From fram (“forward”) + lägga (“lay”).
framlägga (present framlägger, preterite framlade, supine framlagt, imperative framlägg)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | lägga fram | läggas fram | ||
supine | lagt fram | lagts fram | ||
imperative | lägg fram | — | ||
imper. plural1 | läggen fram | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | lägger fram | lade fram | läggs fram, lägges fram | lades fram |
ind. plural1 | lägga fram | lade fram | läggas fram | lades fram |
subjunctive2 | lägge fram | lade fram | lägges fram | lades fram |
present participle | framläggande | |||
past participle | framlagd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.