färdig (“finished”) + ställa (“set”)
färdigställa (present färdigställer, preterite färdigställde, supine färdigställt, imperative färdigställ)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | färdigställa | färdigställas | ||
Supine | färdigställt | färdigställts | ||
Imperative | färdigställ | — | ||
Imper. plural1 | färdigställen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | färdigställer | färdigställde | färdigställs, färdigställes | färdigställdes |
Ind. plural1 | färdigställa | färdigställde | färdigställas | färdigställdes |
Subjunctive2 | färdigställe | färdigställde | färdigställes | färdigställdes |
Participles | ||||
Present participle | färdigställande | |||
Past participle | färdigställd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |