veder- + lägga. Compare German widerlegen, Dutch weerleggen.
vederlägga (present vederlägger, preterite vederlade, supine vederlagt, imperative vederlägg)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | vederlägga | vederläggas | ||
Supine | vederlagt | vederlagts | ||
Imperative | vederlägg | — | ||
Imper. plural1 | vederläggen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | vederlägger | vederlade | vederläggs, vederlägges | vederlades |
Ind. plural1 | vederlägga | vederlade | vederläggas | vederlades |
Subjunctive2 | vederlägge | vederlade | vederlägges | vederlades |
Participles | ||||
Present participle | vederläggande | |||
Past participle | vederlagd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |