Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv11

Arkivering av Bybrunnsdiskussioner 080225

De knappar jag pratar om är de knappar som finns precis ovanför redigeringsrutan när man redigerar en artikel. Jag och Dodde har pratat om att lägga till och ta bort några...

att behålla/lägga till

• '''fetstil'''
• ''kursiv''
• ]
• h2-rubrik (fast ==x==, inte == x ==) (ny bild?)
• (ny) h3-rubrik (===x===) (ny bild behövs!)
• (ny) h4-rubrik (====x====) (ny bild behövs!)
• ]
• <math>formel</math>
• (ny) {{mall}} (ny bild behövs!)
• (ny) wikipedia-mall ({{wikipedia}}) (ny bild behövs!)
• (ny) språkindex (]) (ny bild behövs!)
• (ny) ordklasskategori (]) (ny bild behövs!)
• (ny) uttal ({{uttal|enkel/ipa=<markerad text>}}) (ny bild behövs!)
• (ny) "komplett artikel", det som följer nedan (ny bild behövs!)

==Svenska==
=== ===
'''<artikelns namn infogas automatiskt, alt {{subst:PAGENAME}}>'''
#

]
]

• (ny) omdirigering (#REDIRECT])
• <nowiki>
• signatur (ta bort "--" framför ~~~~)

att ta bort

• ] - används inte på wikt (använd {{uttal}})
• horisontell linje - används inte på wikt

Har jag glömt nåt? Bör ordningen ändras? Finns ytterligare förslag, idéer? Idéer för hur de nya bilderna ska se ut? Jag antar att de inte behöver vara kvadratiska utan kan vara lite bredare än nuvarande... //Skal 16 januari 2007 kl. 19.48 (CET)

Låter bra. Ta dock inte bort math-knappen; den behövs! Se minimum, maximum, terrasspunkt, derivata, gränsvärde, kontinuerlig, absolutbelopp, norm, kvadratrot, WT:ÖT m. många fler artiklar. --Andreas Rejbrand 16 januari 2007 kl. 22.24 (CET)

Motiveringen till att ta bort den är att de allra flesta artiklar inte behöver den, och de som vet hur man lägger in formler (det är inte helt enkel kod) vet även att man ska använda <math>... (vi borde ha bra dokument om hur man redigerar en sida med info om allt..) Tycker du ändå att den borde vara kvar så ska jag inte sätta mig emot. //Skal 16 januari 2007 kl. 22.32 (CET)

Jag brukar först skriva in formeln och sedan markera hela och infoga taggarna runt den med hjälp av knappen; det sparar tid. Visst kan jag göra det manuellt, men i detta fall handlar det om "lätt att använda" snarare än "lätt att lära sig" :) --Andreas Rejbrand 16 januari 2007 kl. 22.35 (CET)

Ok. Sure. //Skal 16 januari 2007 kl. 22.44 (CET)

En knapp för {{}} skulle vara praktiskt också, så slipper man leta bland de små plottriga tecknen därnere. Iofs är det inget man behöver prioritera särskilt högt, utan mer en lathetsgrej. //Lelle1987 17 januari 2007 kl. 00.58 (CET)

De allra flesta tangentbord har {, } som Alt+Gr+ (Ctrl+Alt+) 7, 0. --Andreas Rejbrand 17 januari 2007 kl. 01.00 (CET)

Jag vet, men jag brukar ofta glömma att sätta dit tecknen innan jag skriver in mallnamnet, och ska det in många parametrar kan det bli lite krångligt. Men som sagt är det mer en lågprioriterad lathetsgrej. Å andra sidan finns ju ] som standard. {{wikipedia}} är dock emm viktigare än bara {{}}. //Lelle1987 17 januari 2007 kl. 01.04 (CET)

finns math så tycker jag {{}} ska få finnas också :) ~ Dodde 17 januari 2007 kl. 01.06 (CET)

Har lagt till {{}} i listan. Någon som har några idéer på bilder? Jag kan ta på mig att göra dem, men jag är ganska idéfattig för närvarande... //Skal 19 januari 2007 kl. 21.39 (CET)

Några idéer:

• fetstil kanske kan ändras från B som i bold till F som i fetstil?
• kursiv stil från I (italic) till K av samma anledning.
• intern och extern länk oförändrad
• rubrikikonen tycker jag inte är tydlig. Skulle R1, R2 och R3 vara tydligare? (för rubriknivå 1 - språkrubrik, rubriknivå 2 - :::::ordklassrubrik, rubriknivå 3).
• bildlänk och matematiklänk oförändrad
• för {{mall}} tycker jag tydligast är en bild på {{}}.
• för {{wikipedia}}, bild motsvarande internlänk, men med bokstäverna "wp" istället?
• ordklasskategori: ingen aning :(
• språkindexkategori: ingen aning :(
• för uttal, är det otydligt med en bild på en megafon/högtalare?
• för "komplett" artikel, en bild med en sida med linjer på?
• signatur, bilden oförändrad

~ Dodde 20 januari 2007 kl. 00.57 (CET)

Kommentarer (notera att jag kommer ta bort bilderna så fort det är uppladdat på commons):

• fetstil och kursiv stil fixat
• rubriker som R1 etc är väldigt ologiskt, eftersom R1 motsvarar h2, R2 h3 etc
• {{mall}} fixat
• förstår inte riktigt vad du menar med "internlänk" - {{wp}}. Det är iaf fixat.
• för uttal kan vi ha nuvarande megafon - den funkar bra
• komplett artikel fixad (borde göras tydligare?)

Kritik, kommentarer? Nåt som kan/borde göras bättre/snyggare/tydligare? //Skal 25 januari 2007 kl. 21.47 (CET)

• ...och vi kan väl använda det som en-wp använder för redirect: ? //Skal 25 januari 2007 kl. 21.50 (CET)

Är inte Wikipediaknappen lite för bred, kanske? – Smiddle 20 juni 2007 kl. 21.16 (CEST)

Efter en mycket lång paus har jag tagit upp arbetet igen. Jag har löst ett flertal problem med själva koden, och alla de som har bilder är tillagda (kanske i fel ordning - jag ska se över det senare). Alltså saknas dessa:

• rubriker (h2, h3, h4)
• ordklass- och språkindexkat

Vad ska vi ha för bilder till dessa?

För den som vill testa kan man lägga in delar av koden på min monobook.js (längre ner på sidan) i sin monobook.js. //Skal 20 juni 2007 kl. 19.46 (CEST)

Bara en fråga, för nån som mig som aldrig använder dessa knappar själv, kan man inaktivera dessa knappar och alla listor på specialtecken som laddas varje gång man redigerar en artikel? ~ Dodde 20 juni 2007 kl. 20.29 (CEST)

Koden nedan bör göra så att verktygsfältet avaktiveras, och att specialtecknena nedanför inmatningsrutan försvinner. Jag har bara testat i Firefox, men det är så allmän kod, så jag skulle bli förvånad om den inte fungerar i någon webbläsare.

//// avaktivera menyknappar och tecken
var addButton = function() {}; // det går inte att lägga till menyknappar
var addCharSubsetMenu = function() {}; // det går inte att lägga till teckenruta
addOnloadHook( function() {
var specialChars = document.getElementById('specialchars');
if (specialChars) { specialChars.innerHTML = ''; specialChars.style.display = 'none'; }
} ); // göm de tecken som inkluderas automatiskt
//// slut: avaktivera

Notera att specialtecknena redan finns från början. Dessa tas alltså bort först efter att sidan laddats (det kan hända att man ser dem en bråkdel av en sekund). //Skal 20 juni 2007 kl. 21.09 (CEST)

Diskussion om redigeringsknappar. Inte genomförd ännu. Delvis inaktuell, men det kanske kommer en uppdatering.

Jag har försökt skapa lite ordning bland formerna av den med hjälp av den nya mallen {{sv-pronomen-den}}. Vad sägs? --Andreas Rejbrand 17 januari 2007 kl. 00.37 (CET)

Jättebra - finns andra motsvarande ord som behöver liknande mall? //Skal 17 januari 2007 kl. 00.40 (CET)

han, honom, hans

hon, henne, hennes

--Andreas Rejbrand 17 januari 2007 kl. 00.41 (CET)

Ser bra ut! (döper om rubriken till det nya namnet och ändrar namnet i Andreas inledande inlägg) ~ Dodde 17 januari 2007 kl. 00.43 (CET)

Till de orden har vi {{sv-pronomen-possesivt}} //Skal 17 januari 2007 kl. 00.46 (CET)

En länk till engelska wiktionary över svenska pronomen (vissa av namngivningarna är åtminstone i viss mån kontroversiella) en:Wiktionary:Swedish pronouns

{{sv-pronomen-possesivt}} ser ut som ett felstavat mallnamn... ~ Dodde 17 januari 2007 kl. 00.50 (CET)

Har vi bland oss någon språkvetare som kan bekräfta att vi hanterar pronomen korrekt? --Andreas Rejbrand 17 januari 2007 kl. 01.06 (CET)

Ny grammatikmall har skapats, numera inaktuell.

Jag har uppdaterat MediaWiki:Common.css så att det skulle vara möjligt att förenkla samtliga böjningsmallar. Utseendemässigt ska den gamla och den nya inte skilja alls (eller mkt lite), men tekniskt blir det mkt bättre. Frågan är bara - fungerar det i samtliga webbläsare? Exempel finns på Användare:Skalman/test/böjningsmall och {{eo-verb}} (används på t.ex. farti). Fungerar dessa felfritt för alla? (jag har kontrollerat Firefox 2, IE 6, Opera 9 och Safari 2) Om det gör det, tar jag på mig att uppdatera samtliga böjningsmallar... //Skal 18 januari 2007 kl. 23.51 (CET)

Det fungerar inte för mig i IE7 under WXP (och IE7 kommer säkerligen att bli världsledande inom kort med tanke på Vista). --Andreas Rejbrand 19 januari 2007 kl. 00.52 (CET)

Se skal-CSS.png. --Andreas Rejbrand 19 januari 2007 kl. 00.53 (CET)

Jag missade att du uppdaterat en global stilmall; när jag rensade temporärfilerna blev det rätt. --Andreas Rejbrand 19 januari 2007 kl. 01.04 (CET)

Jag har väl en eller två synpunkter på dem, som synes i malldiskussion:de-verb-oregelbundet... \Mike 15 februari 2007 kl. 17.18 (CET)

Information om förenkling av mallskapande i.o.m. ändring i Common.css.

Wiktionary får allt fler blåa länkar vilket är roligt att se. Läser man en definition i en artikel och klickar på en blå länk för att finna att den betydelse som avses i definitionen saknas, så ger den blåa länken en sorts felaktig bild om att artikeln är skapad och klar fast det är så att det saknas viktiga betydelser i artikeln. Detta blir allt vanligare allteftersom tiden går, eftersom det är roligare att skapa nya artiklar för att det ger ett mer synligt resultat, och allteftersom tiden går blir det också viktigare med arbetet att förbättra och utöka befintliga artiklar. Ibland när man laddar en artikel så ser man att en viktig betydelse saknas. Jag räknar viktiga betydelser som åtminstone betydelser som avses i definitioner i andra artiklar och som förekommer i fraser eller sammansättningar i andra artiklar. Man kan kanske resonera att det väl då bara är att lägga till en definition för betydelsen som saknas, men ibland vet man ungefär vad ett ord betyder, eller hur det används, men inte alltför sällan så är det svårt att sätta fingret på kärnan och hitta en bra formulering för det. Men för att åtminstone uppmärksamma dessa artiklar utan att behöva förse annars utmärkta artiklar med stora kvalitetskontroll-mallar eller liknande, ej heller skapa artikelstruktur och kategorier för ord som saknar definition, så föreslår jag att vi skapar en mall, möjligtvis med namnet {{saknad betydelse}} som används för att markera dessa artiklar. Man skulle exempelvis i flat kunna lägga in mallen {{saknad betydelse|adjektiv som ett sätt att bete sig eller vara och som motsvaras av betydelsen av ]}} eller liknande. Mallen skulle inte resultera i en stor synlig mall på artikelsidan, men möjligen som ett litet tecken med en tooltop som visar motiveringen, liksom länkar till en sida där alla blålänkade artiklar som inkluderar mallen finns i en lista som rimligtvis skapas av Doddebot när nya dumpar kommer. Det slutliga syftet är alltså förstås att allteftersom behovet kommer att öka i framtiden, uppmuntra till att utöka och förbättra befintliga artiklar vid sidan om skapandet av nya artiklar, och att åskådliggöra de artiklar som är i behov av detta genom att sammanställa listan. Tankar, åsikter? ~ Dodde 24 januari 2007 kl. 02.49 (CET)

Hänger inte riktigt med på vad du menar med "liksom länkar till en sida där alla blålänkade artiklar som inkluderar mallen finns i en lista som rimligtvis skapas av Doddebot när nya dumpar kommer." Om det saknas en betydelse på ex.vis flat, menar du då att Doddebot ska lägga in en hänvisning/varning på alla sidor som länkar dit? Det vet jag inte om jag tycker att det behövs, men principen med en mall att lägga in där man vet att en betydelse saknas är jag helt med på! \Mike 24 januari 2007 kl. 08.37 (CET)

Jag menade att Doddebot skapar en lista, som på Artiklar som behöver förbättras, men med innehåll av alla artiklar som har {{saknad betydelse}} infogat i sig istället. Och att artiklar som har mallen inkluderad istället för att visa en stor kvalitetsmall, endast visar en minimal bild eller ett litet tecken och förutom att visa en tooltip när man håller muspekaren över denna, även länkar till denna sida som sammanställer alla artiklar som är markerade att sakna betydelser. Jag menar alltså inte att Doddebot ska lägga till någonting alls i någon artikel. I de artiklar som saknar betydelser lägger man till {{saknad betydelse}} tillsammans med en närmare förklaring om vilken betydelse det är man avser. ~ Dodde 24 januari 2007 kl. 10.01 (CET)

Ok, då är jag med. Go for it, säger jag :) \Mike 24 januari 2007 kl. 10.23 (CET)

Jag har skapat mallen... //Skal 25 januari 2007 kl. 19.15 (CET)

Finemang! ~ Dodde 25 januari 2007 kl. 21.46 (CET)

{{saknad betydelse}} skapad för att kunna ange att artiklar inte är kompletta utan saknar vissa betydelser. Syftet är att artiklar som innehåller en av flera betydelser inte ska glömmas bort bara för att länkarna blir blåa.

Nu när vi är bortskämda med Doddebot som skapar artiklar om böjningsformer åt oss, måste vi bli mycket noggrannare med att dubbelkontrollera böjningsmallar på nya och gamla artiklar. Vanliga fel är att {{sv-subst-t-n}} används istället för {{sv-subst-t-0}} (exempel) samt att "genitivändelse=" utelämnas på artiklar som slutar på "s" (exempel). Detta är mycket viktigt och allas ansvar! --Andreas Rejbrand 24 januari 2007 kl. 11.16 (CET)

Misstänker att 50-talet artiklar har skapats felaktigt på grund av följande artiklar som verkar ha fel böjningsmall i sig. Administratörer hjälp gärna till att radera felskapade artiklar och ändra till korrekta böjningsmallar i artiklarna.

snabbkaffe substantiv ägg genomsnitt men eftermiddagskaffe hotell pendeltåg respass kort piano skäl vis blåbär hjärta? gran? flödesschema? okynne (oräkn?). Kanske fler? ~ Dodde 24 januari 2007 kl. 13.34 (CET)

Strök de jag gick igenom alldeles nyss. \Mike 24 januari 2007 kl. 17.39 (CET)

Strök de jag gick igenom. Dock hittade jag inga fel i piano, hjärta och flödesschema. Vad menar Dodde? --Andreas Rejbrand 24 januari 2007 kl. 22.49 (CET)

Det är nog att jag ibland har svårt för att tycka att det låter bra med ~ana på slutet för bestämd plural. Det verkar vara fler som känner så då exempel förekommer på såväl pianonen som schemanen (vilket iofs låter ännu konstigare i mina öron, men möjligen att man försöker undvika ~ana-formen genom att säga schema/piano oförändrat i obestämd plural med tillägg av ~n i bestämd plural, även om detta inte heller känns helt bra), men för hjärta så är hjärtanen 150% vanligare än hjärtana om man ska tro google. Nån som vet får gärna förklara varför jag tycker att vokal framför slutformen -na för bestämd plural känns konstigt på tungan? ~ Dodde 25 januari 2007 kl. 00.28 (CET)

SAOL: piano -t, -n, hjärta -t, -n best. pl. -na, schema -t, -n --Andreas Rejbrand 25 januari 2007 kl. 00.58 (CET)

Hjärtanen tror jag är tillräckligt vanligt för att motivera en notis såsom varande en godtagbar variant i bestämd plural. \Mike 25 januari 2007 kl. 20.00 (CET)

Viktigt att böjningsmallar som läggs in i artiklar är korrekta, så att korrekta böjningsformsartiklar skapas.

Jag tänkte nyss lägga till homofonen hämma i hemma. Problemet är att det finns två ordklassrubriker, och det verkar ju fånigt att lägga in den under båda, så därför lät jag bli. Jag ser inget sätt att lösa det med nuvarande sätt, men eftersom det är nära sammankopplat med uttal, så skulle man kunna lägga till en mall {{homofon|hämma}} på uttalsraden (man kan ange flera homofoner). Verkar det rimligt med:

*{{uttal|ipa=asdf}} {{homofon|asdf}}

(homofonmallen kanske visas som: (homofoner: artikel1, artikel2) ).

På uttalsraden måste även uttalet kunna utelämnas - dvs att det bara står (homofoner: bla). Ska det stå "homofoner" även om det bara är en homofon? Vad sägs? //Skal 25 januari 2007 kl. 22.14 (CET)

Eftersom homofonen egentligen inte har så mycket med själva uppslagsordet att göra mer än att de uttalas lika, så tycker jag inte att det motiverar en så pass central placering som precis under uppslagsordet och precis intill definitionerna. Problemet med flera ordklassrubriker försvinner ju heller inte för att man flyttar upp homofonen. Om uttalet är samma för flera ordklasser av ordet så tycker jag att det räcker med en homofonrubrik för den översta ordklassen, om uttalet är olika, så under den ordklassrubrik som har homofonuttalet. ~ Dodde 25 januari 2007 kl. 22.38 (CET)

Nä... men just i och med att det inte har med uppslagsordet att göra kan man tycka att det inte ens är motiverat en egen rubrik... Lite därför och för att homofoni och uttal har med varandra att göra tycker jag att de likväl kan vara på en rad. Men du tycker alltså att man ska göra såhär? //Skal 25 januari 2007 kl. 22.48 (CET)

Nja, jag tycker att det motiverar en egen rubrik. Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att veta vilka andra ord som uttalas likadant men som betyder någonting annat. Såväl homonymer som homografer existerar också på Wiktionary, men är ju en naturlig del i den struktur vi har (homonymer och homografer presenteras ju på samma sida eftersom de stavas lika, men i övrigt inte har något annat gemensamt). Uttalsraden beskriver uttalet för uppslagsordet. En homofon är inte sammankopplat med det.

Så som du lade till homofonen hämma i artikeln hemma var som jag menade. Att det räcker med att länka under endast en ordklassrubrik är emellertid en personlig åsikt som jag varken kan argumentera för eller emot, bara att jag tycker att det viktigaste är att honofonen finns länkad från artikeln, och helst från det naturligaste stället. ~ Dodde 25 januari 2007 kl. 23.55 (CET)

Homofoner listas under egen rubrik istället för på uttalsraden. Upprepning av homofonrubriken behövs inte om flera ordklassrubriker existerar på uppslaget och uttalet för dem är densamma.

Av kvalitetskontrollmallarna finns {{översättning}} för artiklar som har översättningar som behöver ses över. Översättningar gäller dock ofta många språk och kommer en kvalitetsmall upp, är det mycket svårt att slutföra arbetet för att kunna ta bort mallen. Jag tycker att det är bra att kvalitetsmallar är väl synliga så att brister i artikeln uppmärksammas, och får en möjlighet att rättas till. Men samtidigt är det i fallet översättningar tveksamt enligt min mening om en mindre tveksamhet gällande någon eller flera översättningar motiverar denna stora grafiska presentation av mallen på sidan.

Normalt kan en person bidra med kontroll av ett eller endast några få språk i listan, och det hade varit bättre om det kunde skapas listor med artiklar som har översättningar som behöver ses över, sorterat efter språk.

Vanligast är att det har tillkommit en eller flera betydelser i artikeln, men att översättningarna inte är uppdelade efter definitioner. Detta kan lösas med att en mall placeras precis över dessa, med argument för vart och ett av språken som behöver kontrolleras: {{översättning|engelska|tyska|spanska|kinesiska}} Här kanske det inte är nödvändigt med en grafisk presentation, utan en kursiverad rad med en länk till listan kunde vara tillräcklig: nedanstående översättningar behöver kontrolleras mot de olika betydelserna i artikeln:

Men det förekommer också att vissa enstaka översättningar kan ifrågasättas. Detta tror jag bäst skulle markeras med en symbol i form av en liten ikon precis intill översättningen, möjligen föreställande ett frågetecken. Vet inte vilket namn som är det bästa. Är {{ö}} för otydligt? Kort och enkelt iallafall. Med denna mall kan man även ange vilket språk det gäller samt en kommentar som hamnar i samma lista som jag beskrev tidigare, uppdelat efter språk. Syntax skulle kunna se ut som: {{ö|språk=spanska|är detta verkligen rätt översatt?}}. Kommentaren skulle kunna visas som en tooltip som visas om man håller muspekaren över frågetecken-ikonen.

Skulle det finnas översättnings-problem med artikeln som inte faller inom någon av dessa två exempel och som motiverar den vanliga grafiska presentationen för kvalitetsmallar så finns alltid {{övrigt}}.

Vad tycker ni? ~ –föregående osignerade kommentar är från Dodde (diskussion • bidrag) (bortglömd sluttagg gjorde att inlägget inte signerades)

Låter bra, alltihop, förutom att {{ö}} nog är för otydligt... {{?}} skulle fungera, men borde också kunna användas i andra sammanhang (känns allmän), vilket gör det problematiskt för Doddebot (inte omöjligt - lista bara de som är under rubriken ====Översättningar==== och ====Motsvarande namn på andra språk====)... Frågan är - är {{?}} bättre än {{ö}}? //Skal 25 januari 2007 kl. 22.43 (CET)

Du har rätt i att det inte är något problem för Doddebot oavsett val. Och du har rätt i att även andra ord i artikeln kan ifrågasättas och att detta på bästa sätt presenteras i listform, och att rubriken kan avgöra i vilken lista som ordet hamnar i. När vi börjar använda det så kan vi se lite om det är några problem som dyker upp. Stödjer {{?}} istället för {{ö}}. ~ Dodde 25 januari 2007 kl. 23.45 (CET)

Behövs den mallen verkligen? Räcker det inte med att använda diskussionssidan? \Mike 26 januari 2007 kl. 08.21 (CET)

Med listor blir problemen synliga och tillgängliga även för användare som inte varje dag kollar igenom senaste ändringar. Särskilt för översättningar är detta nödvändigt eftersom personer med goda kunskaper i ett särskilt språk inte tillhör de dagliga användarna. Och öven när det gäller annat så är det lätt att en frågeställning helt glöms bort för att ingen diskuterat saken på länge, även för oss användare som lite mer aktivt följer vad som sker. Med {{?}} förblir bristerna i artiklarna synliga tills de blir åtgärdade. Sedan i ett försök att lösa problemställningen kan förstås diskussionssidan användas, precis som den ofta görs idag, med en kvalitetsmalls-motivering som utgångspunkt. ~ Dodde 26 januari 2007 kl. 08.41 (CET)

{{?}} har skapats för att mer specifikt ange var översättningsproblem föreligger (men kan även användas för andra saker, s.k. "kvalitetsmall light")

Det har röstats fram en ny logotyp för Wiktionary (m:Wiktionary/logo), och även vi bör använda oss av den. Frågan är - vad vill vi ska stå? På engelska står "Wiktionary, The free dictionary" (två rader) - ska vi ha "Wiktionary, Den fria ordboken"? I så fall kan jag meddela om det på meta. //Skal 26 januari 2007 kl. 20.40 (CET)

Information om ny logotyp.

Jag och Dodde har pratat lite och kommit fram till att Special:Wantedpages visserligen fyller en funktion, men inte säger så mkt om vilka artiklar som våra användare faktiskt söker på och vilka artiklar som är populärast. Jag har inte hört något om någon som gjort något liknande (iofs inte letat), så jag vet inte om det finns nåt bättre sätt.

Det går iaf ut på att vi lägger in ett javascript (f.n. detta) som sedan skickar information till min server, som sedan sparar info och kan sortera den i listor etc. Den sparar följande information:

• är användaren inloggad? (fungerar inte ännu)
• har användaren sökt på en artikel som inte finns?
• om den finns - från vilken artikel kom användaren (om h-n klickade på en intern länk för att komma dit)
• vilket datum användaren gick in - detta för att inte behöva registrera samma sida flera gånger om användaren t.ex. uppdaterar, eller strax därefter går in på sidan igen
• IP-adress, för att hålla isär användare (användarnamn sparas inte)

IP-adresser kommer aldrig ges ut någonstans. De listor som för närvarande finns är "mest sökta (icke-existerande) artiklar" och "populäraste artiklarna". Dessa kan föras över till någon projekt-sida, så att vi har en speciell sorts "önskade artiklar", och kanske populäraste artiklar kan finnas för att vi ska se vilka artiklar vi bör lägga extra krut på.

För att testa funktionen, så infogar du detta i Special:Mypage/monobook.js (du kan behöva tömma cachen):

document.write('<script type="text/javascript" src="'
   + 'http://internetvision.se/dan/projekt/wikt/stats/sv-wikt.js"></script>');

När jag/vi ser att JavaScriptet fungerar som väntat (jag kommer förbättra det, och göra så att det t.ex. sparar om användaren är inloggad) kan vi införa den i Wiktionarys allmänna (tacksam för tips, felrapportering och kritik!). Listor finns tillsvidare här.

Låter det som något att ha? //Skal 29 januari 2007 kl. 22.59 (CET)

Den sammanställda listan vore ju trevlig att studera, men är detta lagligt? --Andreas Rejbrand 29 januari 2007 kl. 23.26 (CET)

Personuppgifter:
All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en (fysisk) person som är i livet.
(3 § PuL) Även bild- och ljuduppgifter om en (fysisk) person räknas som personuppgifter,
även om inga namn nämns. Krypterade eller kodade uppgifter är också personuppgifter om någon
har en nyckel som kan koppla dem till en person.

Det är ju absolut enklare om vi slipper ta hänsyn till PUL öht, vilket vi borde slippa om jag aldrig sparar IP-adressen, utan bara sparar en hash av den, eftersom detta inte rimligtvis skulle kunna kopplas till en fysisk person (och ingen har en nyckel som kan koppla dem till en person).

Inte borde det väl vara någon annan lag som vi måste ta hänsyn till? //Skal 30 januari 2007 kl. 00.12 (CET)

Under förutsättning att hashen inte kan återskapa ipnumret. Det vill säga. Hashen får inte vara så unik att bara ett ip kan skapa just den hashen. Även om 2 eller flera ip-nummer kan producera samma hash så är det osannolikt att detta skulle ske och påverka statistiken nämnvärt. Att bara helt enkelt multiplicera de fyra numrena i ip-numret borde väl fylla funktionen? ~ Dodde 30 januari 2007 kl. 07.15 (CET)

Nä - det skulle den inte kunna... Antar det - det är enklare också - fast 16 (eller 12, om det inte kan börja på "0") av 1000 kommer få "0" - så den får räkna varje nolla i IP:t som om det vore 256. :-) //Skal 30 januari 2007 kl. 07.41 (CET)

Då adderar man istället siffrorna i varje grupp? \Mike 30 januari 2007 kl. 09.00 (CET)

Ja, så kan man också göra, även om sannolikheten att två personer får samma "ip" är mkt större... men vi är överens om att multiplikation/addition tar bort problemet... //Skal 30 januari 2007 kl. 16.05 (CET)

Jag prövar att lägga in det... //Skal 2 februari 2007 kl. 21.37 (CET)

Statistisk funktion tillagd för att kunna ha ett litet hum om vilka artiklar som besöks och efterfrågas bland annat.

Dodde och jag har diskuterat huruvida vi bör åtskilja adjektiv positiv neutrum och adverb i artiklar. Dodde menar att vi bör nyttja en fullständig distinktion: både adjektivet (snabb) och adverbet (snabbt) skall ha egna artiklar som adjektiv resp. som adverb, och i artikeln om adjektivet får inte adverbbetydelsen användas i exempelmeningar (Hon springer snabbt.).

Själv är jag emot denna distinktion, då den medför såväl ett enormt extraarbete som en förvirring för läsarna. I de allra flesta fall är ju betydelsen av adjektivet i princip identisk med betydelsen av adverbet (snabb = som rör sig med hög fart; snabbt = med hög fart), så att skapa artikel om både adj "snabb" och adv "snabbt" anser jag både förvirrande och onödigt arbetssamt. Skillnaden mellan adverb och adjektiv positiv neutrum är ju främst grammatisk, och vi skapar en ordbok, d.v.s. en bok som tar upp ordens betydelse, inte i detalj beskriver språkens grammatik. Jag betraktar adverb som sammanfaller med adjektiv positiv neutrum snarast som adjektiv i adverbposition.

Om vi går på Doddes linje måste dessutom sannolikt väldigt många artiklar om adjektiv skrivas om, ty de innehåller exempel för adverb.

Dock måste vi ju naturligtvis skapa adverbartiklar för "rena" adverb, såsom "kanske", "mycket" etc. --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 11.34 (CET)

Skall just påbörja installationen av Windows Vista och Office 2007, så jag blir nog offline ett par timmar, men kommentera gärna frågan under tiden! --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 15.01 (CET)

I ett exempel för ett adjektiv bör man givetvis inte använda det som adverb - det är missledande. Det är lite problematiskt eftersom vi normalt så väldigt hårt håller på ordklassrubriker (vilket är bra och ger struktur!), så jag tycker att man bör skapa varje uppslagsord (dvs även snabbt), men adverb med densamma betydelse som adjektivet bör inte ha separat definition, utan bara av adjektivet snabb, eller se adjektivet snabb eller liknande... //Skal 30 januari 2007 kl. 16.54 (CET)

På Wiktionary har vi valt att använda rubriker efter vilken ordklass de tillhör. Vilken ordklass ett ord tillhör beror på vilken funktion ordet har i språket. Har ett ord en funktion som motsvaras av definitionen för adjektiv, bör ordet placeras under rubriken adjektiv, och i exempelmeningen bör ordet beskrivas i ett sammanhang där det också används som ett adjektiv. Om ett ord har en funktion som motsvaras av definitionen för adverb så gäller samma sak. Även om stavningen sammanfaller, eller för den delen har liknande betydelse, så bör givetvis inte ett adverb användas i en exempelmening för ett adjektiv. Ingen skulle väl få för sig att skapa exempelmeningen "Lek med dina kompisar!" för en definition av substantivet lek, även om ordens stavning sammanfaller och även har väldigt lika betydelser. Att ha som målsättning att ha självständiga artiklar för böjningsformer av alla uppslagsord i grundform, men att helt undvika att ha med en stor mängd ord från en viss ordklass tycker jag låter konstigt och inkonsekvent, även om det innebär mycket arbete att även ha med adverben. Arbetet är dock ingen påtvingad så det i sig ser jag dock inte som något argument för att exkludera adverb som även har en stavning som sammanfaller med adjektivets neutrumform.

Utöver detta så är det inte i alla språk som stavningen på det här sättet sammanfaller. I engelskan används avledningsmorfemet -ly för att skapa ett adverb från ett adjektiv. Att ha separata avsnitt för adjektiv och adverb möjliggör därför att man kan översätta såväl adjektiven som adverben till andra språk. Detta är ett minst så viktigt argument för att även fortsättningsvis separera adverb och adjektiv i neutrumform, trots att stavningen sammanfaller. ~ Dodde 30 januari 2007 kl. 18.00 (CET)

Håller givetvis med om att adverben som avletts från adjektiven inte behöver vara helt självständiga artiklar, utan en definition som "av adjektivet snabbt" duger gott. Exakt vilken formulering som bör rekommenderas i stilguiden får ni gärna ha åsikter om... just nu står det "från adjektivet..." men ändrar väl det till "av adjektivet..." om ingen har ett bättre förslag. ~ Dodde 30 januari 2007 kl. 18.04 (CET)

Jag tycker inte det är missledande att använda exempel av "adverb" i artiklar om "adjektiv", ty jag ser "adverbet" endast som "adjektiv positiv neutrum i adverbsposition". Det är ju så att i princip alla adjektiv har en positiv neutrumform som kan fungera som adverb, och dessa adverb har i regel precis samma betydelse, så det känns väldigt onödigt att skapa egna grundartiklar för dem.

Jag vill ha det så här:

snabb (adj)

1. som rör sig med hög fart

   Bilen är väldigt snabb.

   Tåget åker snabbt.

medan Dodde önskar detta:

snabb (adj)

1. som rör sig med hög fart

   Bilen är väldigt snabb.

snabbt (adv)

1. med hög fart

   Tåget åker snabbt.

Jag tycker Doddes variant är långt mer svåröverskådlig förutom att den kräver ett stort merarbete, bl a för att revidera alla nuvarande adjektivartiklar som innehåller exempel med adjektiv i adverbsposition ("adverb"). --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 20.58 (CET)

Neutrum har väl inget med saken att göra, förutom att stavningen oftast sammanfaller? Tror inte det är nån som vill ha grundartiklar för motsvarande adverb (om du med det menar en fristående definition). Jag (och vad jag förstår även Dodde) tycker att följande upplägg är bäst/tydligast:

snabb (adj)

1. som rör sig med hög fart

   Bilen är väldigt snabb.

snabbt (adv)

1. av adjektivet snabb

   Tåget åker snabbt.

Jag kan hålla med dig om att det kan bli lite (!) oöverskådligt, men hellre det än felaktigt. Ex.vis NEO kommenterar med (adv.) om de använder ett "adjektiv i adverbposition" i en adj-artikel, en struktur som jag inte ser att vi kan ha...

Om det inte var det du menade med "grundartikel", utan bara att man inte bör skapa en artikel för snabbt öht, så måste jag säga att det är helt orimligt när vi har alla andra ordformer (t.ex. neutrum positiv), som alla hänvisar till grundartikeln. Om vi lyckas få med i ett exempel (i adjektivets artikel) att det används som adverb, så tycker jag att det är okej om exemplet inte finns i adv-artikeln utan adj-artikeln.

Att fundera på är även att om vi gör som du önskar så kan man tycka att vi även bör ändra alla "-het-artiklar" där betydelsen inte har förskjutits, eftersom många av dessa kan ses som adjektiv i substantivposition. Jag tycker dock att adj och adv har närmare relation än adj och subst, så det kanske inte är nödvändigt ändå..? //Skal 30 januari 2007 kl. 21.28 (CET)

Nej, naturligtvis skall vi ha egna artiklar för "snabbt" också, men då endast som böjningsformer; på sin höjd kan jag också köpa att vi dessutom i dessa lägger till en H3-rubrik "Adverb" och något i stil med "bildat av adjektivet snabb" utan några exempel. Exempel för adverbet kan mycket väl användas i artikeln om adjektivet. "-het" är en annan sak: precis som du säger är skillnaden här större än mellan adjektiv (positiv neutrum) och adverb, där skillnaden i princip endast är "formell" och beror på vilken syn man har på den "formella" beskrivande grammatikläran... --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 21.37 (CET)

Adverb är en egen ordklass. Adjektiv är en egen ordklass. Wiktionary har en rubriknivå för ordklass. Enhetlig struktur medför att adverb bör beskrivas under adverb-rubriken, och adjektiv under adjektiv-rubriken. Allt annat, inklusive ovanstående speciallösningar är högst ointuitivt och komplicerar bara till det. Om nu den befintliga strukturen tillfredsställande, varför överhuvudtaget ta till speciallösningar, om inte anledningen är att den befintliga strukturen innebär att något är felaktigt.

Under adjektivrubriken beskrivs adjektivet, under adverbrubriken beskrivs adverbet, under substantivrubriken beskrivs substantivet, osv. Vad kan vara mer intuitivt än det?

Självklart, Andreas, behöver man inte ge en självständig definition till dessa adverb, utan det räcker med "''av adjektivet'' ]", men vill man ge en exempelmening för adverbet så bör detta ske under adverbrubriken och inte adjektiv rubriken. Vidare bör översättningar av adverbet till engelska och andra språk ske under adverbrubriken, och översättningar till adjektivet bör ske under adjektivrubriken. Något annat blir bara vimsigt.

Jag hoppas att du, Andreas, är beredd att acceptera mer än det du anger att du på din höjd kan acceptera, om gemenskapen hellre ser ett mer strukturerat och enhetligt upplägg av föremålet för denna diskussion än det upplägg som du föredrar. ~ Dodde 30 januari 2007 kl. 22.25 (CET)

Jag är inte språkvetare, men jag tror nog att man kan definiera begreppen så att "snabbt" i "hon springer snabbt" är ett adjektiv positiv neutrum och inte ett adverb (måhända kan man kalla det adverbsposition), och i sådana fall är mitt förslag på intet sätt en speciallösning. Vi får då välja vilken definition vi skall köra på. Om man tänker efter inser man att det inte finns något sätt att skilja adverb (av den "adjektiviga" stilen) från adjektiv positiv neutrum, annat än positionen i satsen. Därför är det mest en formalitet att kalla det för adverb; dock måste givetvis ord såsom "kanske" fortfarande anges som rena "adverb". --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 23.06 (CET)

Den stora fördelen med mitt system är enkelheten, och det kom jag på när jag arbetade med att skapa mängder av nya artiklar under projekt "Vardagliga adjektiv"; med all respekt för Dodde, så kan det ju ligga en viss tyngd i mitt argument då jag arbetar mer med att skapa nya artiklar om svenska ord än vad vederbörande gör... --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 23.08 (CET)

Om det är antalet du pratar om så tror jag att Doddebot leder stort. Nu är det förstås ingen tävling och vem som skapar flest artiklar eller bidrar mest eller vad som helst annars har enligt min mening inte någon betydelse här. Bedöm istället sakargumenten. Även adjektivavledningar som extremt, farligt, snabbt och roligt uppfyller kriterierna för den allmänna definitionen av adverb. Annars bör ju definitionen för adverb ändras och däri exkludera just adjektivavledningar. I vissa sammanhang kan det vara en praktisk förenkling att behandla adjektivavledningar som just adjektiv. Wiktionary är inte ett sådant sammanhang. I andra språk är det inte bara positionen som skiljer. Även stavningen skiljer, som i engelska med tillägget -ly. I extremely bör översättningen till svenska då givetvis vara "extremt" och i extremt ska det givetvis finnas att läsa att det är ett adverb, liksom en hänvisning till betydelsen i extrem. I översättningsavsnittet i extremt, ska extremely anges som den engelska översättningen, och i översättningsavsnittet i extrem, ska extreme anges för den engelska översättningen. Enkelheten du vill åt, förstör möjligheten att hantera översättningar på ett korrekt sätt och går stick i stäv med den struktur som gäller för alla andra artiklar. Detta är en specialisering som krånglar till det och är strukturmässigt ohållbar. Jag har tagit fram översättningsargumentet nu tre gånger i denna diskussion. Att påstå att ditt förslag inte innebär någon specialisering utan att ens ha kommenterat detta förstår jag inte. Om du anser att exempelorden ovan inte är adverb och att stöd för detta går att finna i någon definition, så vore det inte dumt om msn fick se den definitionen innan vi diskuterar vidare. De källor av definitionen av adverb jag kan hitta på nätet inkluderar nämligen definitionsmässigt även adjektivavledningarna. ~ Dodde 31 januari 2007 kl. 00.29 (CET)

Jag menar inte "den som skapat flest nya artiklar vinner" utan "den som skapat flest artiklar vet hur det går till att skapa artiklar". Doddebot är ett utmärkt program, men det har nog ännu inte riktigt utvecklat en känsla för att definiera nya ord... Skämt åsido är det nu svenska artiklar vi talar om, inte engelska. Och på svenska förefaller ingen skillnad existera, annat än rent formellt. --Andreas Rejbrand 31 januari 2007 kl. 00.42 (CET)

För att skapa en artikel över ett adverb som hänvisar till motsvarande adjektiv behövs ingen särskild känsla. Jag har nog varit med länge nog för att veta "hur det går till". Jag har nog arbetat mer med strukturen hur som helst, och jag ser ett strukturmässigt problem med ditt förslag till lösning: Översättningar av engelska adverb länkar till artiklar där adverbet inte presenteras. Svenska artiklar saknas för adverb som har engelska översättningen som slutar med -ly. Eftersom länkarna går kors och tvärs mellan språken via översättningslistorna kan man inte se detta som något som bara rör svenska uppslagsord. Detta ensamt anser jag vara tillräcklig anledning för att skrota ditt förslag. Dessutom anser jag att det inte är tillämpligt med förenklingar av det här slaget i ett projekt som Wiktionary. Adverb bör beskrivas under adverbrubriken, adjektiv under adjektivrubriken. Återigen: Enligt definitionen för adverb så inkluderas även adjektivavledningarna. Någon rimlig anledning för att bortse från detta ser jag inte, hur bekvämt det än må vara. Det hade varit ännu bekvämare att bara behöva definiera substantiv, men det är heller inget skäl för att exkludera andra ordklasser. Om det är så enkelt att samtliga adjektiv har ett motsvarande adverb enligt ett visst mönster så är det en uppgift som Doddebot skulle kunna klara utan större svårigheter. Isåfall är argumentet att det skulle vara mycket jobb att skapa alla dessa artiklar också tandlöst. ~ Dodde 31 januari 2007 kl. 01.25 (CET)

Som jag förstår det hela handlar det i grund och botten om huruvida vi ska följa SAG:s nya klassificering där vissa adverb omkategoriseras som adjektiv. OM vi gör så, så faller argumenten om att skriva "Adverb under adverbrubriken, adjektiv under adjektivrubriken" eftersom då alltihop är adjektiv! Huruvida vi ska göra detta eller inte är väl en fråga om om vi tycker att denna omklassificering är nyttig eller ej - och för att vara tråkig och dra mig ur striden med en gång så säger jag att "mig kvittar det". Men: när väl det valet är gjort, så följer emm automatiskt resultatet i denna debatts sakfråga: var "adverbspositionsexemplet" ska placeras. \Mike 31 januari 2007 kl. 18.07 (CET)

Jo, det var väl i princip den slutsatsen jag nämnde i något av mina inlägg ovan, och jag har också argumenterat för det adjektivfrämjande systemet. --Andreas Rejbrand 31 januari 2007 kl. 18.14 (CET)

Jag hoppas att vi är överens om att hantera detta homogent på Wiktionary. Frågan är hur vi på bästa sätt fäller ett avgörande om vilken väg vi ska gå. Att välja det traditionella synsättet och använda definitionen för adverb som utgångspunkt och hantera adjektivavledningar som adverb, liksom också görs på andra språk, eller använda oss av en förenkling som SAG mer anammat. Räcker en vanlig omröstning? Finns alternativ till sätt att avgöra detta på? ~ Dodde 31 januari 2007 kl. 18.26 (CET)

Jag har inte orkat läsa hela denna diskussion mer än lite överskådligt (så jag är inte helt insatt i vad frågan gäller), men någonstans såg jag argumentet att "hon springer snabbt" skulle kunna definieras som någon typ av adjektiv. Är inte detta just vad det inte kan, eftersom adjektiv är böjliga och adverb oböjliga? Båda jag, du, hon, han, den, det, vi, ni och de "springer snabbt", medan jag, du, han, hon, den "är snabb", det "är snabbt" samt ni, de och vi "är snabba".

Men detta kanske inte har med själva problematiken att göra? :-) //Lelle1987 1 februari 2007 kl. 00.59 (CET)

Nej det har inte med saken att göra. Adjektiv kan också vara oböjliga. Till definitionen är snabbt ett adverb, eftersom definitionen för adverb är att de beskriver adjektiv, verb, eller andra adverb. Springa är ett verb, snabbt är en bestämning till verbet springa, alltså ett adverb. Men är ett tåg snabbt, så är snabbt en bestämning till ett substantiv, alltså ett adjektiv.

Exemplet som Andreas visade ovan vad gäller skillnaden i definitionen mellan adjektivet och motsvarande adverb "som rör sig med hög hastighet" för adjektivet och "med hög hastighet" för adverbet, och på grund av likheten häri så har Svenska Akademiens Grammatik (SAG) som jag förstår det i sin senaste upplaga gjort en förenkling avseende detta, möjligtvis för att stavningen av neutrumformen av adjektivet och adverbet sammanfaller, och behandlar alla dylika adverb som avletts från adjektiv som adjektiv rätt och slätt. Om detta nu innebär att man verkligen anser att dessa adverb är adjektiv, eller om man är medveten om att man beskriver en förenklad bild är jag inte säker på, men att det inte är okontroversiellt är klart, och liknande steg har vad jag vet inte tagits i några andra jämförbara språk. I engelska (-ly), spanska (-mente) och franska har man inte stavning som sammanfaller, och det finns därför vad jag förstår ingen praktisk möjlighet att börja kalla också deras adjektivavledda adverb för adjektiv. Detta ställer till det för Wiktionary för att man inte kan behandla översättningar på ett bra sätt som jag förklarat längre upp. En fråga ställs samtidigt om vad SAG nu menar, vill man helt ändra på definitionen för adverb, att inkludera ord som beskriver verb, adjektiv och andra adverb, men som inte är adjektivavledda ord. Knepig definition i min mening. Frågan är hur vi ställer oss till detta här på Wiktionary. Jag anser att det är mer korrekt att behandla de ord som enligt definitionen för adverb som adverb, och behandla de ord som enligt definitionen för adjektiv som adjektiv.

Jag vill samtidigt passa på och rätta Andreas felaktiga presentation om skillnaden mellan hans förslag och mitt förslag på upplägg:

Andreas version:
Artikel: snabb
===Adjektiv===
'''snabb'''
#som rör sig med hög fart
#:''Bilen är väldigt '''snabb'''.''
#:''Tåget åker '''snabbt'''.''

Artikel: snabbt
===Adjektiv===
'''snabbt'''
#''neutrum positiv av'' ]

Min version:
Artikel: snabb
===Adjektiv===
'''snabb'''
#som rör sig med hög fart
#:''Bilen är väldigt '''snabb'''.''

Artikel: snabbt
===Adverb===
'''snabbt'''
#''av adjektivet'' ] (alternativt ''med hög fart'')
#:''Tåget åker '''snabbt'''.''
===Adjektiv===
'''snabbt'''
#''neutrum positiv av'' ]

Skillnaden är som ni ser egentligen inte så stor som andreas vill låta påskina, det viktiga är emellertid vilken av dessa två alternativ vi anser vara den mest korrekta och den struktur som vi helst vill att Wiktionary bör ha. Min mening är till skillnad från Andreas att Andreas version inte alls är en förenkling när man väger in problemen som uppstår med översättningslistorna som jag beskrivit längre upp. Initierar omröstning eftersom det inte kommit något förslag på hur detta på annat sätt kan avgöras. ~ Dodde 1 februari 2007 kl. 02.04 (CET)

Såvitt jag förstår grunden till hela saken så handlar det om att SAG tyckte att sammanslagningen av adjektivavledda adverb och övriga adverb till en grupp är artificiell ("den infördes därför att motsvarande struktur finns i latin") eftersom endast de adjektivavledda adverben har komparationsformer. Sedan kan man förstås fråga sig varför just substantiv-bestämmande ord hamnar i en ordklass medan verb-, adjektiv- och "egen"-bestämmande ord hamnar i en annan: varför hamnar t.ex. inte verbbestämmande ord i en egen ordklass?

Om man nu ska ta till andra språk (vilket jag kanske inte är rätt person att göra eftersom jag inte kan så många) så ser jag ändå att tyskan (som använder samma form av ordet i adjektivs- som i adverbposition) är lite vag i huruvida dessa ord är adjektiv eller adverb: de:wp anger t.o.m. att dessa ord i vissa sammanhang kan klassificeras som en egen ordklass "adjektiv-adverb".

