rättfärdiga
rättfärdiga (present rättfärdigar, preterite rättfärdigade, supine rättfärdigat, imperative rättfärdiga)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | rättfärdiga | rättfärdigas | ||
supine | rättfärdigat | rättfärdigats | ||
imperative | rättfärdiga | — | ||
imper. plural1 | rättfärdigen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | rättfärdigar | rättfärdigade | rättfärdigas | rättfärdigades |
ind. plural1 | rättfärdiga | rättfärdigade | rättfärdigas | rättfärdigades |
subjunctive2 | rättfärdige | rättfärdigade | rättfärdiges | rättfärdigades |
present participle | rättfärdigande | |||
past participle | rättfärdigad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.