tätoveerima + -ng
tätoveering (genitive tätoveeringu, partitive tätoveeringut)
Declension of tätoveering (ÕS type 2/õpik, no gradation) | |||
---|---|---|---|
singular | plural | ||
nominative | tätoveering | tätoveeringud | |
accusative | nom. | ||
gen. | tätoveeringu | ||
genitive | tätoveeringute | ||
partitive | tätoveeringut | tätoveeringuid | |
illative | tätoveeringusse | tätoveeringutesse tätoveeringuisse | |
inessive | tätoveeringus | tätoveeringutes tätoveeringuis | |
elative | tätoveeringust | tätoveeringutest tätoveeringuist | |
allative | tätoveeringule | tätoveeringutele tätoveeringuile | |
adessive | tätoveeringul | tätoveeringutel tätoveeringuil | |
ablative | tätoveeringult | tätoveeringutelt tätoveeringuilt | |
translative | tätoveeringuks | tätoveeringuteks tätoveeringuiks | |
terminative | tätoveeringuni | tätoveeringuteni | |
essive | tätoveeringuna | tätoveeringutena | |
abessive | tätoveeringuta | tätoveeringuteta | |
comitative | tätoveeringuga | tätoveeringutega |