber denn kannst Du (und alle andere) dein Wort nicht wiederfinden. Denn hat jemand eine Sprachkürzel-Vorlage, wie hier, für „haw“ erstellt und die Bezeichnung „Hawaiisch“ gewählt. Die Kategorie „Übersetzungen“ folgt nach und damit haben wir auch die Kategorie „Übersetzungen (Hawaiisch)“. Mit Hawaiisch/Hawaiianisch/Hawaianisch kann man vielleicht leben (?) aber mit „Übersetzungen (Lakkisch)“, „Erweitern (Kasikumükisch)“ oder „Substantiv (Komi)“, „Übersetzungen (Syrjänisch)“, „Überarbeiten (Komi-Syrjänisch)“ wird es sehr beschwerlich.

Also, was Du schreibst in der Überschrift hat Bedeutung, nicht nur für den Artikel, sondern auch für die ganze Kategorisierung und Hantierung der Sprache hier in Wiktionary.( Wir sollen natürlich doch Artikel für alle Varianten (Tswana/Setswana, Kymrisch/Walisisch, Lakkisch/Kasikumükisch, Hawaiisch/Hawaiianisch/Hawaianisch) erstellen.)

Ich sehe leider keine Möglichkeit nur Duden-Online als Quelle für die Sprachbezeichnungen zu verwenden. Duden-Online ist da nicht besonders ausführlich, man kann viele Sprachen überhaupt nicht finden. Glück's Metzler Lexikon ist denn ausführlicher und ich glaube so zuverlässig wie Duden.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:42, 2. Jun 2012 (MESZ))

PS. Glück führt nur Gujarati und Panjabi (--Ыруатук (Diskussion) 19:42, 2. Jun 2012 (MESZ))

Hi, I was just creating my and my bots user and user talk pages on all wikis. How may I help? -- とある白い猫 ^chi? 14:04, 6. Jun 2012 (MESZ)

I am sorry but what do you want me to do? I merely created my own and my bots userpage. -- とある白い猫 ^chi? 14:06, 6. Jun 2012 (MESZ)

I wonder why? I can´t see that you have any permission for a bot flag on de.wiktionary. So why create a bot user? What is your purpose? And why did you not answer me at once? I saw that you edited your pages later. Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 15:23, 6. Jun 2012 (MESZ))

I would also be very grateful if you continue discussions where they were started. And stop moving messages around! It only creates confusion. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 15:33, 6. Jun 2012 (MESZ))

• I would prefer continuing here or on my talk page as I will NOT be notified of your replies if placed on the bots talk page and will probably end up being ignored. I always redirect my bots user talk page to my own user talk page so I kindly ask you to leave it as a redirect.
• I was editing 700 wikis yesterday creating userpages for myself and for my bot on every wiki. It is a rather tedious process. I did not notice your message until you posted to my talk page which I only noticed once I checked my email the day after (today).
• I operate my bot on every wiki with the exception of two. The bot only handles double redirects on wiktionary projects such as this one. I do not think it is necessary for the bot to have a bot flag here as bot will probably make one or two edits per year but I'd be happy to apply for a bot flag if you deem it necessary.

-- とある白い猫 ^chi? 17:34, 6. Jun 2012 (MESZ)

I personally see no use of a bot doing such a job in de.Wiktionary. If You only expect to do edits a couple of times per year I also see no reason for You to masquerade as a bot. I personally dislike Your whole approach. You don´t seem to adjust Your work to the place where you intend to work. This is a dictionary and not some internet playground! I cannot either accept that You try to stop people from using the "Diskussionsseiten" here as they are intended to be used. I can tell You that there is no risk that You will be ignored wherever You write. We are many that keep a close watch over what is written here. If You are going to work here in de.Wiktionary I sincerely advise You to first acquaint Yourself with how we work here and then think if You are willing to participate or not. Regards Lars Gardenius (--Ыруатук (Diskussion) 19:22, 6. Jun 2012 (MESZ))

Hallo Lars!

Hier wurde ich von einem Benutzer über eine kleine Debatte informiert. Ich durchschaue das Problem gerade nicht ganz. Kannst Du mir kurz den Hergang schildern? Vielen herzlichen Dank! --Baisemain (Diskussion) 08:52, 7. Jun 2012 (MESZ)

Hallo Baisemain!
I will this time answer You in english, so that the user also will understand, and since I guess it does not matter to You. I want to promote an open policy.
The user has here in de.Wiktionary started a user called Benutzer:タチコマ_robot. I was a bit surprised since I could not recall that we had a Bot with that name here. Everything on that page seems to indicate that this is a real Bot with the appropriate rights.
I tried to ask the user what his intentions with this user page was. From his answer I concluded that this was not a Bot with a permission to carry a bot flag, and that it was intended to do some (to me) totally insignificant task.
When I go through what this user has done I can but conclude that everything has the effect of confusing other users and hide the actions of the user. I do not know what the purpose is but I think this is not an appropriate behaviour in an open Wiki. I will below summarize some points that I find especially important.

• By choosing a name like タチコマ_robot he will give the impression to users, not so familiar with our Bots, that this a normal bot with bot rights.
  
• By trying to block anyone from writing on the "bots" Diskussionsseite, he makes it impossible for other users (and especially admins) to follow up any complaints about this "bots" behaviour. For me it is a common procedure when I see a user behaving suspiciously/mysteriously that I first check the user pages here and sometimes also the user pages on other Wiktionarys.
  
• I have not, until now, seen any Bot, our own or "international" ones, behave in this manner. His creating of bot-users in an innumerable number of Wikis, also makes it practically impossible to find and follow any complaints concerning this user. I have found some of his track records but it is very difficult.
  
• I can not understand all this work, creating all these users, for such an insignificant task. I do myself these kind of edits and I am not a bot :). I could hardly notice if I do two or three more edits for these "redirects" per year. I can't see that a bot is the appropriate tool for such a task, not here in de.Wiktionary anyway. I have noticed that there seems to be a competition among some kind of users, who is "Sichter" on the greatest number of Wikis, who gets mentioned most, and so on. I don't think that this has anything to do with serious work.
  

To summarize, I don't think that this kind of "bot" in any way helps us in creating a good and reliable dictionary. It on the contrary confuses users and makes it more difficult to keep track of who is doing what here in de.Wiktionary.
Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 12:15, 7. Jun 2012 (MESZ))

Thanks so far! I will take some time and think about this issue. Regards --Baisemain (Diskussion) 12:49, 7. Jun 2012 (MESZ)

hej på natten!
ska det finnas ett sådant uppslag eller helst inte? - mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 00:18, 8. Jun 2012 (MESZ)

Hej, nattpratare!

