From för- + enkel + -a.[1] Cognate with Danish forenkle, Norwegian Bokmål forenkle and Norwegian Nynorsk forenkle, forenkla.
förenkla (present förenklar, preterite förenklade, supine förenklat, imperative förenkla)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förenkla | förenklas | ||
Supine | förenklat | förenklats | ||
Imperative | förenkla | — | ||
Imper. plural1 | förenklen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förenklar | förenklade | förenklas | förenklades |
Ind. plural1 | förenkla | förenklade | förenklas | förenklades |
Subjunctive2 | förenkle | förenklade | förenkles | förenklades |
Participles | ||||
Present participle | förenklande | |||
Past participle | förenklad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |