From Old Swedish høvitzman, probably from older huvuþsmaþer, from Middle Low German hövetsman. Doublet of huvudman. Compare Icelandic höfuðsmaður, German Hauptmann, English headsman. See also hövding.
hövitsman c
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | hövitsman | hövitsmans |
definite | hövitsmannen | hövitsmannens | |
plural | indefinite | hövitsmän | hövitsmäns |
definite | hövitsmännen | hövitsmännens |