From Arabic أَلِفْبَاء (ʔalifbāʔ).
әліппе • (älıppe)
singular | plural | |
---|---|---|
nominative | әліппе (älıppe) | әліппелер (älıppeler) |
genitive | әліппенің (älıppenıñ) | әліппелердің (älıppelerdıñ) |
dative | әліппеге (älıppege) | әліппелерге (älıppelerge) |
accusative | әліппені (älıppenı) | әліппелерді (älıppelerdı) |
locative | әліппеде (älıppede) | әліппелерде (älıppelerde) |
ablative | әліппеден (älıppeden) | әліппелерден (älıppelerden) |
instrumental | әліппемен (älıppemen) | әліппелермен (älıppelermen) |