From Old Swedish møgheliker, from Old Norse mǫguligr, from Middle Low German mȫgelîk.
möjlig (comparative möjligare, superlative möjligast)
Inflection of möjlig | |||
---|---|---|---|
Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
Common singular | möjlig | möjligare | möjligast |
Neuter singular | möjligt | möjligare | möjligast |
Plural | möjliga | möjligare | möjligast |
Masculine plural3 | möjlige | möjligare | möjligast |
Definite | Positive | Comparative | Superlative |
Masculine singular1 | möjlige | möjligare | möjligaste |
All | möjliga | möjligare | möjligaste |
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic |