Användare:Skalman/Av latin

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Användare:Skalman/Av latin. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Användare:Skalman/Av latin, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Användare:Skalman/Av latin i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Användare:Skalman/Av latin finns här. Definitionen av ordet Användare:Skalman/Av latin hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avAnvändare:Skalman/Av latin och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
:-)

navigering: användarsida | diskussion       Notera: Detta är en wiki. Du får gärna redigera denna sida om du tror att jag skulle uppskatta det :-)

Institutet för språk och folkminnen (Isof) i mejl till mig 2022-08-17 ang. formuleringen "av latin" vs "av latinska" i etymologiangivelser:

I en del ordböcker med etymologiska uppgifter används förkortningar för språk. I detta fall skulle förkortningen ”lat.” ha använts, och det kan man förstås läsa ut som både ”latin” (substantiv) och ”latinska” (adjektiv i bestämd form). Se t.ex. ordet konsensus i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, där ordet uppges komma ”av lat. conse´nsus ’sam­stämmighet’”.

För de allra flesta språk ställs man ju inte inför detta val, då substantivformen är densamma som adjektivformen i bestämd form. Vi kan t.ex. skriva ”av franska parapluie” utan att behöva meddela om ordet franska är ett substantiv eller ett adjektiv i bestämd form.

Lustigt nog tycks Svensk ordbok i sina etymologiangivelser skriva ut ”franska” (och inte förkorta till ”fra.”), trots att de alltså inte gör så med just ”latin”. En vågad spekulation vore att det beror på att det råder delade meningar på redaktionen om huruvida det i så fall ska skrivas ut som ”av latin” eller ”av latinska”. Men det där vet jag ingenting om.

Eftersom det här valet bara uppstår när vi skriver om latin och några få andra språk med beteckningar som inte slutar på -ska, och eftersom det inte finns särskilt många olika etymologiska verk på svenska, är det svårt att säga vad som är ett vedertaget sätt.