spräcka (present spräcker, preterite spräckte, supine spräckt, imperative spräck)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | spräcka | spräckas | ||
supine | spräckt | spräckts | ||
imperative | spräck | — | ||
imper. plural1 | spräcken | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | spräcker | spräckte | spräcks, spräckes | spräcktes |
ind. plural1 | spräcka | spräckte | spräckas | spräcktes |
subjunctive2 | spräcke | spräckte | spräckes | spräcktes |
present participle | spräckande | |||
past participle | spräckt |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.