Jag tycker det är tveksamt. Jag tycker det hör hemma i Wikipedia. Du kan väl sätta ett Löschantrag på artikeln och föra in den på LA-listan, så får vi se. Då får du öva dig på detta också :), och bli fullfjädrad wiktionarian. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:22, 8. Jun 2012 (MESZ))

så gör jag och tack för organisationsenheten... Susann --Susann Schweden (Diskussion) 00:25, 8. Jun 2012 (MESZ)

Hej!
kan man ockkså säga nyttodjur? Nutztier - jag har inte kommit på nån översättning än.... Tackar!! mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 10:36, 10. Jun 2012 (MESZ)

Hejsan!
Visst kan man det. Finns bl.a. med i SAOL (som "gegenwort" till skadedjur). mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:42, 10. Jun 2012 (MESZ))

Hallo Lars, ist eine Verlinkung von einem Begriff in einem Wiki-Artikel auf einen im Wiktionary üblich/erlaubt/gewünscht? Es ist kein interner Link möglich, oder? Gruß--Fiona Baine (Diskussion) 16:38, 12. Jun 2012 (MESZ)

Hallo Fiona,
Könntest Du mir ein Beispiel geben? Ich verstehe nicht ganz was Du meinst. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 18:50, 12. Jun 2012 (MESZ))

Es wäre sinnvoller auf der Wikipedia nachzufragen, ob die das möchten. Von unserer Seite aus gibt es keine Probleme. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 10:16, 13. Jun 2012 (MESZ)

god natt - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 00:15, 16. Jun 2012 (MESZ)

the same to you :-) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:36, 16. Jun 2012 (MESZ))

Hej!
Nu har jag ett verb och undrar om jag gjorde rätt när jag skrev exempel. Man kan ta rena ordet einteilen och skriva exempel. Sie teilt das Brot ein. Eller med en annan betydelse Sie teilt sich das Brot ein. Verbet är då: sich etwas einteilen. Hur gör jag för att få in de olika betydelserna på rätt sätt?
Hur bedömer du meningar med ett verb till: Sie darf heute das Brot einteilen. Er kann sich die Arbeit selbst einteilen.
Hur är det med partizip: Er ist zur Wache eingeteilt. Er wird zur Wache eingeteilt. Verbet är då kanske: eingeteilt sein, werden?
Tyvärr är jag inte så bra i grammatik, jag behöver nog en mall att gå efter. Därför tänkte jag att arbeta lite mer med einteilen. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:47, 16. Jun 2012 (MESZ)

Hej!
Det är väl tveksamt om jag är rätt person för att lära dig tysk grammatik. Det skulle kännas lite övermaga från min sida. Men jag kan väl kommentera lite hur jag sett att man behandlar verb här i Wiktonary.

Jag skulle önska att flera medarbetare markerade om verben/betydelsen är „intransitiv/transitiv/reflexiv/trennbar/untrennbar“. Jag antar att det beror på egen osäkerhet att man inte gör det. Jag tror att det är väsentlig information även för modermålstalare och jag vet att det är jätteviktig information om man inte är tysk modermålstalare. Jag kan ofta fundera, speciellt för lite ovanligare verb, om verbet i denna betydelsen är reflexivt och om det kan ha ett objekt eller inte. Jag kan ju ofta bli vilseledd av att motsvarande (nästan identiska) svenska verb kanske följer ett annat mönster än det tyska verbet. Det är en idé jag har på jättelång sikt att försöka förse så många verb som möjligt med denna information.

Här är väl alla betydelserna av ordet transitiva (dvs kan ha objekt).
Däremot undrar jag lite över exemplen för betydelserna . Vad är egentligen skillnaden i betydelse mellan „Sie teilt das Brot ein“ och „Sie teilt sich das Brot ein“? När jag jämför med Duden och mina ordböcker så ger man samma betydelse utan „sich“. Är möjligen betydelsen av „Sie teilt sich das Brot ein“ neutral, „Hon delade upp brödet“ (ospecificerat varför eller åt vem), och i det andra fallet „Sie teilt sich das Brot ein“ att hon gjorde det för en specifik person „Hon delade upp brödet åt sig själv“? men i så fall skulle ju personen som hon gör det för (här: sig sjäv) vara dativobjekt?
Hur skulle betydelsen ändras om man tog bort „sich“ i exemplen: „Franziska teilt die Hausarbeit ein.“ och „Sie hat ihren Proviant gut eingeteilt.“? Är „sich“ nödvändigt, dvs verbet verkligen är reflexivt, så borde det stå:

transitiv, reflexiv: sich Gegenstände oder eine Aufgabe in mehrere Teile gliedern

transitiv, reflexiv: sich mit einer vorgebenen Menge wirtschaften

och finns det dessutom betydelser utan „sich“:

transitiv: ?

transitiv: ?

Som svensk undrar jag också hur man skilja på de båda betydelserna? Exemplen ger ingen klar bild. Översatt till svenska är väl betydelse „dela upp, dela in“, och betydelse „hushålla“. Om man då skall översätta meningarna „Hon delade upp sin proviant (för att dela med sig till sin kamrat)“ respektive „Hon hushållade med sin proviant“, hur blir det? Använder man andra ord?

Exemplen och är enklare. I båda betydelserna är väl verbet transitivt och "trennbar" så vitt jag kan förstå. I exemplen står väl verbet som predikatsfyllnad „in Gehaltsgruppen eingeteilt“, „in die richtige Kategorie eingeteilt“ (jfr „Neueintragungen wurden rot“, „Die Angestellten sind dumm“), därav „sein eingeteilt, werden eingeteilt“. Hade man formulerat exemplen som „Der Chef hatte die Angestellten in Gehaltsgruppen eingeteilt.“, „Die Admins hatten sofort die Neueintragungen eingeteilt“ så hade man sett att hjälpverbet är „haben“. Jag gör ofta fel på detta själv när jag funderar på vilket hjälpverb jag skall använda, dvs att jag inte tänker på om verbet är huvudverb eller inte. Så vitt jag vet kan man ju använda alla perfekt participer (typ eingeteilt) som adjektiv, och därmed som predikatsfyllnad och då använder man sig ju av sein/werden oberoende av vad hjälpverbet annars är.
Sammanfattning: och ser jag inga problem med, i och är jag lite förbryllad över de reflexiva formerna (sich).
Det blev kanske mer frågor än svar men jag hoppas att det kan leda dig vidare ändå.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 15:53, 16. Jun 2012 (MESZ))
PS. Jag har inte riktigt läst på (minns inte) exakt vad resultatet blev av vår Meinungsbild om placering av dylika uppgifter (transitiv, usw) när verbet beter sig olika för olika betydelser. Chansen att jag skulle skriva en artikel om ett tysk verb här, är helt enkelt för liten :) --Ыруатук (Diskussion) 15:53, 16. Jun 2012 (MESZ)