Och på tal om att behöva översätta ett ord till ett ord från en annan ordklass så kommer det behövas oavsett hur vi gör i detta fallet. de:wp nämner till exempel att många västafrikanska språk överhuvudtaget inte har några adjektiv, utan att de översätts med verb- eller substantivkonstruktioner. Man ger som exempel att "ett vackert hus" kan behöva skrivas om som "skönheten hos huset". \Mike 1 februari 2007 kl. 08.52 (CET)

Jag kan se att adjektivavledda adverb skulle kunna kategoriseras som en viss undergrupp till adverb. Vill man förtydliga att det rör sig om adjektivavledda adverb så är det förstås inget problem att göra det, på samma sätt som man kan förtydliga vilken typ av pronomen det rör sig om, att ett substantiv är ett egennamn, eller att ett verb är transitivt eller intransitivt (men detta framgår ju redan av definitionsraden att ordet kommer av adjektivet). Om vi på Wiktionary bör införa ett i svenskan helt nytt namn på en ordklass, "adjektiv-adverb" är jag däremot tveksam till, även om jag inte hade haft något emot det om det var ett etablerat begrepp.

Exemplet med västafrikanska språk så talar vi om att översätta hela meningar, inte enstaka ord. För adjektivavledda adverb finns en direkt översättning till adverb på andra språk, som bygger meningar på liknande sätt. Och om adverb på andra språk ska översättas med adjektiv i svenskan, så blir dessa översättningar missledande eftersom neutrumformen inte alls är en korrekt översättning, utan själva adjektivavledda adverbet (med samma stavning) som är den korrekta översättningen. Att reda ut allt detta i adjektivartikeln blir en mycket mer komplicerad uppgift än att hålla dessa former separerade under olika ordklassrubriker. ~ Dodde 1 februari 2007 kl. 10.26 (CET)

Vad jag menar med det där exemplet är att vi inte kommer kunna ge en översättning av ett adjektiv som "vacker" till dessa (exempelvis västafrikanska) språk: i artikeln vacker kommer vissa översättningar alltså vara substantiv istället för adjektiv, alternativt kommer de svenska adjektiven inte kunna översättas överhuvudtaget till dylika språk (om det är missledande att översätta ett ord ur en ordklass med ett ord ur en annan ordklass), för att på egen hand införa adjektiv till dessa språk (om den gängse uppfattningen är att denna ordklass saknas) skulle jag vara mycket tveksam till. \Mike 1 februari 2007 kl. 10.47 (CET)

Jo jag förstår hur du menar men det är en skillnad på om en motsvarighet på andra språk inte existerar, och om det faktiskt finns en motsvarighet. engelskans "fastly" har en motsvarighet i svenskan, och det är "snabbt" och det är inte neutrumformen "snabbt" för det är en översättning av "fast". Självklart när det gäller översättningar som saknas på andra språk så kan man försöka att återge alternativ i översättningslistan. Ibland handlar det om att ordklassen blir en annan när man använder ett annat sätt att skriva, ibland handlar det om att ange ett ord som är samma ordklass men ändå inte riktigt är synonymt. I båda dessa fallen anser jag att detta bör framgå kortfattat i översättningslistan, men gärna också mer utförligt i en egen artikel för det utländska ordet. Det blir dock problematiskt om vi ska ha olika definitioner för grundordklasserna i olika språk som i övrigt är jämförbara: Att adjektivavledda adverb kallas för adjektiv i svenskan, för adjektiv-adverb i tyskan och för adverb i engelskan, även om det är exakt samma ord med exakt samma funktion som avses. Förstår du skillnaden? Som jag ser det kan det inte anses som felaktigt att kalla dessa adjektivavledda adverb för just adverb. Strukturmässigt är detta långt bättre eftersom det inte skapar de problem som att kalla dessa för adjektiv gör. Det merarbete som Andreas pratar om förstår jag inte riktigt. Adverbartiklarna kan om jag förstår det med viss enkelhet skapas av Doddebot. Exempelmeningarna behöver inte gås igenom och ändras om man inte känner för det (det är ju inget direkt fel) men givet upplägget att dela upp adjektiven och adverben så passar exempelmeningar med adverb bättre under adverb-rubriken så man kan tänka på det i fortsättningenb bara. ~ Dodde 1 februari 2007 kl. 11.03 (CET)

"engelskans "fastly" har en motsvarighet i svenskan, och det är "snabbt" och det är inte neutrumformen "snabbt"" Bara om man redan från början förutsätter att "snabbt" i sammanhanget är ett adverb. Gör man, likt SAG, motsatt initialantagande drar man motsatt slutsats. (Ett litet klargörande bara om de tyska adjektivavledda orden: de kallas enligt de:wp omväxlande "adverb", "adjektiv-adverb" och "adjektiv", även om de:wp andas visst motstånd mot det sista, tycker jag mig se.) \Mike 1 februari 2007 kl. 11.21 (CET)

Ja nu var fastly kanske inget bra exempel, får skylla på min dåliga engelska för det. Men om vi tar rapidly istället. Menar du att rapidly saknar motsvarighet i svenskan, trots att "the train moves rapidly" har en exakt översättning "tåget rör sig snabbt" i svenskan? Rapidly är ett adverb och kan inte figurera i meningar annat än som adverb, och översättningen blir då exakt "snabbt", som får samma funktion, ett adverb. Neutrumformen "snabbt" motsvaras av ett engelsk adjektiv, rapid, och kan aldrig motsvaras av adverbet rapidly. Det som är det konstiga är att man kallar adjektivavledda adverb för adjektiv men i exempelvis engelskan så är ju exempelvis "hardly" ett adjektivavlett adverb, medan motsvarigheten "knappast" i svenskan inte är en adjektivavledning. Vilka ord som ett ord har avletts ifrån har ju knappast någon betydelse för funktionen hos det nya ordet. Förutom att orden tillkommit på olika sätt finns ju inget som skiljer adjektivavledda adverb från andra adverb. Om situationen hade varit annorlunda och engelskan hade kallat adjektivavledda ord för adjektiv, så hade hardly varit ett adjektiv och knappast ett adverb. Lika underligt åt det hållet. ~ Dodde 1 februari 2007 kl. 11.44 (CET)

Jag tycker att Doddes översättningsargument (rapidly) inte är särskilt starkt, eftersom översättningar i allmänhet inte är bijektiva. --Andreas Rejbrand 1 februari 2007 kl. 10.59 (CET)

Varför välja en lösning med fler brister när det finns en lösning med färre? Jag har givit många anledningar till att separera rubrikerna och förklarat på många sätt varför detta komplicerar snarare än förenklar. Enda anledningen som du angivit är att det är enklare att skapa artikeln. Berätta gärna vad som är så svårt med att skapa en exempelmening med adjektivet i någon av de andra många former än just i neutrumform, och dessutom i funktion av ett adverb? Och väg det mot alla nackdelar som jag beskrivit. ~ Dodde 1 februari 2007 kl. 11.10 (CET)

Andreas... nog bör man försöka översätta så "rätt" som möjligt, där så mkt som möjligt ska stämma - främst ordet betydelse och funktion i meningen. I de fall då det finns ett ord som uppfyller detta bör vi väl använda det ordet? (inte skulle någon komma på idén att översätta "rapidly" till "snabb"?) //Skal 1 februari 2007 kl. 16.34 (CET)

Röst för Doddes förslag (adverb behandlas traditionellt) (behandla ex.vis. snabbt som adverb när det enligt definitionen för adverb är ett adverb.)

1. Dodde 1 februari 2007 kl. 02.04 (CET)
2. //Skal 1 februari 2007 kl. 16.34 (CET)
3. Wellparp 7 februari 2007 kl. 18.26 (CET)
4. "85" 16 november 2007 kl. 19.51 (CET) Jag håller med Dodde. Att säga att snabbt är endast ett adjektiv är ju riktigt fel, och här ska väl artiklarna vara korrekta.

Röst för Andreas förslag (adverb behandlas förenklad som i SAG) (behandla ex.vis snabbt som adjektiv, oavsett om det enligt definitionen är ett adjektiv eller adverb)

1. Andreas Rejbrand 1 februari 2007 kl. 09.10 (CET)

Stöd för att separera presentationen av Adverb och Adjektiv då neutrumformen av adjektivet sammanfaller i stavningen. Infört i stilguiden.

Stötte på en Template:trans-top, trans-mid, trans-bottom på engelska Wiktionary, som där används för att gömma långa översättningslistor. Visst vill vi väl ha detta på svenska Wiktionary också? Se o- för exempel. ~ Dodde 8 februari 2007 kl. 00.58 (CET)

Absolut. Jag har redan tidigare uttryckt mitt stöd för denna enligt mig mycket eleganta lösning. --Andreas Rejbrand 8 februari 2007 kl. 10.11 (CET)

Jag började då på sådana mallar, framförallt för användande i böjningstabellerna, men fick dem aldrig att fungera som de skulle. Antingen så misslyckas jag med att få NavHeader-raden att få rätt vidd i förhållande till tabellen som ska visas (möjlig workaround vore väl att göra alla tabeller av full bredd, vilket det väl är frågan om här...), eller så kan man inte placera två sådana mallar på varsin sida av en rubrik. Om någon har någon idé på hur man kan laga {{böjningar-början}}/{{böjningar-slut}} så tror jag de vore tacksam för uppmärksamheten av någon som saknar programmerings-tummen mitt i handen ;) \Mike 8 februari 2007 kl. 19.46 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad som behöver lagas. Förhandsgranskade mallarna i Bilaga:réadmettre men det verkar fungera som det skulle (förutom att all rubriktext inte riktigt fick plats) och det verkade funka bra? ~ Dodde 8 februari 2007 kl. 22.10 (CET)

Jo, eftersom mallen där har bredd 100%, så märks det inte. Men om man försöker göra motsvarande på svenska böjningsmallarna (vilket var vad jag försökte med) så uppstår problem...\Mike 9 februari 2007 kl. 08.14 (CET)

Aha, okej. Men mallarna som inte är full bredd finns ju ingen anledning att dölja väl? ~ Dodde 9 februari 2007 kl. 08.18 (CET)

Är inte helt säker på vilka mallar jag tänkte på just då, men {{de-verb-oregelbundet}} motiverar emm en dölj-funktion utan att vara 100% bred... Fast den kanske skulle breddas? \Mike 15 februari 2007 kl. 16.11 (CET)

Moberg skapade {{trans-topp}} m.fl. och la in i lakan. Jag föreslår att istället för att köra med två uppsättningar topp-mitt-botten-mallar, utvecklar den befintliga uppsättningen att kunna visas både i visa/göm-form, och i statisk form, alternativt att man kan ha visa/göm-form aktiverad och välja standard-läget visa eller göm beroende på antal översättningar i artikeln? Har inte funderat nog på detta, vad har ni andra för idéer? Om vi mot förmodan vill ha två uppsättningar mallar bör ett naturligare namn ges för mallarna. ~ Dodde 6 april 2007 kl. 04.50 (CEST)

Hjsan, Moberg här. Jag är lite ny här så jag råkade bara skapa en mall utan att tänka mig för. Förhoppningsvis kanske koden från {{trans-top}} kan komma till användning.(Jag vet att det var dumt namn, drog det direkt från enwikt)

Två skilda mallar verkar nog ganska onödigt. Det vore nog inte jättesvårt att bara låta en parameter avgöra om man vill ha döljfunktion, vilket ju definitivt inte behövs om det är få översättningar. (Ex. att det bara finns en betydelse av uppslagsordet.) /Moberg 8 april 2007 kl. 18.07 (CEST)

Bra att du är djärv, Moberg, det är så det händer något här på Wiktionary :) Är det något som görs som man inte håller med om så lägger man en kommentar, så diskuteras det tills vi kommer fram till nån bra lösning :) Nån mall-kunnig som är redo att ta sig en titt på hur detta skulle kunna lösas? :) ~ Dodde 8 april 2007 kl. 18.14 (CEST)

(tillbaks i marginalen) Jag försöker gärna fixa det, men undrar om jag ska använda de engelska klassnamnen på divarna (Navframe etc.) som används i {{trans-topp}} (som jag stavade fel på förut >_<). Kanske det inte spelar någon roll? Hur ska det då bestämmas om det ska finnas en döljgrej, man kanske kan göra så att det räcker om en andra parameter finns det spelar ingen roll vad man ger den för värde. {{topp|rubrik|dölj}}, för dölj värdet spelar det alltså ingen roll alls vad man skriver, det är bara om det utelämnas helt som hela rutan syns utan döljfunktion. /Moberg 8 april 2007 kl. 18.25 (CEST)

Bättre om endast "dölj" funkar tycker jag så blir det enhetligt och bra. Och om argument 1 saknas så skippar vi toppramen helt och hållet och låter den vara som den är i nuläget? ~ Dodde 8 april 2007 kl. 19.52 (CEST)

Hmm mm...Men det måste väl nästan stå något på den raden där man ska trycka på visa? Vore det inte trevligt med en liten rubrik då? /Moberg 8 april 2007 kl. 21.26 (CEST)

Jo, det är det jag menar, om argument 1 finns så är det det som står på samma rad som /, om argument 2 är "göm" (eller dölj?) så öppnas sidan med översättningsavsnittet dolt, med för att expandera rutan., om argument 2 saknas så finns inget / i högerkanten, och om både argument 1 och 2 saknas så fungerar mallen precis som {topp} {mitt} och {botten} gör för närvarande. ~ Dodde 8 april 2007 kl. 21.44 (CEST)

Okej jag som förstod lite dåligt ^^; ... Nu har jag knåpat ihop lite väldigt ful kod, fick inte ihop det med wikitabeller ({| |}) utan körde med divar. Väldigt ful kod som sagt men den fungerar. Om den godkänns kan väl koden kopieras över från {{trans-topp}} till {{topp}}... Fast topp kanske används för andra saker än översättningar iofs, vet inte om det skulle kunna ställa till besvär. Men ta gärna en titt som sagt. :) /Moberg 9 april 2007 kl. 01.46 (CEST)

Tack Moberg och Skalman för arbetet med moderniseringen av topp-mitt-botten-mallarna. Det blev en lite annorlunda lösning än den vi diskuterade ovan, men jag hoppas och tror att alla kommer att vara nöjda med utseendet och syntaxen för de nya mallarna. {{topp}} används precis som förut, medan man nu kan ange ett argument för att sätta rubrik. {{topp|<rubrik>}} Detta gör att man slipper fetstilsraden för varje definition under översättningsrubriken och på de andra ställen som {{topp|<rubrik>}} används. Vill man gömma listan så använder man {{topp-göm|<rubrik>}} istället för att använda ett argument i {{topp}}-syntaxen. Mer information finns beskrivet i mallen {{topp}}. Den kan möjligen filas på en aning. Stilguiden behöver också uppdateras. ~ Dodde 10 april 2007 kl. 04.58 (CEST)

Skönt att vi fick det gjort. På slutet var det dock inte så mkt allmän diskussion om hur mallarna ska utformas (mellan mig och Dodde, bara), så jag hoppas att alla är nöjda ändå. Jag har uppdaterat i stilguiden och hänvisar i den till {{topp}} för användning... Det behöver kanske utökas något? //Skal 10 april 2007 kl. 12.41 (CEST)

{{topp-göm}} har skapats för att kunna gömma långa tabeller, se {{topp}} för instruktioner.

Jag har ibland behov av att hitta översättningar av svenska fackuttryck till engelska. Arkitektur och byggtermer i mitt fall. Det ibland kan röra sig om mycket specialiserade termer och begrepp. Och jag vet att andra har samma behov, även från andra språk till engelska.

