förskjuta (present förskjuter, preterite försköt, supine förskjutit, imperative förskjut)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | förskjuta | förskjutas | ||
supine | förskjutit | förskjutits | ||
imperative | förskjut | — | ||
imper. plural1 | förskjuten | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | förskjuter | försköt | förskjuts, förskjutes | försköts |
ind. plural1 | förskjuta | försköto | förskjutas | förskötos |
subjunctive2 | förskjute | försköte | förskjutes | förskötes |
present participle | förskjutande | |||
past participle | förskjuten |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.