Ui - det är väl ett getingbo eller också Pandoras ask. Jag tror jag har fattat det mesta. Dina anmärkningar gjorde att jag ser klarare vad som skiljer 1+2, tack. Titta hur einteilen ser ut nu. Med 3an måste jag fundera mera på. Neueintragungen wurden sofort in die richtige Kategorie eingeteilt. går helt enkelt inte. einteilen i denna mening är en sak man gör en gång, man skaffa en kategori eller så berättar man om att den finns. Men det kan man inte använda för att beskriva en enstak händelse, där skulle man säga Neueintragungen wurden sofort in die richtige Kategorie einsortiert., det är aktivt och beskriver vad man gör med en ny fall av ganska många som uppträder dagligen. På svenska kanske (för att tydligt göra vad jag menar): Patienterna är indelade i två grupper...., man kan inte säger varje ny patient på sjukhuset blir indelat i en grupp. Den blir kanske tilldelat.
×Om man då skall översätta meningarna „Hon delade upp sin proviant (för att dela med sig till sin kamrat)“ respektive „Hon hushållade med sin proviant“, hur blir det? Använder man andra ord?×
Man skulle säga: Sie teilte ihren Proviant auf. och sen Sie teilte sich ihren Proviant gut ein.
Jag förstår att det går bra att använda också exempel som är bildade med en Adjektiv (Partizip av verbet). Och så har jag lagt till massor med jemanden, jemand, jemandem, etwas för att lätta på förståelsen med objekterna. Jag kollar hur man beslutade att ta upp de attributer transitiv, reflexiv och trennbar. Just nu har jag bara tagit bort det från rubriken och fört in på raderna. Ha, ett projekt. - mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 18:49, 16. Jun 2012 (MESZ)

hej igen!

Nu är skillnaden mellan betydelse och mycket tydligare!

Dock förstår jag inte riktigt de två första exemplen för : „Franziska teilt sich die Hausarbeit ein.“ och „Er kann sich die Arbeit selbst einteilen.“

Läser jag under Bedeutungen skulle jag tolka detta som „Franziska ransonerar på husarbetet“ och att „Han kan själv hushålla med arbetet“. Vilket på svenska skulle låta som ett skämt, eller möjligen ironi. Ett finare sätt att säga att Franziska och han latar sig eller åtminstone inte överanstränger sig :)

Finns där en bibetydelse att de delar upp/delar in arbetet för att kunna klara av det, eller uppnå ett visst mål, som inte finns för betydelse ? Ungefär som man på svenska kan säga att man „hushållar med krafterna“ för att orka ända fram? I så fall skulle man nog på svenska behöva en hel mening för att beskriva det.

Din invändning mot Neueintragungen wurden sofort in die richtige Kategorie eingeteilt. förstår jag inte riktigt. Det måste väl vara en hårfin nyansskillnad? Ditt nya exempel (som jag tycker är bra) „Die Pflanzen werden nach unterschiedlichen Merkmalen in Klassen eingeteilt.“ beskriver väl också egentligen en, hela tiden, pågående process?

Skön lördagkväll, önskar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:25, 16. Jun 2012 (MESZ))

Franziska har också annat att göra, spela tennis till exempel. Därför gör hon husarbete bara på förmiddagarna, eller så har Franziska reumatism och orkar inte längre än en timme i taget. Sådant, men också kan hon vara lat. Hon delar upp husarbetet i små bitar för att det ska främja hennes mål. Detta med „hushållar med krafterna“ passar. Med honom är det så att det är en stor fördel för alla egenföretagare att precis kunna göra detta, bestämma själv när han gör vad. Ibland säger man det också om lärare och deras icke-klassrum-bundna arbete. På svenska skulle jag säga. Han får själv ställa upp sin plan för dagen.

Detta med växterna: nej, det är inte en pågående process, man - vetenskapsmän - gör det en gång att man dela in i kategorier, man skapa grupper, alla växter blir indelade i klasser. Men när ett nytt växt upptäcks, då sorterar man i det i de befintliga kategorierna och för denna åtgärd kan man inte använda ordet einteilen, man måste zuordnen, einsortieren. Kan du fattar bättre nu? Det är svårt att förklara. Einteilen tillhör något överordnat man gör det med en massa, med många individer, men en större hop, aldrig med en individ. Eller kan man indela en individ på svenska? - --Susann Schweden (Diskussion) 20:20, 16. Jun 2012 (MESZ)

Jag tror att detta är en nyttig övning. Jag har någon gång förut, när jag klagat på precisionen/exaktheten i formuleringen av ordbetydelserna, sagt att det är nyttigt att tänka på hur man skulle översätta betydelserna till ett annat språk. Man är ju ofta blind för små betydelseskillnader i det egna språket men mera känslig för det i ett främmande språk (eftersom man måste tänka mer). En del professionella ordboksmakare är ju fantomer på utforma exakta betydelser.

Nu förstår jag honom (jag är själv egenföretagare).På svenska har vi ju „dela in“ och „dela upp“ som ibland är synonymer, ibland har lite olika betydelser. Man kan på svenska säga „Han kan själv dela upp (sitt) arbete“. Vilket är fullt begripligt (och har samma betydelse som den du beskriver) om man t.ex. talar om en egenföretagare. På svenska skulle man nog emellertid slå ihop det med betydelse , med allt annat man kan „dela upp“ och „dela in“, medan det kanske på tyska är naturligare att hänföra det till betydelse (reflexivt bl.a.).

Med Franziska har jag fortfarande "problem" även om jag nu förstår vad det betyder (jag hoppas hon spelar tennis, och inte har reumatism). Dock är problemet bara översättningsmässigt. Tyskan har uppenbarligen här en möjlighet, som svenskan inte har, att uttrycka en bibetydelse med verbet. Jämför med de två andra exemplen (om proviant och Taschengeld) som mer direkt handlar om att bete sig "ekonomiskt". Jag kan inte se att t.ex. Norstedt har med denna betydelse. Jag tror att man måste lösa översättningen i detta fall med att översätta ett exempel (som det med Franziska). Jag kan inte komma på något svensk verb som täcker in detta.

