empyreisk

Compound of empyré (“empyrean”, noun) +‎ -isk (“noun→adjective”). First attested in 1810.^[1]

empyreisk (comparative empyreiskare, superlative empyreiskast)

1. empyreal; empyrean (pertaining to the highest heaven or the empyrean)
   • 1900 November 4, Huck Leber, “Konstens framtidsbanor [The future paths of art]”, in Stockholms Dagblad, page 6:

     Hitta på en dylik, som förvandlar vårt flärdlösa middagsmål till en dionysisk fest samt omgestaltar vårt själslif i en empyreisk riktning, och jag garanterar för utgången.

     Find one that turns our bland dinner into a Dionysian feast and reshapes our soul life in an empyreal direction, and I guarantee the outcome.

   • 1901, Viktor Rydberg, edited by Karl Warburg, Det sköna och dess lagar, page 130:

     […] änglaskarorna ofvan skyarna i empyreisk ljusglans och att där nedanför på jorden gruppera till höger och vänster människor, […]

     the angelic hosts above the skies in empyreal brightness and down there on earth grouping people to the right and left,

   • 1907 February 10, G-t, “Richard Strauss' "Salome". Apropå amerikanernas protester. [Richard Strauss' "Salome". Apropos the Americans' protests.]”, in Dagens Nyheter, page 2:

     Som en ljusstråle bryter den genom mörkret, visserligen långt ifrån af empyreisk art, men den bär åtminstone drag af äkta, om ej vidare hög mänsklighet, och därför verkade den som en fullkomlig befrielse.

     Like a ray of light it breaks through the darkness, certainly far from empyrean, but it at least bears traits of genuine, if not higher humanity, and therefore it seemed like a perfect liberation.

• celest (“celestial”)
• himmelsk (“heavenly”)

• empyreisk in Svensk ordbok (SO)