Frågan är var sådant passar bäst? Wikipedia, Wiktionary, WiktionaryZ eller Omegawik? Thomas V 10 februari 2007 kl. 16.10 (CET)

Wikipedia är ett uppslagsverk (som finns i många olika versioner de på de allra flesta språk). Wiktionary är en ordbok för alla ord på alla språk (och finns i versioner för de allra flesta språk). WiktionaryZ döptes nyligen om till OmegaWiki, och är en ordbok med samtliga ord på samtliga språk; denna är nästan fullständigt databasgenererad. Om samtliga projekt vore färdiga, skulle Wiktionary eller OmegaWiki fungera bäst för ditt ändamål. Nu är projekten, i synnerhet ordböckerna, dessvärre långt ifrån färdiga. De projekt som generellt sett är mest "färdiga" är Wikipediaprojekten, så jag skulle rekommendera dig att titta på svenskspråkiga Wikipedia (http://sv.wikipedia.org). Här på svenskspråkiga Wiktionary, där vi har som mål att på svenska beskriva alla ord på alla språk tar vi också upp fackuttryck (se vektorrum, terrasspunkt etc. för fackuttryck inom matematik), men vi saknar bidragsgivare inom ämnen såsom arkitektur, så där ligger vi efter. Du är mycket välkommen att bidraga. --Andreas Rejbrand 10 februari 2007 kl. 16.27 (CET)

Gissar att du med "färdiga" menar "många ord". Eller? Men min fråga är i vilket av projekten jag bäst skriver "karmunderstycke", "fals", "gånglinje" eller exvis delar i dörrlås som "roddare", "fall" och "dorndjup". Bäst på svenska sidan - men iden är ju också att hitta engelska översättningar att länka till- så i vilket projekt finns dessa ord på engelska, och de andra språken. För mig, och de andra jag tänker på, är översättningen just nu viktigare än definitionen/förklaringen. Letar man efter "dorndjup" på engelska, då vet man vad det betyder. Det första är alltså att "få dit" termen på svenska och länka till den engelska termen, ev som man själv skapar därför att man hittar den någons stans. Vilket inte hindrar att förklaringarna kan komma senare.Thomas V 10 februari 2007 kl. 17.15 (CET)

"en ordbok för alla ord på alla språk" och "en ordbok med samtliga ord på samtliga språk". Kan väl förstå skillnaden på ett teoretiskt plan. Men ska båda projekten leva? och vad blir för- och nackdelarna från min utgångspunkt? Gissar att det diskuterats så kan du länka till någon (kort!) sammanfattning (även engelsk) så är det ok om det blir tjatigt att upprepa. Tacksam för svar. Thomas V 10 februari 2007 kl. 17.23 (CET)

Olika personer har olika åsikter om de olika projekten. Jag för min del tycker att Omegawiki är jättebra, men att det ur ett visst språks perspektiv är väldigt begränsade. På respektive språks vanliga wiktionary finns möjlighet att regogöra för ett ord och dess nyanser mycket mera levande. Wiktionary är främst en svensk ordbok och alla svenska ord som läggs till bör ha en definition, eller åtminstone en "betydelsemarkering". Det är ok att lägga till "ett djur" som definition/betydelsemarkering för "elefant", även om det förstås är bättre med en mer utförlig sådan. Hela Wiktionary bygger dock på betydelserna av orden så det är inte önskvärt att skapa artiklar med endast en översättning men utan definition eller betydelsemarkering. Många ord har flera betydelser och det är svårt att värdera översättningen utan dessa. Engelska Wiktionary är den största, och även där finns engelska uppslagsord. En definition för ett svenskt ord på engelska Wiktionary består helt enkelt av motsvarande ord på engelska, på samma sätt som uppslagsord på andra språk på svenska Wiktionary ofta består av det svenska ordet länkat. Detta om ordet inte behöver förklaras närmare förstås. Om du frågar oss som är aktiva på svenska Wiktionary så är vi förstås glada för alla som vill bidra till just svenska Wiktionary, då vi bara är en handfull någorlunda aktiva här och varje person gör stor skillnad...

Omekawiki är alltså mycket mer statiskt uppbyggd, En definedmeaning, d.v.s. definitionen skrivs, och översätts till alla språk, sedan utifrån översättningen läggs ord till som stämmer överens med definedmeaning. Wiktionary finns ett för varje språk och alla ord som läggs till på svenska Wiktionary förklaras och definieras med hjälp av svenska. Min gissning är att projekten kommer att komplettera varandra, och helt säkert fortsätta sida vid sida. Hade Svenska Wiktionary och Omegawiki varit "fullständiga" hade jag föredragit svenska Wiktionary som källa för översättningar då det går att utveckla mycket mer på svenska Wiktionary för ord som inte är helt okomplicerade. Men frågan är vilket projekt som för svenskans del kommer att växa snabbast, och då är det väl just storleken på ordböckerna som avgör vilket av projekten som kommer att vara nyttiga just för den enskilda personen. ~ Dodde 10 februari 2007 kl. 18.01 (CET)

Ok, "definedmeaning" + pekare till ord i olika språk. Enbart? Det kan ju bli dels väldigt centrerat till ett språk/kultur/paradigm, dels ge lustiga resultat när man länkar mellan två språk som kanske ligger lite perifert relativt de språk som definitionen är skriven i. Wiktionary har ju större chans att bli precisare. Men jag anar också hanterbarheten i Omegawiki. Thomas V 11 februari 2007 kl. 13.22 (CET)

Återvänder till mitt syfte/fråga: att skapa och hitta översättningar av fackuttryck. I första hand mellan svenska och engelska, men i andra hand att möjliggöra för andra språk att "hänga på" med baktanken att det skulle vara till hjälp ibland att läsa översättning på exvis norska om den svenska inte finns. Låter först som Omegawiki skulle vara enklaste struktur för mitt syfte. Nackdelen är att man bör/måste? skriva en bra DefinedMeaning- vilket säkert är knepigare än det först låter. I mitt fall med byggtermer är betydelserna ofta uppenbara, oomtvistade etc och jag letar bara efter ett ord på det andra språket. Enklast skulle man kasta in "fall" på svenska och "latch" engelska, se till att skilja dem från andra fall/latch och göra en länk mellan dem. Men efter att ha titta lite på OmegaWiki och slumpat fram "ampoule" på franska > "blåsa" på svenska anar man komplikationerna. För att inte tala om "water protection area" som översatts till "skyddat vattenområde"?! på svenska. Och efter att ha slumpat lite på sv.wiktionary syns det som en rätt stor kvarn att dra runt för att nå mina syften. Fanns det inte en "sandlåda" förr? Thomas V 11 februari 2007 kl. 15.25 (CET)

Wiktionary:Sandlådan :) Precis som du säger om Omegawiki. Men så är Omegawiki precis i början av utvecklingen. Hur det kommer att utvecklas med tiden är svårt att sia om. Men just för att den ska hantera alla språk på en gång, så blir DefinedMeaning komplicerad och även översättningar av den har hittills ibland haft en tendens att ändras lite för varje språk som den översätts (eftersom det inte finns angivet vilket språks definedmeaning som är den ursprungliga). Engelska Wiktionary är den största wiktionaryn och skulle kunna fungera som ett "nav" för någon som är engelskspråkig. Vill du ha en översättning från svenska till norska är det enklaste sättet att skapa en artikel på svenska Wiktionary, med en engelsk översättning, och sedan slå upp den engelska översättningen på engelska Wiktionary för att få den norska översättningen. Det finns möjlighet att länka direkt till engelska Wiktionary från översättningslistan i den svenska artikeln, och detta kommer så småningom att göras till stor del automatiskt med hjälp av en bot (åtminstone för engelska). Så vill man kunna översätta från svenska till alla andra språk är det bästa att skapa artikeln på svenska Wiktionary med en översättning till engelska. I nuläget är den engelska delen av svenska Wiktionary inte väl utbyggd så har man kunskaper i engelska så är det väl mest meningsfullt att på engelska Wiktionary bidra med svenska översättningar i översättningslistorna där. ~ Dodde 11 februari 2007 kl. 15.42 (CET)

Som jag ser det, så om du främst är ute efter att ge ett svenskt ord och dess engelska översättning (utan att definiera ordet) så vore nog trots allt en.wiktionary enklast att jobba med, även om vi vore jätteglada om du hade möjlighet att lägga in definitionen på sv:wikt också... Angående kvalitén på Omegawiki, så håller jag med om att många av de översättningarna är ... mindre lyckade. Detta är dock inte så mycket skribenternas fel, som att "felet" ligger hos den databas (GEMET, EU:s översättares databas över miljörelaterade begrepp) som importerades för att kunna få någon verklig data att jobba med medan programvaran utvecklas. Hur det är tänkt att de orden ska städas upp sedan är mig inte bekant. :( \Mike 12 februari 2007 kl. 10.25 (CET)

Ja, jag håller med. Alltid lättare på ett annat språks wiktionary eftersom man inte behöver definiera orden, bara översätta dem... ~ Dodde 12 februari 2007 kl. 10.39 (CET)

Anade det där med GEMET, men än mer konstigt att ett eustött projekt skulle ha så direkt felaktiga översättningar.Thomas V 12 februari 2007 kl. 22.56 (CET)

Tack för synpunkterna- har blivit lite klokare. Antagligen enklast att starta på en.wiktionary (är det så ni skriver?). Jag är inte helt främmande för att hjälpa till, men efter att ha snurrat runt på tröskel>sill>(strömming)>threshold och alla dess moderna bildliga betydelser och användningar och någon gång på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ så tänker jag att här är inte ens det enklaste ord enkelt. Heder åt och alla som gjort så mycket så bra hitills.Thomas V 12 februari 2007 kl. 22.56 (CET)

Normalt när man vill skriva så lite som möjligt så använder man språkkoden + wikt för Wiktionary och wp för Wikipedia... så svwikt för svenska Wiktionary, enwp för engelska Wikipedia o.s.v., samma på alla språk tror jag. Åtminstone min tolkning. ~ Dodde 13 februari 2007 kl. 01.39 (CET)

Allmänt om Wiktionary och Omegawiki.

Om ni hittar en böjningsmall som är felaktig, och denna länkar till egna artiklar för samtliga böjningsformer, när ni rättar till mallen som här , glöm för jösse namn inte att åtgärda alla från den gamla böjningsmallen länkade artiklar också. Det är mycket tidskrävande och tråkigt arbete att leka detektiv i efterhand och leta efter skräpartiklar med felaktig information. Om man inte vill utföra detta själv, lägg åtminstone in en kvalitetskontrollmall i huvudartikeln. ~ Dodde 16 februari 2007 kl. 04.57 (CET)

Diskussion om omdirigerade felstavningar flyttad från Diskussion:periodiskasystemet. \Mike 16 februari 2007 kl. 10.03 (CET)

Sådana här omdirigeringar är jag ganska tveksam till. Wiktionary är inte Wikipedia, så vi ska nog inte försöka gissa oss fram till vilket ord som användaren *egentligen* söker när hen stavar fel. I synnerhet inte med hjälp av en uppenbar felstavnings-redirect, då det inte "lär" läsaren direkt att det nog är felstavat. Det är synd om sådana här misstag utgör en stor del av listan över eftersökta artiklar, men det är nog något vi får ta. \Mike 16 februari 2007 kl. 08.18 (CET)

Ser inget ont i omdirigeringar, de stör väl inte? Om någon vill lägga till en omdirigering till en annan sida så är väl en gissning bättre än inget? ~ Dodde 16 februari 2007 kl. 08.35 (CET)

Om någon undrar hur ett visst ord stavas, och försöker sig på en sökning på det felaktiga viset, och kommer fram till en artikel som handlar om det de förväntade sig och på rätt språk dessutom, så hade åtminstone jag dragit slutsatsen att jag stavade rätt. För det gäller sannerligen att man vet var man ska titta för att se den där "omdirigerad från"-raden. \Mike 16 februari 2007 kl. 08.51 (CET)

Man får väl räkna med att den person som tar sig tid att komma till Wiktionary, skriver in ett ord som hen vill veta mer om också kan ta till sig informationen som finns i artikeln. Är det just stavningen hen är ute efter så finns den med stooora bokstäver längst upp på sidan, dessutom i fet stil precis under varje ordklassrubrik... Inte tror jag att omdirigeringskommentaren är direkt avgörande för att hen ska kunna ta till sig den informationen :). Däremot kan jag tänka mig att om man inte är riktigt säker på en stavning, men ändå försöker sig på att söka en gång, men då inte träffar någon sida snarare ger upp än att ge sig på att stava om ordet igen och igen. Senast igår skapade Skalman artikeln i dag ovetandes om att idag redan existerade. Kanske inte helt relevant ur felstavningsfrekvenssynpunkt, men poängen är att jag inte ser någon nackdel med omdirigeringar, däremot fördelar. Frågan är om du hellre hade sett att omdirigeringssidorna hade gjorts om till "menade du länk?". Men i fall där flera varianter är accepterade, som bl a och bl.a., som internet och Internet osv., så kanske en sån formulering inte heller är bra, eftersom man säkert menade just internet och inte Internet. Men lägg gärna fram alternativa förslag så kan de diskuteras och fler ha synpunkter på det (kanske borde flytta denna diskussionen till Bybrunnen?) ~ Dodde 16 februari 2007 kl. 09.37 (CET)

Nja, funderar man på om "lasarett" stavas med ett eller två s och man upptäcker att två-s-stavningen "finns", så frågar jag mig om man verkligen tittar noggrannare efter vad som verkligen står där. Hittar man inget, så försöker man nog hellre med det andra alternativet... Ifråga om bl a/bl.a. använder vi väl redan nu en rubrik ====Varianter==== (på vardera sidan - att slå ihop dem tror jag inte på: detta gäller f.ö. även idag/i dag) som redovisar vad som är tillåtligt? \Mike 16 februari 2007 kl. 10.03 (CET)

Jaha, bl a/bl.a. var visst redan omdirigerade... \M

Nej, radera periodiskasystemet! --Andreas Rejbrand 16 februari 2007 kl. 13.12 (CET)

Detta är inte en omröstning om vi ska ha kvar periodiskasystemet eller inte... Principdiskussion -> allmänna riktlinjer, inte en diskussion om varje omdirigeringssida! Sen Mike... Anledningen till att förkortningar med/utan punkter, eller ord med/utan inledande versal inte har egna artiklar är att de inte ens är stavningsvarianter, och inte behöver språkindexeras dubbelt, utan att skillnaden är så väldigt liten så att informationen om båda ryms i en av artiklarna. Om det ska skapas egna artiklar för alla internetsammansättningar och förkortningar så innebär det ett mycket stort extraarbete utan någon tydlig vinning. Angående principdiskussionen så tycker jag att det är upp till var och en att titta noga på sidan hur stavningen är, om det nu är stavningen han/hon är ute efter. NE's tjänst har också träffar på näraliggande stavningar, telefonkatalogen på internet har träffar för namn med alternativa stavningar. Osv. Det är naturligt att ge träffar även då stavningen inte är helt korrekt. Hur hade du tänkt att man skulle hitta till Auschwitz om man inte vet hur det stavas, Auswitch Aushvics osv... Finns miljoner stavningsvarianter, och detta gäller förstås inte bara svenska, utan andra språk också... Man kanske bara har hört ordet. Men ändå så måste man ju ha chans att hitta fram till rätt artikel. Iallafall inte tas ifrån den möjligheten om någon lagt ner tid på att skapa en omdirigering från den alternativa eller felaktiga stavningen. Dodde 16 februari 2007 kl. 19.03 (CET)

Jag anser i allmänhet inte att man bör skapa omdirigeringar om det inte är troligt eller kan tyckas vara intuitivt med ett annat uppslagsord än det "riktiga". Eftersom vi har tillgång till viss statistik kunde jag se att någon sökt på ordet, vilket är den enda anledningen till att jag la till det. Jag ser ingen anledning varför vanliga fel inte ska omdirigeras... //Skal 16 februari 2007 kl. 23.14 (CET)

Den mest synliga anledningen är då att folk lätt tror att orden inte är felstavade! I Word, exempelvis, är folk vana vid att felstavade ord understryks, medan korrekt stavade ord inte gör det. Analogt kan folk tro att ord som ger en 404-analog på Wiktionary är felstavade, medan övriga inte är det. --Andreas Rejbrand 16 februari 2007 kl. 23.19 (CET)

Bör vi infoga en mall av något slag istället för rena omdirigeringar menar ni, som länkar till tänkbara artiklar? En variant av {{se även}} med en annorlunda formulering, eller rentav använda oss av {{se även}} i samtliga av de fall som idag är omdirigeringssidor? Detta kan göras enkelt av Doddebot. Frågan är isåfall om bl a och internet också ska ha {{se även}} istället för en omdirigering... Andreas skrev på Diskussion:Internet tror jag, att han inte var för att skapa dubletter av artiklar med en sån liten skillnad som inledande versal/gemen, eller punkt/utan punkt i förkortningar. Det är dock svårt för Doddebot att skilja dessa accepterade mycket lika varianter från andra omdirigeringar. Man skulle kunna göra generella undantag för ord med inledande versal/gemen. Då behöver inte alla de hundratals artiklar från Wiktionarys barndom göras om, som inledningsvis skapades med inledande versal. Kom med förslag! ~ Dodde 17 februari 2007 kl. 19.55 (CET)

Bättre än omdirigeringen är det att sätta en mall, ja. Frågan är bara om man snarare skulle börja höra med utvecklarna om det vore möjligt att ordna något som hämtar en lista med "vanliga felstavningar" på en artikel (säg artikeln "Auschwitz" eftersom det gavs som exempel innan) och på varje sida, vare sig den existerar eller ej, lägger in en lista på vilka sidor som länkar dit via "felstavningslistan". Rent tekniskt borde det inte vara värre än att infoga en "whatlinkshere" på varje sida - om man i "felstavningslistan" t.ex. ger felstavningarna på formen "*Aushvics" - med en extra asterisk eller annan lämplig typografisk särskillnad - så kan sidan Ausvics inkludera specialsidan Special:Whatlinkshere/*Aushvics, formaterat på något lämpligt sätt - det skulle isåfall inte ens behövas en bot för uppgiften(!), special:randompage skulle inte hitta dem, de kan tydligt markeras som "stavningsvariant/felstavning av xxx, se motsvarande sida för detaljer", och så vidare (de skulle inte heller räknas in i statistiken över antalet sidor, vilket ordinära gaffelsidor (troligen) görs. Eller är detta något som vi skulle kunna åstadkomma själva, herrar och damer javascript/css-programmerare? \Mike 17 februari 2007 kl. 20.15 (CET)

När man väl beslutat sig för att en avvikande stavning är tillräckligt viktig för att det skall vara motiverat med ett eget artikeluppslag om den, så är själva uppslagets utformning inte särskilt problematisk. Samma språk- och ordklassrubriker som annars används och som betydelse anges #felstavning av ..., eventuellt följt av ett separat stycke där det förklaras varför stavningen anses avvikande.

