förslava (present förslavar, preterite förslavade, supine förslavat, imperative förslava)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | förslava | förslavas | ||
supine | förslavat | förslavats | ||
imperative | förslava | — | ||
imper. plural1 | förslaven | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | förslavar | förslavade | förslavas | förslavades |
ind. plural1 | förslava | förslavade | förslavas | förslavades |
subjunctive2 | förslave | förslavade | förslaves | förslavades |
present participle | förslavande | |||
past participle | förslavad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.