skörta upp (present skörtar upp, preterite skörtade upp, supine skörtat upp, imperative skörta upp)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | skörta upp | skörtas upp | ||
supine | skörtat upp | skörtats upp | ||
imperative | skörta upp | — | ||
imper. plural1 | skörten upp | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | skörtar upp | skörtade upp | skörtas upp | skörtades upp |
ind. plural1 | skörta upp | skörtade upp | skörtas upp | skörtades upp |
subjunctive2 | skörte upp | skörtade upp | skörtes upp | skörtades upp |
present participle | uppskörtande | |||
past participle | uppskörtad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.