Se: Wiktionary:Stilguide/Vilka_ord_skall_tas_med#Utformning

Vi kanske borde göra så i högre grad istället för omdirigeringar? /Jiiimbooh 17 februari 2007 kl. 20.22 (CET)

Jo, om den är tillräckligt vanlig, så är det inget problem. Men hur göra med stavningsvarianter som folk kanske söker på, men som få om ens någon sedan använder i skrift? Sådana motiverar emm inte egna artiklar, då vi skulle få göra artiklar om i stort sett varenda bokstavskombination ('ord') upp till en längd på åtminstone 4-5 bokstäver, som kan bildas ur det latinska (/svenska) alfabetet. \Mike 17 februari 2007 kl. 20.32 (CET)

Angående Wiktionary:Stilguide/Vilka_ord_skall_tas_med#Utformning så har jag faktiskt länge tänkt föreslå en ändring av den formuleringen. Jag ser inget behov av att skapa fullständiga artiklar med rubrikstruktur och kategoristruktur för felstavningar, tvärtom så bör språkindex bara existera för ord som vi inte anser vara felstavningar. Vi har haft som mål att språkindexera och ordklassindexera samtliga artiklar. Att språk- och ordklassindexera felstavningar är för mig långsökt, och om vi tillåter att hela artiklar skapas av felstavningar och inte indexerar dessa som alla andra artiklar, så blir det svårare att göra listor över artiklar som behöver indexeras. Jag föreslår istället att man kan omdirigera/länka från felstavnings-sidor till de rätta sidorna, och på den rätta sidan, om man vill, skriva om felstavningar under ordets användning exempelvis. Om ingen opponerar sig mot detta kommer jag att ändra dokumentet i enlighet med detta efter att vi diskuterat detta ämnet klart. ~ Dodde 17 februari 2007 kl. 22.02 (CET)

Angående Mikes förslag. Vad som är felstavningar och vad som är stavningsvarianter är ju något som ofta är svårt att avgöra och åsikterna går lätt isär om vad som är ok och inte. Som ytterligheter kan väl nämnas Andreas som knappt vill acceptera slang, medan oinloggad på Diskussion:ödsla anser att 3-4 förekomster på en Google-sökning är nog för att acceptera ett ord som stavningsvariant. Icke accepterade stavningsvarianter som ändå är värda att nämnas tycker jag passar bra under rubriken ordets användning i huvudartikeln. Egna artiklar för de stavningsvarianter man anser platsa i ordboken, och då som kompletta artiklar med kategori- och språkindex. Det vi pratar om nu är hur man på bästa sätt ska slussas vidare till rätt artikel om man gjorde en sökning på ett ord som inte finns i ordboken. I existerande artiklar använder vi för närvarande {{se även}} för att länka mellan artiklar som har olika former av diakritiska tecken eller med och utan punkter, streck och liknande. Syftet är att förse användaren med möjligheter att svara på frågan "Menade du...?" om artikeln han eller hon hamnade på inte var rätt. Motsvarande lösning borde finnas även då man hamnar på artiklar som inte är skapade, och det är det vi behöver en lösning för. Det är möjligt att MediaWiki kunde implementera något i den riktningen, men som jag förstår är det rätt mycket som kan förbättras i MediaWiki så att förvänta sig att en sån här funktion skulle ligga som prioriterat har jag svårt att tänka mig eller ens föreslå. Jag vet inte om man kan skapa en databas med java/css som skulle lösa problemet, men jag personligen har inte kunskap nog att skapa någon databasliknande lösning med Doddebot. Det jag kan bistå med är att byta rena omdirigeringar till någon form av {{se även}}-mall. Doddebot skulle även kunna utgå ifrån information i existerande artiklar om tänkbara fel(söknings)stavningar och skapa motsvarande artiklar innehållande {{se även}}-mallen (med exempelvis mallen {{länkfrån}} så att {{länkfrån|Auswitch|Aushvitz|Auchwitch}} placeras i Auschwitz så att Auswitch, Aushvitz och Auchwitch skapas av Doddebot med innehållet {{se även|Auschwitz|formulering:<nån passande formulering>). Detta skulle kunna uppdateras varje gång en ny dump blir tillgänglig, liksom görs med andra liknande uppgifter. Vill man använda en alternativ formulering än se även för artiklar som inte har något innehåll, skulle man kunna lägga till en parameter "formulering=" i {{se även}}-mallen. Fördelen är att man inte behöver lägga in nån värdering i varför ordet tas med utan bara att ordet kan tänkas felstavas vid en sökning är gott nog för inkludering. ~ Dodde 18 februari 2007 kl. 00.48 (CET)

Sammanfattningsvis (i denna diskussion och övriga) kan man väl säga att målet är att dels inte skapa och på sikt få bort alla rena omdirigeringar (#REDIRECT]). Vi har en mall {{ingen artikel}} (och {{se även}} som pekar på rätt artikel och som bör användas istället. I framtiden kan det tänkas att man skulle kunna skapa {{länkfrån}} för att automatisera skapandet av dessa, men det ligger nog en bit fram i tiden isåfall.

Insåg just att vi måste ha någon policy för hur vi hanterar förkortningar som s:t/s:ta, n:a, och så vidare, där ett kolon används för att markera att en eller flera bokstäver inuti ett ord har utelämnats. Flertalet av dessa länkar tolkas tyvärr som interwikikoder - hur gör vi med dem? \Mike 8 mars 2007 kl. 00.40 (CET)

Tecken som på grund av tekniska begränsningar inte kan ha egna artiklar kallade vi för Övriga tecken. Övriga förkortningar kanske funkar för förkortningar som inte kan ha egna uppslag på grund av tekniska begränsningar, så länge. ~ Dodde 8 mars 2007 kl. 10.12 (CET)

Artiklar som inte kan skapas på grund av tekniska begränsningar, kan inkluderas i Övriga tecken och Övriga förkortningar eller liknande.

Jag har dragit mig lite för att börja skapa böjningsartiklar för verb och adjektiv då vissa former skapar en del frågeställningar för vissa typer av ord. För verben gäller det främst participformerna som rent tekniskt de allra flesta verben kan böjas till, men som av olika anledningar används sällan eller känns konstiga att använda. För adjektiven är det kompareringarna som ställer till det, då vissa adjektiv av olika skäl mer eller mindre frekvent kompareras både med de vanliga kompareringssuffixen och med mer och mest. För verben kan väl som exempel nämnas få som tekniskt kan formas till fående, fåendes och fådd. Själv använder jag aldrig dessa former, för att de "känns fel". Det går dock att hitta exempel på att dessa former existerar, dock i förhållandevis begränsad utsträckning. Frågan är hur vi ska presentera detta på Wiktionary. Ska participformer som "känns fel" presenteras på samma sätt som de som "känns rätt", och hur avgör man vad som känns rätt och vad som känns fel när detta främst är en subjektiv uppfattning. Hur bör påvisandet av existens värderas för vanliga verb där förekomsten av participformer procentuellt sett är mycket sällan förekommande, och hur bör vi hantera mycket ovanliga verb som saknar påvisande om existens för (vissa) participformer men som ändå "känns rätt"? Går det att sätta ord på varför vissa participformer känns rätt medan andra inte gör det? För adjektiven, finns det några tydliga språkliga riktlinjer för när ett adjektiv bör kompareras med mer och mest, och när de bör kompareras med kompareringssuffixen? Exempel på adjektiv där gränsdragningen är svår är möjligtvis exakt och precis, där jag nog oftare använder mer/mest, medan jag samtidigt inte kan påstå med någon grund att exaktare och precisast heller skulle vara fel. Sedan, allmänt, ju längre orden blir desto mer benägen (benägnare?) är jag att använda mer/mest. Vad säger språkläroböcker om de här problematikerna? Har ni några tankar, idéer? (edit: ett par länkar ang komparationen av adjektiv , ) ~ Dodde 15 mars 2007 kl. 13.24 (CET)

Tumregeln jag tycker mig minnas från skolan är att fyrstaviga adjektiv och därutöver i stort sett bara får mer och mest, trestaviga varierar från ord till ord - mer och mest fungerar dock alltid - medan en- och tvåstaviga kan kompareras på båda sätten men oftast med -are och -ast. (Regeln om sakta som nämns i en av dina länkar har jag aldrig hört, vad jag kan minnas, och jag använder "saktare" utan några som helst reservationer. Däremot håller jag med om att "typiskare" låter konstigt... Hmmm).

När det gäller participen så funderar jag på om det inte egentligen är än svårare, (eller lättare, om man tar det på det viset) då många idag ovanliga böjningar har varit vanliga, och antagligen skulle vara ganska lätta att hitta om vi hade tillgång till mer texter från tiden f.I. (före Internet :) och inte bara googleträfflistor... Note to self: Läs mer gamla svenska romaner... \Mike 26 april 2007 kl. 10.29 (CEST)

Fortfarande finns frågeställningar om verb, som gör att vi bör vänta med att skapa böjningsartiklar av verb bl.a.

Har vi någon rekommendation angående hur vi gör med betydelser av verb som är reflexiva? Ett antal ser jag har egna artiklar för "<verb> sig" (och i något fall redirectar det ensamma verbet dit), men det känns onödigt om ett verb har en betydelse som är reflexiv. Tänker just nu på "barrikadera" där den reflexiva betydelsen motiverar en egen definition, men jag vet inte om det känns relevant med en hel artikel för den betydelsen... (för att inte nämna att det egentligen borde finnas redirecter från <verb> + mig/dig/oss/er" också). Vad säger ni andra? Vore det inte enklare att i artikeln om det ensamma verbet markera betydelsen som "reflexiv" och låta det vara med det? \Mike 29 mars 2007 kl. 11.46 (CEST)

Det här problemet tog jag upp med dig för inte så länge sedan, och min inställning var att endast lägga till (reflexivt) i definitionsraden. --Andreas Rejbrand 29 mars 2007 kl. 12.40 (CEST)

Se exempelvis min artikel hänga. --Andreas Rejbrand 29 mars 2007 kl. 12.41 (CEST)

Tycker det är lite knepigt. Jämför "jag slog dig", "jag slog mig", och "jag slog mig själv". Sedan har ju vissa verb både reflexiva och icke-reflexiva (raka sig, raka honom, raka någon annan, raka benen), medan andra är antingen reflexiva ("sätta sig") eller inte reflexiva (jag leker, jag gråter) medan även dessa har reflexiva skrivningar (han gråter sig till söms). Har inte riktigt koll på allt detta och vet inte hur man ska reda ut det på tydligast sätt. Men jag tycker att det verkar vara svårt att dra en naturlig och intuitiv gräns som är annat än personlig. Därför är det lättare för en besökare att hitta information om ordet i huvudartikeln snarare än i en egen artikel. Vi har fetstilsraden, definitionsraden och rubriken ordets användning till hjälp att reda ut detta. På vilket sätt det görs bäst vet jag inte. ~ Dodde 29 mars 2007 kl. 12.44 (CEST)

Angående hänga borde man kanske använda sig av särskilda fetstilsrader

hänga sig (reflexivt)

1. begå självmord

hänga någon

1. avrätta någon genom hängning

hänga ut någon

1. ...

Som synes betyder olika ord olika saker beroende på vilka andra ord de används med... " NEO anger alltid "konstruktioner", men vi har ingen standard för detta på Wikt ännu. Ordets användning finns ibland, men är inte alltid praktiskt... Har känt en viss tveksamhet inför att ändra fetstilsraden också så att den skiljer sig från uppslagsordet, så jag vet inte. ~ Dodde 29 mars 2007 kl. 12.52 (CEST)

• Andreas: Hm, det har jag alldeles förträngt att vi diskuterat... Kom vi fram till något? :/
• Dodde: vad skulle vara svårt med att skilja dem åt? Om objektet och subjektet är samma, så är det reflexivt. Däremot funderar jag på konstruktioner som <verb>+sig själv - är det reflexivt bruk? Exempelvis har slå i "slå sig själv" en betydelse som mer liknar det icke-reflexiva i "slå någon (annan)" än det reflexiva i "slå sig".
• Skulle vi inte kunna använda {{kat}}-mallen för den specificeringen istället? Det blir lite otydligt att ge den informationen sist i definitionen, och att blanda in fetstilsraden tycker jag inte heller om, riktigt... Men den specifikationen behöver man egentligen bara göra om den reflexiva och den vanliga betydelsen till någon del skiljer sig åt - "raka" till exempel, har emm precis samma mening oavsett om det står som reflexivt eller ej medan "barrikadera" har något annan betydelse som reflexivt verb (emm kan man barrikadera sig själv , men inte någon annan)
• Så mitt förslag till "hänga":

hänga

1. (reflexivt) begå självmord genom hängning
2. avrätta någon genom hängning

...samt hänga ut och andra verb+partikel på egna sidor, eftersom de ofta (alltid? ibland?) får sammansatta particip (uthängande(s), uthängd) .

• Dylika "konstruktioner" brukar - såvitt jag sett - samsas under =Fraser=-rubriken. \Mike 29 mars 2007 kl. 15.38 (CEST)

Jag brukar lägga (reflexivt) sist i definitionen för att inte blanda ihop det med brukskategorierna, men visst skulle det också gå och lägga det först med hjälp av text= i kat. --Andreas Rejbrand 29 mars 2007 kl. 15.46 (CEST)

Jag har som bekant alltid känt mig lite ambivalent inför vår användning av begreppet fraser. Men att bestämma sig för någon lösning snabbt var nödvändig. Vi bör inte fästa oss vid användningen av denna dock. Jag har svårt att hitta belägg för att fras överhuvudtaget används om uttryck som består av mindre än tre ord. Jag har sett ordet ordgrupp användas för ordgrupper som har en funktion som motsvaras av att enda ord, "allt eftersom", "i går", "absolut majoritet", "slå sig", osv. I engelskan används betydligt fler ordgrupper. "egg timer", "soft ice". I kinesiskan vet jag inte vad det kallas. Grejen är att jag egentligen inte tycker att man bör använda -fras i ordklassrubriken, och problemet är också när man vill länka sammansättningar, fraser, ordgrupper, att ordgrupperna inte har någon naturlig placering att länkas ifrån. De är inte fraser, de är inte sammansättningar. Man kan kanske kalla kinesiskans "ord" som består av fler tecken för sammansättningar, ordgrupper, eller ord. Det beror ju på hur man ser det. Jag vet inte hur man brukar göra.

Mike, angående slå sig, slå sig själv, slå någon annan. Ja visst är det knepigt. Slå sig själv och slå någon annan är samma sak fast att slaget riktas i olika riktningar, mot mig själv eller mot den andra. Slå sig är rent reflexivt. Men jämför engelskans "I hit myself", som betyder "jag slog migsjälv", medan "jag slog mig" mer skrivs i konstruktioner som "I got hurt by". "I hit me" existerar inte ens (jag har iallafall aldrig hört det).

~ Dodde 29 mars 2007 kl. 17.01 (CEST)

Tycker detta verkar standardiserat och snyggt: . Finns det måhända också något intresse av att infoga en kategori "Reflexiva verb på <språk>"? (Jag menar, med en mall är det mycket lätt gjort.) --Andreas Rejbrand 12 april 2007 kl. 02.02 (CEST)

Jag tycker att den mallen känns helt onödig, den komplicerar istället för förenklar. Den används väl inte ens så ofta att den är värd att ta upp i stilguiden och den ersätter bara enkel text. Jag är inte emot kreativitet i mallväg, men i detta fallet tycker jag att mallen borde tas bort igen. ~ Dodde 12 april 2007 kl. 07.56 (CEST)

Jag tror jag håller med Dodde, men jag bryr mig inte särskilt mkt. Känns som om det är steget mot fr-wikt (vars sidor i princip enbart baseras på mallar). Det är att göra något som är ungefär lika enkelt utan. Jag vill helst undvika alla de "små" mallarna - jag föredrar mallar som underlättar mycket, ger en enhetlig struktur/utseende som är svår att få annars... Men, som jag sa i början, jag bryr mig inte så mkt. //Skal 12 april 2007 kl. 22.59 (CEST)

Jag börjar svänga i frågan, och undrar om inte åtminstone reflexiva partikelverb bör ges helt egna sidor för att tydliggöra distinktioner som mellan "ta ut", "ta ut sig" och "ta sig ut". \Mike 12 december 2007 kl. 14.42 (CET)
P.S. behövs en egen verbmall för partikelverb? Just nu så påpekar vi aldrig någonstans att perfektparticip (även presensparticip?) av vissa partikelverb ska vara sammanskrivna: "uttagen" för "ta ut", t.ex. \M

Kan återigen inte uttala mig om uppdelningen av reflexiva/icke-reflexiva verb. Spontant tycker jag nog att det är konstigt om partikelverb ska delas upp i olika artiklar beroende på reflexivitet, medan vanliga verb inte ska det. Men förklara gärna mer.

Angående partikelverbmall så håller jag med om att det behövs, till skillnad från i andra uppslag bestående av två eller flera ord. ~ Dodde 12 december 2007 kl. 23.27 (CET)

Vad jag brottas med är det faktum att ordföljden inte alltid är konsekvent: ibland hamnar pronomenet mellan verbet och partikeln, ibland efter. Och jag vet inte varför, men det är något som för min del ser konstig ut, när jag tänker mig att vi enligt nuvarande regler bör formatera vissa länkar som ]. Att skriva ] känns mer ok eftersom jag där kapar uttrycket i slutet, jag går inte in och skär ut en central del i mitten av frasen.... Men det är bara vad jag tycker, förstås :)

(Och någon som, till skillnad från undertecknad, vet vad de talar om skulle gärna få klargöra skillnaden mellan uttryck på formatet <verb>+<partikel>+<sig> jfrt med <verb>+<sig>+<partikel> ur ett grammatiskt perspektiv...)

Angående mallen för partikelverb så tror jag att den skulle kunna göras ganska minimal: i infinitiv/presens/preteritum/supinum/imperativ så skulle det faktiskt räcka att skriva "böjning av <verb> + <partikel>", medan participen är de som skulle behöva anges som parametrar; något i stil med någon av konceptmallarna t.h.

Lättare hade varit om det hade funnits ett gemensamt namn för alla icke-particiformer: jag känner tyvärr inte till något. \Mike 13 december 2007 kl. 00.57 (CET)

Heh, jag upptäckte just att vissa titlar kan komma att bli ganska underliga om man undertrycker pronomenet i mitten, eller vad sägs om en artikel "ta i baken" (syftandes på "ta sig i baken"? ;) ) Eller "ta vatten över huvudet". \Mike 13 december 2007 kl. 01.08 (CET)

Nu är jag ingen höjdare på att avgöra skillnaden mellan verbpartiklar och adverb. Men en (obs!) gissning är ganska att verbpartiklarna får sin betydelse utifrån sitt huvudord verbet. Det skulle innebära att ut inte är en verbpartikel i uttrycket ta sig ut, för man kan ta sig in, ta sig ut, ta sig över, ta sig förbi, ta sig ner, ta sig upp, ta sig igenom, ta sig bortom, osv. Men i uttrycket ta ut sig så är ut en verbpartikel och ta ut sig etn reflexiv verbpartikel. Så vi har alltså att göra med formerna <verb>+<verbpartikel> (partikelverb), <verb>+<verbpartikel>+<sig> (reflexivt partikelverb) och <verb>+<sig>+<adverb>, dvs (reflexivt verb + ett fristående adverb). ] skulle i samtliga fall vara en felaktig länkning, medan ] skulle vara möjlig, åtminstone med nuvarande struktur då den reflexiva betydelsen presenteras i samma artikel som den icke-reflexiva betydelsen. På samma sätt består ta sig i baken" av ta (sig/någon) och i baken. Så i inget av exemplena ovan ser jag att verbpartikeln hamnar på något annat ställe än precis efter partikelverbet (alltså inte mitt i).

Vad gäller mallen. Är det inte rimligt att ha samma funktion och samma rutor som andra mallar med tanke på att vissa verb har fler betydelser och kanske alternativa böjningsmönster. Då är det ju svårt av den förenklade formuleringen att avgöra vilken verbböjningarna som avses. Och det kan väl hända att partikelverbsartikeln skapas först, eller att böjningsinformation saknas för verbet. Och så extremt många partikelverb kanske det inte är så så att de är ett problem att fylla i hela mallen som för andra verb, även om detta verb redan har en, och endast en, böjningsmall i sin artikel. ~ Dodde 13 december 2007 kl. 12.42 (CET)

Skulle det inte fungera att lägga till en parameter partikel i de existerande verbmallarna, t.ex. ta fram, där man först anropar verbmallen precis som för ta fast man anger partikel=fram vilket lägger till fram efter "ta"s böjning i varje ruta, samt lägger till det _framför_ i participrutorna, tagen -> framtagen, togs -> togs fram, osv. -Moberg 13 december 2007 kl. 15.14 (CET)

Jaja, om det nu är partiklar eller adverb - har det egentligen någon betydelse för länkningen? Även om "ta sig ut" i betydelsen "te sig, ha som utseende" (, etc), är <reflexivt verb>+<adverb>, så vad hjälper det? Ska det verkligen ändå stå under "ta", tycker du? (Ja, jag förstår att det inte var den betydelsen du tänkte på ovan - här är trots allt "ut" ej utbytbart).

Moberg, jag är inte säker på att det är riktigt samma struktur för samtliga "sammansatta verb" (om man då ska undvika begreppet partikelverb om det nu inte är det det är), speciellt(?) om det utgörs av tre eller fler delord. Till exempel så kan "ta(ga) av daga" få perfepktparticipet "avdagatagen" resp. presensparticipet "avdagatagande" så där förloras ett mellanrum. Än värre: "ta om hand" -> "omhändertagande"/"omhändertagen". Så visst, men även om man gör det som "grundantagande" så måste det kunna övertrumfas. \Mike 13 december 2007 kl. 15.56 (CET)

Okej men ändå, det funkar kanske att använda de gamla mallarna och så får man helt enkelt ändra participformerna manuellt för de som är mer komplicerade? Annars kommer det väl behövas en partikel-mall per vanlig verb-mall? Kanske inte gör något iofs? -Moberg 13 december 2007 kl. 17.10 (CET)

"En partikel-mall per vanlig verbmall"? Nu förstår jag inte, syftar du på att det skulle behövas en partikel-mall för {{sv-verb-ar}} och en för {{sv-verb-er}}? Eller syftar du på inklusioner i artiklar? (Annars antar jag man borde kunna lägga in en partikel=-parameter* i de vanliga mallarna, att användas i icke-participformerna....?) \Mike 17 december 2007 kl. 06.15 (CET)

*Eller vad den nu bör heta om det trots allt inte nödvändigt vis är en partikel det handlar om.... :)

Jo precis, en parameter var ju det jag sa först, i stil med partikel=. Sen nu upptäckte jag att det fanns bara tre verbmallar, men att skapa nya kopior av dem för partikelverb skulle nog vara helt onödigt eftersom parametrar fortfarande skulle behövas. Så det är väl abra att slänga in en ny parameter i mallarna så är det fixat, enkelt. -Moberg 17 december 2007 kl. 11.35 (CET)

Tja, Mike, nu har jag faktiskt aldrig hört talas om betydelsen som du beskriver av "ta sig ut", vilket förmodligen ledde till missförståndet från min sida. Ber om ursäkt. Jag inser att exemplet du anger visar exempel på något jag inte tänkt på, men jag skulle väl vilja tolka det som att "ta sig ut" som helhet har en egen lexikal betydelse. Jag hade gissat på att man skulle kunna kalla det för idiom, men NEO anger verb. Vet inte om idiom är fel eller om båda är tänkbara (de flesta idiom är ju verb sammansatta av flera ord, så båda borde väl vara rätt, eller?). Jag är inte främmande för att ha alla reflexiva betydelser i egna artiklar, det jag ställde mig frågande till var nog varför partikelverb skulle särbehandlas ur den aspekten. Men fritt fram för egna artiklar för verb/idiom som "ta sig ut", "ta sig samman", "ta sig an" och så vidare. Dessa saknar dock participformer vad jag kan komma på från dessa få exempel, så någon partikelverb-mall behövs inte i dessa fallen.

Vad gäller partikelverbmallarna är min åsikt att det är rimligast om separata partikelverbmallar används för detta ändamål istället för att ytterligare komplicera den befintliga verbmallen. Lämpliga namn kan vara {{sv-verb-part-ar}}, {{sv-verb-part-er}} och {{sv-verb-part-as}} eller {{sv-partverb-ar}}, {{sv-partverb-er}} och {{sv-partverb-as}} (vilket föredras isåfall?), dvs. motsvarande de mallar som finns för en-ords-verben. Anledningen är att bland annat att behovet av länkningar ser lite annorlunda ut (formerna ovanför participformerna borde nog exempelvis inte länkas alls, eftersom det inte kommer att finnas någon anledning att skapa böjningsartiklar för partikelverben, annat än för participformerna) ~ Dodde 17 december 2007 kl. 12.06 (CET)

Fram och tillbaka om verb, reflexiva verb, partikelverb osv. Tanken är att partikelverb ska kunna innehålla egna grammatiktabeller eftersom particip ofta skapas av dessa.

Hej. Vill bara tipsa om diskussionen om Kategori:Sidor som flyttas till Wiktionary som pågår på Wikipedias Bybrunn. /Lokal_Profil 4 april 2007 kl. 02.18 (CEST)

Det händer inte sällan att främst oinloggade användare skapar artiklar som mer eller mindre skulle kunna ses som plagiat. För ordboksartiklar ser man detta främst på textens utformning. Det går givetvis lätt att åtgärda genom smärre omformuleringar, men känner man inte själv till ordet väl, så är heller detta inte så lyckat då det kan ge ett felaktigt resultat. Som jag ser är det just definitionsformuleringen som i många fall är den knivigaste, och saknas en bra formulering från början, så är det inte mycket svårare att skapa en ny artikel som att modifiera en artikel som är flyttad från Wikipedia. Givetvis är det inte heller bra att ordboksartiklar med mallen "Wiktionary-flytt"-mallar ligger och skräpar på Wikipedia, utan att någon tar hand om dem och gör en bedömning om de kan användas på Wiktionary eller inte. Problemet löser sig inte för att de istället flyttas till Wiktionary och "skräpar" obearbetade. Jag skulle tycka att det vore bra om man kunde enas om en tidsram för att åtgärda dessa artiklar. Ungefär som Engelska Wiktionary fungerar för artiklar som försetts med verifieringsmall där artikeln raderas efter en månad, och ungefär som Wikipedia fungerar idag för artiklar som företts med plagiat-mall. Nu är 1 månad kanske lite väl lite med tanke på de få antal aktiva på svenska Wiktionary, men 3 månader vore inte orimligt tycker jag. Ett annat problem är också hur Wikipedia-gemenskapen ser på artiklar som markerats med Wiktionary-flytt. Ska det räcka med att vem som helst lägger till mallen i valfri Wikipedia-artikel för att en flytt ska vara godkänd för genomförande? Jag har skissat på en sida, Wiktionary:Wikipediaflyttar, dit man enkelt ska kunna överföra artiklar från Wikipedia i befintligt skick. En variant av denna sida bör kunna underlätta arbetet med flyttarna. Om bara mallarna på Wikipedia anses vara pålitliga så skulle dessa flyttar kunna ske med hjälp av Doddebot, och även markering av artiklarna på Wikipedia att flytten är genomförd. ~ Dodde 4 april 2007 kl. 10.04 (CEST)

Är vi i detta sammanhang intresserade av att aktivera Special:Import för att kunna importera intressanta wp-artiklar lite effektivare än genom att klippa och klistra? Som jag förstår det skulle vi då kunna lägga dem i en transwiki:-seminamnrymd och därefter avgöra om de går att använda (flyttas till rätt namnrymd) eller om de ska raderas. \Mike 4 april 2007 kl. 10.18 (CEST)

Wikipedia-artiklar försedda med Wiktionary-flytt-mall förs ju isåfall över automatiskt med hjälp av Doddebot. Jag hade åtminstone inte tänkt att skapa Wiktionary-artiklar av några andra Wikipedia-artiklar än dessa. ~ Dodde 4 april 2007 kl. 10.49 (CEST)

Oops, sorry, såg inte den sista raden där (om Doddebot). \Mike 4 april 2007 kl. 10.56 (CEST)

Numera inaktuellt om flyttar till Wiktionary av ordboksmarkerade artiklar på Wikipedia.

Har vi någon policy? Jag har för mig att vi har sagt att vi inte bör skapa sådana omdirigeringar (onödigt), men bör vi radera dem?

Om vi normalt inte vill radera dem är alltså även radering av nyskapad omdirigering "dålig"? Jag tänkte på denna radering. Antingen vill vi väl radera alla sådana omdirigeringar (och länka om ev. länkar) eller också bör inga raderas?

Själv ser jag ingen vits med att ha dessa omdirigeringar. Gå till-sökningen godtar även "DaToR" (omdirigerar till dator, eftersom DaToR inte finns) - så enbart för länkar behövs de med versalinitial. Om vi bestämmer oss för att de inte är något att ha kan jag ta på mig att länka om i artiklar och radera. Problemet är egentligen främst om någon utifrån länkat till artikeln. Så - hur vill vi göra? //Skal 8 april 2007 kl. 02.51 (CEST)

Anledningen, som väl också är den enda, är precis som du säger eventuellt utifrån länkade sidor. De kan exempelvis användas som källhänvisningar till Wiktionary och länkar eventuellt till en sida som förut fanns då alla sidor hade inledande versal även på Wiktionary. Raderingen jag gjorde av Dator skapades av oinloggad strax före raderingen och hade rimligtvis ingen utifrån länkad sida och därför var heller inte den enda anledningen att behålla omdirigeringen uppfylld. Personligen tycker jag att även att dessa äldre omdirigeringar borde raderas, mest för att jag tycker att det är "snyggare" att inte ha dessa omdirigeringar liggandes att skräpa i artikelnamnrymden, exempelvis när man söker på "Alla sidor". Mike höll inte med och ansåg att anledningen eventuellt utifrån länkade sidor klart vägde över. Denna informella policy att inte radera omdirigeringar gäller alltså för tidigare skapade omdirigeringar i artikelnamnrymnden, inte nyligen skapade som Dator och heller inte sidor i exempelvis Wiktionary-namnrymden då källhänvisningar inte torde vara länkade till sidor i denna namnrymd. ~ Dodde 8 april 2007 kl. 05.47 (CEST)

Omdirigeringar i artikelnamnrymden ska inte utan vidare raderas, om det kan finnas länkar dit utifrån. {{ingen artikel}} kan användas och där bara den inledande bokstaven är versal istället för gemen, finns andra lösningar som presenteras senare här på Bybrunnen.

