From Middle Low German vorvaten (“to compose, write”), equivalent to för- + fatta.[1] Cognate with Danish forfatte, Norwegian Bokmål forfatte, Norwegian Nynorsk forfatte, forfatta and German verfassen.
författa (present författar, preterite författade, supine författat, imperative författa)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | författa | författas | ||
Supine | författat | författats | ||
Imperative | författa | — | ||
Imper. plural1 | författen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | författar | författade | författas | författades |
Ind. plural1 | författa | författade | författas | författades |
Subjunctive2 | författe | författade | författes | författades |
Participles | ||||
Present participle | författande | |||
Past participle | författad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |