Derived from Middle Low German lāpen (“to slurp”), which pertains to German Löffel (“spoon”). The modern sense via “to eat in small sips”.
läppern (weak, third-person singular present läppert, past tense läpperte, past participle geläppert, auxiliary haben)
| infinitive | läppern | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| present participle | läppernd | ||||
| past participle | geläppert | ||||
| auxiliary | haben | ||||
| indicative | subjunctive | ||||
| singular | plural | singular | plural | ||
| present | ich läppre ich läppere ich läpper |
wir läppern | i | ich läppere ich läppre |
wir läppern |
| du läpperst | ihr läppert | du läpperest du läpprest |
ihr läpperet ihr läppret | ||
| er läppert | sie läppern | er läppere er läppre |
sie läppern | ||
| preterite | ich läpperte | wir läpperten | ii | ich läpperte1 | wir läpperten1 |
| du läppertest | ihr läppertet | du läppertest1 | ihr läppertet1 | ||
| er läpperte | sie läpperten | er läpperte1 | sie läpperten1 | ||
| imperative | läppre (du) läpper (du) läppere (du) |
läppert (ihr) | |||
1Rare except in very formal contexts; alternative in würde normally preferred.