föra samman (present för samman, preterite förde samman, supine fört samman, imperative för samman)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | föra samman | föras samman | ||
supine | fört samman | förts samman | ||
imperative | för samman | — | ||
imper. plural1 | fören samman | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | för samman | förde samman | förs samman, föres samman | fördes samman |
ind. plural1 | föra samman | förde samman | föras samman | fördes samman |
subjunctive2 | före samman | förde samman | föres samman | fördes samman |
present participle | sammanförande | |||
past participle | sammanförd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.