Ok, jag förstår hur du menar med "plantorna". Jag tror att "problemet" här är också en skillnad mellan svenska och tyska. „Plantorna delas in ....“ är dubbeltydigt på svenska (enligt mig), både den betydelse som du beskriver och betydelsen att hittar man en ny planta så blir den en del av indelningsprocessen. Åtminstone i passiv-konstruktioner finns den dubbeltydigheten/vagheten. Man kan naturligtvis inte dela in en individ, eller en enstaka sak annars (med mindre än att man delar den i bitar).

Egentligen gäller väl alla dessa kommentarer bara översättningsproblem, och har inget att göra med artikeln i övrigt. Jag får väl rida iväg på min gamla käpphäst, att vi behöver mera utrymme för att förklara skillnader mellan språken i översättningsdelen.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:16, 16. Jun 2012 (MESZ))

Du nicht geantwortet dort (http://de.wiktionary.orghttps://dictious.com/de/Benutzer_Diskussion:80.135.60.163). So ich schreibe nochmal hier: Kannst du sagen wie ist komplete title von Buch Metzler, bitte? Ich will lesen was schreibt und suchen andere Quellen auch.

Auf userpage ich habe gesehen du auch bist kein Muttersprachler. Vielleicht ist das auch Fehler für "Hawaianisch"? Siehe http://www.duden.de/rechtschreibung/hawaiianisch, http://www.wissen.de/rechtschreibung/hawaiianisch?keyword=Hawaiianisch, Hawaiianisch. So ich denke zu vermeiden Fehler du sollt konsultieren Muttersprachlern von de.wikt zu prüfen unser gegenseitig Ansicht von Sorbisch und Schreibweise von "Hawaianisch", bitte. Haben wir beiden vielleicht Fehler gemacht weil wir keinen Muttersprachlern sind? :) Auch Muttersprachlern siehe meine Quellen von hier (http://de.wiktionary.orghttps://dictious.com/de/Benutzer_Diskussion:80.135.60.163), bitte. Danke.

Hallo!
Metzler kannst Du in unserer Literaturliste finden. Der Titel ist: Helmut Glück (Herausgeber): Metzler-Lexikon Sprache. 4., aktualisierte und überarbeitete Auflage. Metzler, Stuttgart/Weimar 2010, ISBN 978-3-476-02335-3, DNB 1002407257 . Für Hawaianisch, siehe dieselbe Quelle, Seite 262. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 09:59, 2. Jun 2012 (MESZ))

Hallo!

Metzler habe ich nicht schon gefunden in Bibliothek. Ich suche weiter. Aber habe ich gefunden 1 Quelle mehr die sagt das Niedersorbisch und Obersorbisch sind 2 Sprachen: http://www.linguistik-online.de/39_09/martiEtAl.pdf (Aus: Linguistik online 39 3/2009, pp.138f.).

„Sowohl Ober- als auch Niedersorbisch sind selbstständige Standardsprachen5 und als Minderheitensprachen in Deutschland offiziell anerkannt, einerseits in den Verfassungen und entsprechenden Sorben- (bzw. Sorben/Wenden)-Gesetzen des Freistaats Sachsen und des Landes Brandenburg,6 anderseits über die Europäische Charta der Regional- oder Minderheitensprachen.“

Achtung auch auf Footnote 5: „Umstritten ist, ob sich die beiden Standardsprachen aus einem Kontinuum heraus gebildet haben oder ob es sich ursprünglich um (zumindest partiell) selbstständige Kontinua handelte, die später in Kontakt traten. Deshalb finden sich in der Literatur sowohl Singular als auch Plural (bzw. in sorbischen Texten Dual!) bei der Sprachbezeichnung (vgl. die unterschiedlichen Titel bei Schuster-Šewc 1963 und Faßke 1994). Dieses Nebeneinander der beiden Vorstellungen findet sich auch in den Sorbengesetzen: Im sächsischen ist von den sorbischen Sprachen die Rede, im brandenburgischen nur von der sorbischen Sprache.“

So nun sind 9 Quellen vs. 1.

Danke, für die neue Quelle. Deine letzte Quelle behandelt ja wirklich das Verhältnis zwischen Nieder- und Obersorbisch (deine andere Quellen leider nicht, so ich glaube 1-1 ist richtiger). Besonders interessant finde ich dass sie beide „ als Minderheitensprachen in Deutschland offiziell anerkannt“ sind. Ich will versuchen eine offizielle Quelle für diese Angabe zu finden. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 15:45, 17. Jun 2012 (MESZ))

1-1? Hahahaha. Ich mag dir... Willst du mehr Quellen, so ich gebe dir.

officiele Quellen:

1. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2010/4405/pdf/mrm99_h3_S115_121.pdf (Aus: MenschenRechtsMagazin Heft 3/1999, p. 119)

„Der Freistaat Sachsen erkennt die sorbischen Sprachen, insbesondere das Obersorbische, als Ausdruck des geistigen und kulturellen Reichtums des Landes an.“

2. http://www.landtag.brandenburg.de/sixcms/media.php/5701/8.15794451.pdf (Aus: Protokoll von Landtag Brandenburg P-SR 5/8, p. 38)

„Das ist auf der einen Seite vielleicht nicht schlecht, weil es dann auch gewisse Synergieeffekte zwischen diesen beiden Sprachen – also Niedersorbisch, Obersorbisch – sowie eine gewisse Gemeinschaft zwischen den zukünftigen Lehrern geben kann.“

3. http://www.serbski-institut.de/de/dnl/mspisy8--.615.pdf (Aus: Das Rahmenübereinkommen des Europarates zum Schutz nationaler Minderheiten und die Minderheitenpolitik der Lausitz, p. 30)

„Für die anerkannten Regional- und Minderheitensprachen in der Bundesrepublik (Dänisch, die friesischen und sorbischen Sprachen, Niederdeutsch, Romanes) gelten ausgewählte Festlegungen der Europäischen Charta der Regional- oder Minderheitensprachen, die auf die Erhaltung und Förderung dieser bedrohten Sprachen ausgerichtet sind (...).

Die freie Nutzung der sorbischen Sprachen sichern die beiden Landesverfassungen, das Brandenburger Sorben(Wenden-)Gesetz und das Sächsische Sorbengesetz ausdrücklich zu.“

Wie ich schon gesagt habe, es ist nicht nicht genug, Dokumente aufzuzählen, die die Wörter Obersorbisch, Niedersorbisch und Sprache nennen. Es musst Quellen sein die das Verhältniss zwischen Obersorbisch und Niedersorbisch behandeln, wie deine Quelle (linguistik-online) oben. Das MenschenRechtsMagazin z. B. unterstütze eigentlich nicht deine These, denke ich. Ich hoffe dass Du auch nimmst die Frage ernst. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 22:52, 17. Jun 2012 (MESZ))

Wenn ich nicht ernst nehme, ich wollte nicht versuchen dich überzeugen. Du mir hast gebittet zu bringen Quellen: Ich habe gemacht das. Wenn du allen 12 Quellen zusammen lest, dann bekommst du gesamt das Sorbisch = Sammelbegriff (collective) und Niedersorbisch, Obersorbisch = 2 Sprachen. So, wenn in Landesverfassung von Freistatt Sachsen (http://www.sachsen-gesetze.de/shop/saechsgvbl/1999/7/read_pdf p.162 §8) spricht von sorbischen Sprachen und Landtag von Brandenburg auch und Linguistik online auch und Rest von meine Quellen auch: So es ist offenbar. Für Verhältnis wie du gebittet habe ich Beweis gebracht und andere 11 Quellen sagen auch das es sind Sprachen. Was mehr?

Ich bin mich leider nicht mehr sicher ob Du die Fragestellung wirklich verstehst. Du könntest z. B. unsere Diskussion Was ist für Wiktionary eine Sprache? in der Teestube lesen. Ich zitiere was Liliana da schreibt: „Die Frage "Dialekt oder Sprache?" ist, ich mag mal behaupten, so alt wie die Sprachwissenschaft selbst. Konsens wird man in dem Bereich nie erreichen können, egal, wie oft und wie lange man diskutiert.“. Die Sprachwissenschaft hat sowohl den Unterschied zwischen Dialekt/Varietät und Einzelsprache, als die praktische Kategorisierung verschiedenen Sprachen diskutiert. Die korrekte Terminologie in solchen Diskussionen ist wohl eigentlich nicht Sprache sondern Einzelsprache, „Varietät, der der Status einer Sprache zugeschrieben wird. Einzelsprachen sind in der Regel Resultate eine langfristiger, von unterschiedlichen inneren und vor allem äußeren Faktoren bewirkter Prozesse, in denen eine Abgrenzung gegenüber ähnlichen Varietäten, die in diesen Prozessen ihrerseits zu »überdachten« Dialekten werden und gegenüber anderen Einzelsprachen andererseits erfolgt;“ Leider kann ich keine Bücher empfehlen, die diese Fragestellungen behandeln, aber Du kannst sie vielleicht in der Bibliothek finden.

Für uns hier in Wiktionary ist die Frage nur wichtig weil wir die Sprachen irgendwie kategorisiern müssen. Sonst wird Wiktionary nur ein "Müllhaufen" wo man nichts mehr finden kann. Es gibt etwa 5000-7000 Einzelsprachen in der Welt (laut der Sprachwissenschaft). Die Gesamtzahl ist unsicher, genau weil man nicht sicher ist, wie man Sprachen kategorisieren soll, als Einzelsprache oder Dialekt/Varietät. Wir, die in Wiktionary arbeiten, beherrschen natürlich nicht diese 5000-7000 Sprachen (und dazu alle Dialekten/Varietäten diesen Sprachen). Deshalb ist es wichtig dass man (der Benutzer) das Wort sprachlich kategorisiert, also zu welcher (Einzel-)Sprache gehört dieses Wort (auch wenn es eigentlich dialektal ist), z. B. Sprache: Ndebele, Dialekt: !Voufa. Dann haben wir doch eine Möglichkeit, die Angaben zu prüfen und eventuell belegen. Sonst nicht. Kleine Dialekten sind auch in wissenschaftlichen Büchern schwer zu finden.

Für Obersorbisch/Niedersorbisch hat diese Fragestellung, meine ich, in Wiktionary keine Bedeutung. Die Sprachen sind in "alle" Nachschlagewerke erwähnt. Es gibt Wörterbücher für beide Sprachen. Deshalb wird ein Wort hier immer als Obersorbisch oder Niedersorbisch kategorisiert. Der einzige Underschied (zwischen Einzelsprache und Varietät/Dialekt), der ich hier sehen kann, ist wie wir das Übersetzungsabschnitt typographisch gestalten sollen.

Ist doch die Fragestellung für Dich sehr wichtig, musst Du Quellen (wie linguistik-online oben) finden, die genau diese Fragestellung (Einzelsprache/Dialekt/Varietät) behandeln.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 11:32, 18. Jun 2012 (MESZ))

Quellen:

Hejsan!!
Ett verb till som jag försöker att förbättra. Jag är inte alls säkert hur det är med (in)transitiv i dessa fall. Jag hoppas på att någon som kan bättre kontrollerar. Ska jag skriva det i diskussionen eller får det bli som det är? Och kan du - bitte - skriva in de rätta översättningarna? Tack! mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 21:43, 19. Jun 2012 (MESZ)

Hejsan!

Så vitt jag kan förstå alldeles riktigt. Om det sedan finns ytterligare betydelser vet jag inte. Jag tycker inte du behöver skriva ytterligare kommentarer på diskussionssidan. Jag har kompletterat svenska och engelska översättningarna. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:57, 19. Jun 2012 (MESZ))

det låter bra och det ser fint ut nu, tack. Det är förresten trevligt att se alla dina svenska bidrag nu där jag kommit till m med mina substantiv...( det finns alltså åtminstone en som gläder sig :) ) mlg --Susann Schweden (Diskussion) 23:47, 19. Jun 2012 (MESZ)

Dock har min översättningsverksamhet legat lite nere på sistone. Jag står kvar och stampar på bokstaven na...

Det har varit så mycket annat att göra senaste tiden. Men jag tycker också om att variera arbetsuppgifter lite så blir det lite roligare. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:53, 19. Jun 2012 (MESZ))

Hallo Lars!

Bitte nicht wieder Niederdeutsch in den Dialekt-Abschnitt verschieben. Wir hatten das diskutiert und waren dazu übereingekommen, dass Niederdeutsch als Sprache anzusehen ist. Wenn ich mehr Zeit habe (heute Abend eventuell), schicke ich dir den Link zur Diskussion. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 07:32, 20. Jun 2012 (MESZ)

Hallo, wo haben wir das diskutiert?

