See autumnus.
auctumnus m (genitive auctumnī); second declension
Second-declension noun.
Case | Singular | Plural |
---|---|---|
Nominative | auctumnus | auctumnī |
Genitive | auctumnī | auctumnōrum |
Dative | auctumnō | auctumnīs |
Accusative | auctumnum | auctumnōs |
Ablative | auctumnō | auctumnīs |
Vocative | auctumne | auctumnī |
auctumnus (feminine auctumna, neuter auctumnum); first/second-declension adjective
First/second-declension adjective.
Number | Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Case / Gender | Masculine | Feminine | Neuter | Masculine | Feminine | Neuter | |
Nominative | auctumnus | auctumna | auctumnum | auctumnī | auctumnae | auctumna | |
Genitive | auctumnī | auctumnae | auctumnī | auctumnōrum | auctumnārum | auctumnōrum | |
Dative | auctumnō | auctumnō | auctumnīs | ||||
Accusative | auctumnum | auctumnam | auctumnum | auctumnōs | auctumnās | auctumna | |
Ablative | auctumnō | auctumnā | auctumnō | auctumnīs | |||
Vocative | auctumne | auctumna | auctumnum | auctumnī | auctumnae | auctumna |