råge (“extra added quantity beyond full in something heaped”) + -a
råga (present rågar, preterite rågade, supine rågat, imperative råga)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | råga | rågas | ||
supine | rågat | rågats | ||
imperative | råga | — | ||
imper. plural1 | rågen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | rågar | rågade | rågas | rågades |
ind. plural1 | råga | rågade | rågas | rågades |
subjunctive2 | råge | rågade | råges | rågades |
present participle | rågande | |||
past participle | rågad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.