Das finde ich recht sonderbar. Aus welchen Gründen, welche Quellen?

Siehe z. B. Helmut Glück (Herausgeber): Metzler-Lexikon Sprache. 4., aktualisierte und überarbeitete Auflage. Metzler, Stuttgart/Weimar 2010, ISBN 978-3-476-02335-3, DNB 1002407257 , Seite 457 und Karte die Deutsche Dialekte, Seite 801.

Da hat man die deutsche Dialekte in: Ostmitteldeutsche Dialekte, Westmitteldeutsche Dialekte, Niederdeutsche Dialekte und Oberdeutsche Dialekte gruppiert.

Für mich ist eigentlich Niederdeutsch eigentlich einfacher zu verstehen als Hochdeutsch weil wir (Schwedisch) alle deutsche (?) Lehnwörter über Niederdeutsch gelehnt haben. Vielleicht müssen wir denn die Sprachgeschichte 'umschreiben?

Ich warte mit Spannung :)

Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 09:44, 20. Jun 2012 (MESZ))

w:Niederdeutsche Sprache#Stellung des Niederdeutschen --23PowerZ (Diskussion) 21:15, 20. Jun 2012 (MESZ)

??? /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 21:21, 20. Jun 2012 (MESZ))

Das müsste hinreichend Informationen enthalten, um eine Klassifizierung als Sprache nachzuvollziehen. --23PowerZ (Diskussion) 21:31, 20. Jun 2012 (MESZ)

Nein, das glaube ich nicht. Es steht nur dass es umstritten ist. Siehe Glück. Ich glaube dass Glück und andere große Nachschlagewerk etwas zuverlässiger ist als Wikipedia. /Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 21:33, 20. Jun 2012 (MESZ))

Ich muss mich auch jetzt fragen, ob Du wirklich den ganzen Artikel gelesen hast?

Meiner Meinung nach sollen wir zuverlässige Quellen verwenden, kritisch lesen, und uns nahe die Hauptlinie der Wissenschaft halten. Sonst haben wir schon unsere westflämischen und neu-preußischen Freunde wieder hier. mlg Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 23:57, 20. Jun 2012 (MESZ))

Okay, eine Diskussion habe ich nicht mehr gefunden. Allerdings finde ich, dass die Tatsache, dass Niederdeutsch als Regionalsprache in der EU-Sprachencharta geführt wird, konform mit unserer Verfahrensweise geht. In Schleswig-Holstein gilt Niederdeutsch sogar als Amtssprache. Wir dürfen uns nicht nur auf wissenschaftliche Literatur verlassen, da sich diese ja nicht eindeutig positioniert. Nur weil Glück sagt, dass es sich um einen Dialekt handelt, heißt es nicht, dass andere das auch so sehen. Ich denke, dass wir gut damit laufen, wenn wir uns auf politische Dokumente wie die Sprachencharta verlassen. Außerdem sollte bedacht werden, dass, wenn wir uns auf "Dialekt" einigen, sämtliche plattdeutsche Einträge geändert werden. Damit würden wir uns auch von anderen Wiktionarys abheben, die Plattdeutsch als Sprache führen.

Auch so ich denke. Nur 1 Quelle ist zu wenig um zu belegen Gültigkeit (siehe Sorbisch). Politisch Aspekt mag nicht sein ignoriert: Anderweise musste man sagen das Luxemburgisch oder Niederländisch auch deutsche Dialekte (moselfränkisch resp. niederdeutsch). Aber sind sie nicht! sind sie (national) Sprachen.

@Yoursmile:

Danke für die Erläuterung.

Wenn wir schon diese Frage diskutiert haben (was doch möglich ist), antwortete ich sicherlich damals, wie ich auch jetzt antworten will: - das eilt nicht. Diese Frage können wir irgendwann in Zukunft lösen. Ich wollte eigentlich jetzt nur kontrollieren, dass die Sprachen (hier in de.Wiktionary) das korrekte ISO-Code als Sprachkürzel verwenden, und dass sie einen korrekten deutschen Name haben, der man belegen kann. Da sind wir noch nicht, aber hoffentlich bald. Mit Niederdeutsch gibt es keine solche Probleme, nds ist das ISO-Code und die Bezeichnung Niederdeutsch ist ja sehr einfach zu belegen (siehe doch auch unten).

Ich kann nur konstatieren, dass wir jetzt eine Mischung haben, manchmal steht Niederdeutsch unter den Dialekten und manchmal unter den Sprachen.

Prinzipiell meine ich doch, dass es sehr wichtig ist, dass Wiktionary politisch neutral ist. Wenn möglich sollen wir auch vermeiden, Stellung in wissenschaftlichen Fragen zu nehmen. Ich denke dass wir schon in den Artikeln (versuchen) sachlich und neutral zu sein, nur beschreiben, nicht bewerten. Ich finde auch den Wikipedia-Artikel oben sachlich und neutral. Hier haben wir doch einen Einzelfall (die Kategorisierung) wo wir irgendwie Stellung nehmen müssen.

Wir können und sollen uns ja denn nicht den Generalen in Burma (oder Myanmar) oder den populistischen Politikern in Flandern u.Ä. anpassen. Es gibt immer "Politiker", die versuchen ethnische und sprachliche Verschiedenheiten auszubeuten und die Geschichte umzuschreiben.

Um neutral und objektiv zu sein können wir uns denn nur auf die Wissenschaft und ähnliche unabhängige Quellen stützen.

Im 13. und 14. Jahrhundert (Hansezeit) lebten so viele deutsche Handwerker und Kaufleute in Stockholm (meine Heimatstadt), dass die Bevölkerung vorwiegend Deutsch (oder genauer Plattdeutsch) und nicht Schwedisch sprachen. Deshalb haben wir sehr viele deutsche/plattdeutsche Lehnwörter in der schwedischen Sprache und deshalb haben alle schwedische Schulkinder (jedenfalls früher) von Plattdeutsch (oder „plattyska“ auf Schwedisch) im Geschichtsunterricht gehört, und auch dass es ein norddeutscher Dialekt ist. Das habe ich auch an der Universität gelernt, und das steht noch in den großen schwedischen Nachschlagewerken. Daher bin ich recht sicher dass es jedenfalls früher die übliche wissenschaftliche Meinung war. Wenn ich jetzt auch deutsche (wissenschaftliche) Quellen lese, kann ich nur vermuten, dass es noch so ist. Sicher kann ich natürlich nicht sein, ich habe nicht selbst die nordwestgermanischen Dialekten studiert und kenne keine Germanisten.

Ich finde es ein bisschen sonderbar dass man (nicht Du, aber im Allgemeinen) sich so empört dass eine Sprache als Dialekt bezeichnet wird. Die Wissenschaft macht ja keine Bewertung, nur eine Klassifizierung. Eine Sprache ist nicht "besser" als ein Dialekt. Es handelt ja nur um Verwandtschaft. Man versucht nur zu verstehen wie die Sprachen sich entwickelt haben. Auch wenn die Wissenschaft sagt dass Schwedisch nur ein plattdeutscher Dialekt ist, dann antworte ich nur: - Ach so, und....?

Als sprachinteressierter Mensch finde ich die Dialekte als interessant als die Einzelsprachen und ich bedaure, dass noch niemand sich wirklich für unseren Dialektabschnitt interessiert hat. Ich sehe nur selten dass ein Benutzer etwas da schreibt, und dann oft nur "Lustigkeiten". Es gibt wohl auch in Deutschland Menschen, die Dialektwörter sammeln und Dialektwörterbücher schreiben. Ihnen könnte ja Wiktionary eine Plattform bieten.

Es gibt doch eine Frage, die auch Niederdeutsch angeht, und die wir bald lösen müssen. Ich kontrolliere auch dass wir denselben Name in allen Kategorien und Vorlagen verwenden. Leider verwenden wir manchmal zwei oder drei Bezeichnungen für dieselbe Sprache, z. B. Niederdeutsch und Plattdeutsch. Ich will doch diese Frage in der Teestube behandeln, wenn ich alle Sprachen durchgegangen habe.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:56, 23. Jun 2012 (MESZ))

@IP

Hallo,

(Siehe auch Antwort oben)

Nein, Wiktionary soll und muss politisch neutral sein. Sonst ist Wiktionary kein Wörterbuch mehr.

Ich habe noch keine wissenschaftliche Quelle gesehen, die behaupten dass Niederländisch ein deutscher Dialekt ist, auch ohne Politik.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:56, 23. Jun 2012 (MESZ))

Hallo Lars,

ich schließe den Namen jetzt mal aus der eMail Adresse. Ich wollte mich für Deine Willkommensgrüße bedanken. Ich bin ganz neu bei den Wikimedien ist ja eine beeindruckende Fülle an Möglichkeiten! Mir gefällt die Wikivision und die bisherige Mission der Wikianer kann sich wirklich sehen lassen.

Das wars est mal von mir.

Ludwig, Silvio (Diskussion) 19:29, 28. Jun 2012 (MESZ)

: Du bist sehr willkommen! Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:31, 28. Jun 2012 (MESZ))

Hallo Lars G.

"allongé" benutzt man eigentlich alltäglich, zu beispiel eine Forme zu beschreiben. Z.B. "une forme allongée"

Ich habe aber ein Fehler gemacht : das muss sich mit Doppel 'l' schreiben, und nicht nur einer. Vieleicht ist es der Grund warum, du es als "veraltet" im Wörterbuch gefunden hast ?

Hallo Geez,

Vielleicht ist es so. Du hast es wohl denn korrigiert. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 19:07, 7. Jul 2012 (MESZ))

Reichen dir die Belege in dem verlinkten Referenzen etwa nicht? Duden online: (umgangssprachlich) Raum, in dem man sich anmeldet; DWDS: Anmelderaum umgangssprachlich; und indirekt Uni Leipzig (über die Synonyme). Die waren übrigens schon in der Version von Edcolins vom 20.Mai drin. --Edroeh (Diskussion) 15:58, 9. Jul 2012 (MESZ)

Hallo Edroeh!
Ich bitte um Enschuldigung aber ich verstehe nicht was Du meinst. Ich habe ja nichts in Anmeldung verändert. Bitte erklären. Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 16:04, 9. Jul 2012 (MESZ))

Hej!
Hur skulle du översätta sista exemplet? Det verkar med tanke på kyrkan konstigt att skriva abkratzen eller annat grovt. mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 10:37, 11. Jul 2012 (MESZ)
Hejsan
Jag skulle nog översätta bara med „sterben“ eller kanske „nur sterben“, eftersom det finns en biton av uppgivenhet i uttrycket „vända näsan i vädret“. Jag uppfattar dock inte uttrycket (alltid) som varande "blasfemiskt" eller raljant, det kan nog användas även allvarligt som en synonym till dö.
Skulle man vända näsan i vädret idag skulle man bli blöt om nosen! Konstig "sommar". mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:29, 11. Jul 2012 (MESZ))

Hej igen!
temat döden är klart, än så länge, tack. Men jag har en fråga till. Aktuell vid Latte, den andra delen som handlar om kaffe. Jag vet att man avkortar och använder bara ordet när man beställer. Båda hela begrepp som jag behöver finns i Duden online. Jag vill alltså skriva en (faktiskt två) ref som inte har lemman i sig, men en ord kombination. När jag skriver : {{Ref-Duden|Caffé Latte}} blir det så här fult: Duden online „Latte Latte“. Som om själva Vorlage insisterar på lemman. Hur gör jag för att lyckas? Det är väl inte förbjudet att har en ref, som inte refererar till exakt samma ord, eller hur? mlg Susann, ps det är torrt och kantarellerna ligger i pannan ds - --Susann Schweden (Diskussion) 18:36, 11. Jul 2012 (MESZ)

Blir det bra så: se Latte? Ett bra trick som jag alltid använder är att gå till Duden, leta rätt på ordet, och sedan läsa vad som står på sökraden överst, typ „http://www.duden.de/rechtschreibung/Caffe_Latte“ och sedan skriva in sista biten i länken.

Jag har sett att blåbären kommit och att också svampen är på väg.

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:48, 11. Jul 2012 (MESZ))

Precis som det ska vara! Tack! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:25, 11. Jul 2012 (MESZ)

Hallo, ich verstehe nicht, warum du das Gegenwort der "zweiten" Bedeutung von glückselig rausgenommen hast. Glückselig ist - im Gegenteil zur landläufigen Benutzung - an eine intrinsische Eigenschaft gebunden und nicht an externe Auslöser. Deshalb gehört zu dieser Bedeutung genau das Gegenwort "glücklich", um dies zu verdeutlichen. Außerdem ist die Referenz Synonymisches Handwörterbuch der deutschen Sprache speziell für diese "zweite" Bedeutung zuständig, weshalb sie auch mit einer markiert war und nicht mit einer . Ich würde dies in den nächsten Tagen wieder richtigstellen. Gruß, Michael MrBn (Diskussion) 10:51, 13. Jul 2012 (MESZ)

Hallo Michael!

Ich meine, dass auch wenn Du Recht hast, entspricht nicht denn „glücklich“ die hier gewöhnliche Verwendung von Gegenwort. Vielleicht könntest Du anstatt die Bedeutung etwas entwickeln? Die Referenz habe ich wieder korrigiert, mein Fehler.

Liebe Grüße Lars G. (--Ыруатук (Diskussion) 11:13, 13. Jul 2012 (MESZ))

Hej Lars!
Om du har lust vore jag tacksam för några IPA till : stå härliga till, ‎svinhugg går igen‎, gå värdshus förbi, stryka någon medhårs, stå på tå för någon‎, komma från hjärtat, TACK! och en fin kväll - mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 20:15, 31. Jul 2012 (MESZ)
Hej Susann,
Det blir nog tyvärr svårt den närmaste tiden eftersom dessa trakasserier inte upphör. Jag skall emellertid försöka få det gjort på något sätt. Det är iallafall trevligt med ett vänligt meddelande som omväxling :)
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:03, 31. Jul 2012 (MESZ))

Hallo Ыруатук,

im Gegensatz zu Nutzerseiten und Nutzerunterseiten dürfen Diskussionsseiten und deren Archive grundsätzlich nicht gelöscht werden, um ältere Diskussionen weiterhin nachvollziehen zu können. Das gilt für Diskussionsseiten von Einträgen, Metaseiten und Nutzerseiten gleichermaßen. Ich habe daher die gelöschten Diskussionsseiten wieder hergestellt.

Es steht Dir natürlich frei, diese zu leeren, aber die Versionsgeschichte muss erhalten bleiben. Archivseiten können auch vollgeschützt werden, wenn die Gefahr von Vandalismus besteht. Die eigentliche Diskussionsseite von ungesperrten Nutzern muss dagegen jederzeit für alle erreichbar sein, um eine Kommunikation mit dem Nutzer zu ermöglichen.

Ich hoffe Du verstehst, dass ich die Seiten wiederhergestellt habe.

Viele Grüße, Stepro (Diskussion) 19:11, 12. Aug. 2012 (MESZ)

Hallo Ыруатук. War dieses komplette Leeren ein Missgeschick? --Leyo (Diskussion) 15:49, 12. Nov. 2012 (MEZ)

Hej Lars!
Att något är rena löjan har väl inte med fisken löja att göra, eller hur? Kan det vara löje, eller ett ordspel som hoppade över från löje till löja? Jag kunde inte hitta en vettig förklaring. Har du en idé? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 17:43, 16. Dez. 2012 (MEZ)
Hej Susann!
Jag är nästan helt säker att det har med löje att göra, i betydelsen 2) för löje i SAOB "ngt som väcker löje". Om någon säger något som är rena löjan, är det något som väcker löje hos lyssnaren, dvs något som lyssnaren tycker är löjligt. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:37, 16. Dez. 2012 (MEZ))

Tack! Så här gjorde jag: det är rena löjan. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:56, 17. Dez. 2012 (MEZ)

Det ser bra ut :) Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:03, 17. Dez. 2012 (MEZ))

Hallo und willkommen zurück, Lars!

Habe gleich auch eine Bitte an dich: könntest du dir die schwedische Übersetzung bei Tiefdruckgebiet kontrollieren? Schöne Grüße nach Schweden --Yoursmile (Diskussion) 07:32, 17. Dez. 2012 (MEZ)

 Erledigt --Ыруатук (Diskussion) 09:14, 17. Dez. 2012 (MEZ)

Hej Lars!
Vad är ett rimhus för något? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:17, 25. Dez. 2012 (MEZ)

Hej Susann!

Var har du hittat rimhuset? mlg (och god fortsättning på helgen) Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:30, 25. Dez. 2012 (MEZ))

Ha rimstuga och slå in klappar läste jag i en tidning. Jag googlade nog för att förstå det och kom på rimhus som jag inte heller visste vad det är. - God fortsättning! Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:55, 25. Dez. 2012 (MEZ)

Aha! Då förstår jag, jag tror att det bara finns rimstugor (och inga rimhus eller rimvillor :), kanske någon försökte skoja?). Rimstuga är ett slags begrepp för att samlas och tillverka julrim för att sätta på julklappar. Stuga i "rimstuga" är naturligtvis en vanlig stuga, men syftar väl här närmast på en mysig plats att samlas på. Tidigare hade varje radiokanal med självaktning en rimstuga kvällen före julafton, dit lyssnare kunde ringa in och be "experter" om att tillverka julrim/julklappsrim. Typ en kofta till moster Agda "Jag hoppas du vill bära denna ofta, för det tog lång tid att sticka denna ...." (obs! dålig :). Jag vet inte hur spridd denna sedvänja är i andra länder, gör man så Tyskland?

mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:13, 25. Dez. 2012 (MEZ))

Nej, jag har aldrig rimmat till jul. Vi hade väl sådana små lappar som man skrev namnet på på den som skulle få paketet, men inte med mer text, bara för att vara säker att gåvan hamnade rätt när alla paket låg runt julgranen. Det låter roligt, i alla fall skrattade jag just nu. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 19:50, 25. Dez. 2012 (MEZ)

Hej! Willst du dir viel (Deklination), красив, красивенько, красиво, красивый und красивый (Deklination) nochmal angucken? Das wäre super! Grüße 217.252.124.9 10:18, 27. Dez. 2012 (MEZ)

Lieber 217.252.124.9
Tut mir Leid, kann ich leider nicht. Für красив et al. warte ich noch auf Benutzer Elleff Groom (seit einem Jahr). Die Deklination von viel ist sprachlich sehr kompliziert, siehe Diskussion mit Dr. Karl-Heinz Best.
Grüße Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:35, 27. Dez. 2012 (MEZ))

Hej Lars!
Jag gjorde några översättningar och är bara så där nöjd. Kan du kolla om det blev fel? Det är svårt att ta med de olika betydelserna som finns i exemplen, men i alla fall skulle det inte finnas något som är helt fel. Tack!! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 13:00, 31. Dez. 2012 (MEZ)

Hej Susann!
Ser helt korrekt ut! Ha en bra fortsatt nyårsafton! (Jag lyssnar just på "Vinter i P1") mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:29, 31. Dez. 2012 (MEZ))