Har funderat på om vi inte borde ha en sida där wikipediaanvändare och andra ovana som är skräckslagna över våra strukturkrav/önskemål kan definiera ord utan att behöva bry sig så mycket om formateringen. Har de en bra definition ska vi banne mig uppmuntra dem att formulera den: formatteringsdetaljer, kategorier osv kan vi fixa till i efterhand. Jag tänker mig kanske alltså något i stil med wiktionary:Wikipediaflyttar, fast manuellt skapad av den som bara vill lägga till något enstaka ord. Vad tros? \Mike 23 april 2007 kl. 11.17 (CEST) (PS förhoppningsvis minskar det tröskeln för wikipedianer att ta steget över hit för gott, muahahaha ;) Har även slängt in en blänkare om detta på wp:s bybrunn. \M

Skratta inte så elakt - Wikipedianer kan också läsa det här ;) Jag vet inte... Det är ju ofta definitionen som inte håller måttet och som vi talat om innan är det ofta mer jobb att fixa till en definition som inte är bra, än att skapa en definition från scratch. Är definitionen väl formulerad och kärnfull så går det ju som en dans att lägga till strukturen. Nu är det inte så. Vissa definitioner är plagierade, vissa är inexakta, vissa är felaktiga, vissa är tvivelaktiga, vissa är svåra att verifiera... - några är bra, åtminstone att döma av innehållet i Wiktionary:Wikipediaflyttar. Vi är inte tillräckligt många som är intresserade av att fixa till dylika "definitionsstubbar" eller vad vi ska kalla det. Listan med artiklar innehållande kvalitetsmallar bara växer. Wiktionary:Wikipediaflyttar lär växa. Och nu föreslås ytterligare ett dokument som bara lär växa. Sannerligen behöver vi fler som vill bidra med kvalitetsdefinitioner och som vill delta i att förbättra undermåliga sådana, men vi behöver inte bli överösta med fler ogenomtänkta bidrag. Jag är däremot för att lägga till en formulering i stilguiden, att om definitionen som någon vill bidra med är av mycket god kvalitet så är strukturen ett undermåligt problem, men jag är tveksam om en sådan formulering skulle förändra särskilt mycket. Det är ju så det fungerar i praktiken redan. Struktur hjälper vi andra mer än gärna till att lägga till - om det bara hängde på det. Men ska vi ha en inkubationssida så bör vi inte vara restriktiva med att ta bort material som inte är ett tydligt bidrag i form av sin kvalitet. Och är kravet högre på sånt som läggs till på inkubationssidan än vid skapandet av vanliga artiklar så faller väl hela idén? Generellt tycker jag att det bör fokuseras mer på kvalitetsarbete än vad görs för tillfället. Hellre en artikel med mycket bra och tillförlitlig information, än ett antal i halvmessyr. Men visst, jag är öppen för andra analyser av detta. Vad säger och hur upplever Wikipedianer detta? Vad utgör egentligen "tröskeln"? ~ Dodde 23 april 2007 kl. 14.02 (CEST)

Tror det handlar lite om psykologi också: "alla artiklar ser ju ut ungefär så här: hur i hela fridens namn ska jag kunna få fram det utseendet? Komma ihåg alla dessa mallvarianter och parametrar och kategorier?" Och så ger man upp innan man ens hunnit börja... Jag tror alltså att det finns en del wikipedianer som mycket väl skulle kunna skriva bra definitioner, men inte gör det på wp därför att de inte passar in där, och de gör de inte här för att de orkar inte sätta sig in i hur en artikel "ska" se ut för kanske ett eller två uppslags skull - men de vill inte göra en halvtaskig artikel heller, för att det inte vore snällt mot andra skribenter här som finge städa efter dem. Och när det gäller att göra stilguiden mer "generös" ifråga om krav på struktur: sorry, men jag tror det är ett ytterst minimalt antal förstagångsskribenter som ger sig på att läsa den. Det är det vanliga problemet att få folk att LDJM (d.v.s. RTFM) \Mike 23 april 2007 kl. 14.25 (CEST)

Angående Wikipediaflyttarna är det inte mer än en vecka sedan de sista artiklarna lades dit (bokstäverna G-Ö), varefter det skapats (alt. identifierats som existerande) dryga 60 artiklar därifrån, och då är ändå inte alla blåa länkar borträknade (ytterligare ett 60-tal). Med samma fart tar det ytterligare kanske två månader att tömma den sidan. Det är faktiskt inte så farligt, tycker jag. Och så många nya ordboksartiklar skapas inte på wp per vecka - denna 500+-ordslista har trots allt samlat damm på wp i kanske tre år eller så. Mindre än en artikel per dag. \Mike 23 april 2007 kl. 14.49 (CEST)

"Städa" får vi ju göra oavsett om de skapar en ny sida, eller om de skriver på den sidan, men det gör vi så gärna om bara definitionen är genomtänkt och bra. Men visst, testa, för all del... Om du vill ta på dig (ett större ansvar) att fixa till definitionerna och markera dem på nåt sätt att de är klara att infogas till artiklarna så kan jag infoga dem med struktur och sånt (Detta gäller även Wikipediaflyttar)... Eftersom du har mer vana än mig att skapa definitioner och jag gärna ser att listorna minskar och artikelsamlingen ökar... :) ~ Dodde 23 april 2007 kl. 14.37 (CEST)

Att jag får ta hand om mycket av städningen där är jag medveten om :/ Förhoppningen är alltså att få någon wikipedian att tycka att det kanske trots allt inte är så svårt att lägga till någon definition ens i själva artikelsamlingen (och att de så småningom börjar hjälpa till att städa?) Nåväl, detta får bli ett försök: jag tänker kanske ge det maj månad ut så får vi se vad det blivit av det hela. \Mike 23 april 2007 kl. 14.49 (CEST)

Test med en inkubator för att förenkla tilläggandet av artiklar för nya användare har genomförts men föll väl inte direkt väl ut.

När det gäller ord som langa och långa, och liknande ord där den enda skillnaden i stavning är att det ena ordet innehåller t ex ett å istället för ett a, så brukar det finnas en länk i de båda uppslagsorden. Detta kan ju vara praktiskt om man av ngn anledning inte har åäö på sitt tangentbord. (Man kanske är i utlandet.) Men för ord som mög och äta, finns det inget mog eller ata att länka ifrån. Kan man skapa t ex mog som en re-direct till mög då? Eller skapa en "menade du"-sida? Om det nu skulle finnas ett ord som mog i ngt annat språk än svenska hindrar inte det ngn från att skapa en artikel vid ett senare tillfälle. Alternativt kan sökfunktionen uppdateras så att även ord som "äta" tas med bland sökresultaten även om man söker efter "ata". /Jiiimbooh 2 maj 2007 kl. 22.23 (CEST)

Se även diskussionen längre upp: Omdirigering av felstavningar. Jag tycker alltså att både felstavningar och stavningar med skillnader i diakritiska tecken m.m. ska kunna länkas med hjälp av {{se även}}. Nackdelen är att rödlänkar blir blålänkar, trots att artikel saknas för det aktuella ordet. Om vi bestämmer att infoga mallen på sidor som inte är artiklar bör dessa läggas i en kategori över sidor som inte innehåller några artiklar. När vi väl bestämt oss för hur vi vill ha det, är detta, liksom skapandes av böjningsartiklar, något för en bot att sköta. ~ Dodde 2 maj 2007 kl. 22.51 (CEST)

Ord med och utan diakriter, bindestreck, punkter osv. korslänkas mellan varandra med {{se även}} och {{ingen artikel}}. På sikt botgöra.

Jag hade tänkt göra de svenska grammatiktabellerna lite mer enhetliga och användarvänliga, och har kommit till några slutsatser. Sammanfattningsvis kan {{sv-adjektiv-ad}}, {{sv-adjektiv-dd}}, {{sv-adjektiv-(v)d}}, {{sv-adjektiv-(k)d}}, {{sv-adjektiv-t}} och {{sv-adjektiv-en}} studeras för koden som används.

• alla böjningsmallar bör ha möjlighet att lägga till en "not"-ruta
• alla böjningsmallar bör med (i princip) den vanliga syntaxen kunna undertrycka automatisk länkning med hjälp av ett minustecken framför parametern. Det möjliggör utan undantag att man kan lägga till flera länkar i varje ruta, hänvisningar till noten under till eller liknande. Man behöver inte förpassa dessa ord till oregelbundetmallen, utan det räcker att bara ändra den berörda rutan. Det innebär att parametern -autolänk blir överflödig.
• adjektivmallar bör undertrycka maskulinformen som default
• perifrastiska adjektivmallar bör ha möjlighet att undertrycka information om att adjektivet kompareras med mer och mest.

Det enda problemet är att koden givetvis blir mer komplex och server-intensiv (beakta diskussionen vad gäller interwiki-länkar i översättningslistor), men jag antar att detta inte är något vi behöver ta hänsyn till eftersom antalet böjningsmallar i varje artikel är begränsade. Med det senare i beaktande, är denna agenda någonting som stöds? ~ Dodde 4 maj 2007 kl. 00.37 (CEST)

Tja, standardisering är alltid bra, och några av ovanstående förslag har ju funnits hos enstaka mallar (även om ingen orkat föra in dem överallt). Minustecknet för att avlänka är i synnerhet en bra idé - håller du på att införa den i substantiv- och verbmallar också? Men jag funderar på varför den sista punkten är viktig? Är det inte för sådana adjektiv vi har {{sv-adjektiv-okomp}}? Eller syftar du nu på de mallar som är tänkta användas för participen? (I så fall håller jag med).

När det gäller serverintensiteten får vi väl i värsta fall be/muta någon att utveckla serversideextensions/javascript/vad som nu är lämpligt, som kan göra det effektivare än mallarna kan... :/ \Mike 4 maj 2007 kl. 19.37 (CEST)

Om det är något jag har några funderingar på så är det väl då att maskulinum= anger att maskulinum *finns*. Annars (perf=, passiv=...) brukar motsvarande struktur ange att formen saknas. s-imperativ= liknar den föreslagna syntaxen för maskulinum= i det att formen undertrycks per default, men inte heller den visas genom att ge ett tomt argument. En helt annan sak är att jag inte är säker på att passiv imperativ verkligen saknas så ofta som vi implicit påstår... \Mike 4 maj 2007 kl. 19.48 (CEST)

Ja det är perfektparticipmallarna jag tänker på främst, som ju faktiskt kan användas för andra ord än just perfektparticip. Eftersom majoriteten av perfektparticipen är perifrastiska så är likheten med mallen sv-adjektiv-perifrastisk mycket lik. Problemet med att ha stöd för olika parametrar i annars lika mallar, är att man måste ha total koll på samtliga mallar för att veta vilken av mallarna som ska användas. Detta gör användarvänligheten sämre. I princip skulle väl Doddebot kunna byta ut {{sv-adjektiv-perifrastiskt|okomp=}} mot {{sv-adjektiv-okomp}} om man skulle vilja ha orden i olika listor, eftersom mallarna utöver detta kommer att vara identiska vad gäller funktion, parametrar och argument. ~ Dodde 4 maj 2007 kl. 19.49 (CEST)

Ja, jag har också funderat på ett alternativ att om ingenting anges så ska det framgå att mallskaparen inte tagit ställning till ifall formen existerar eller inte. Det hade känts betydligt mer tillfredsställande... (dvs att ? sätts ut per default). Men hur detta skulle kunna se ut ur syntax-synpunkt har jag inte riktigt funderat klart på. Om man inte vet, så skriver man inget, och då anges "?", existerar maskulinum så anger man "maskulinum=" så skrivs den regelbundna maskulinumformen ut, och existerar inte maskulinum så anger man "-maskulinum=" och då anges "(saknas)". Det skiljer sig då något från de andra parametrarna, men innebär inga konflikter, eftersom de samtidigt kan användas precis som de andra, "maskulinum=<något>" för att ange ett länkat ord, och "-maskulinum=<något>" för att inte automatiskt länka <något>. Problemet vad gäller enhetligheten här är väl att andra rutor också kan innehålla saknade former, så jag är väl inte säker om (saknas) är bra, även om det är tydligare, eftersom andra rutor kan vara helt tomma alternativt innehålla "-" och betyda samma sak. Vad anser ni? Dodde 4 maj 2007 kl. 19.52 (CEST)

Vore det inte tydligt nog att ange "-" eller till och med "---" för en saknad form även där? Men du har rätt i att vi behöver gå igenom hela floran med mallar för att få dem konsekventa. \Mike 4 maj 2007 kl. 20.34 (CEST)

Vad gäller perfektparticipen så är det väl så att de alltid saknas om verbet i sig saknar passivumformer, eftersom perfektparticipet i sig är en passiv form? Det är betydligt vanligare att perfektparticipen existerar för verben som även har passivformer, än att maskulinumformen existerar för adjektiven. Men även så, så kanske det är rimligt att istället för att bara skriva ut ett frågetecken tills någon har tagit ställning till om den existerar, så skulle vi i båda fallen kunna ha lösningen att i rutan skriva (maskulinform)? alternativt (perfektparticipform)? i standardutförandet (för verb med passivformer, och undertryckt för verb utan passivformer) och ta bort parenteserna och frågetecknet om perf=/maskulinum= anges. Jag anser nog fortfarande att maskulinum= borde förenklas till mask= i syntaxen. Vidare anser jag att vissa suffix på mallnamnen är alldeles för långa, mallnamn med suffix -oregelbundet bör byta namn till -oreg, och -perifrastiskt till -peri (vidarelänka de långa suffixen för all del). Någon som motsätter sig detta? Vad gäller s-imperativ=-parametern är jag inte säker på om jag gillar namnet på den. Om vi vill göra mallarna enhetliga så bör samtliga rutor ha sina egna namngivna parametrar, inf=, pres=, pret=, sup=, imp=, och här har vi ju då presensparticip vilket rimligtvis skulle ha parametern prespart=, men då skulle perf= få byta namn till perfpart=, men det är väl inte orimligt i sig (det underlättar övergången också då nuvarande perf= betyder motsatsen till den föreslagna betydelsen). Passivformen av motsvarande bör vara lika för alla. infpass= eller inf-p= (infinitivpassiv) infs= eller inf-s= (infinitiv + -s)form) - exakt vad kanske inte är det absolut viktigaste, bara att det är samma rakt över och att parameternamnet hålls kort. Vidare bör parametern "passiv=" givetvis inte betyda undertryckande av passivformen. ejpassiv= hade varit rimligare imho. Men jag frågar mig dock om nyttan med denna parameter överhuvudtaget, eftersom denna ju hanteras bäst i mallen sv-verb-ejpassivum (eller sv-adjektiv-ejpass som vore mer passande med önskan om kortare mallnamn). Jag föreslår att vi tar bort den funktionen från de vanliga verb-mallarna (Och för all del skapar ytterligare en mall, sv-verb-er-ejpass för er-verb som saknar passivformer. (Nu vet jag att jag iofs talar emot mig själv eftersom jag föreslog okomp= som en parameter i perifrastiska mallarna, men komplexiteten i mallen ökar mycket mer med ejpassiv= än med okomp= och skillnaden med okomp= är bara en informationsruta, medan passiv= tar bort en hel kolumn av böjningar. Det är alltså en betydligt tydligare skillnad på verb med passivform och utan, än mellan ett adjektiv som kan kompareras och inte varför också valet av mall måste vara lättare. Det är tror jag också betydligt enklare för boten att byta namn från sv-adjektiv-perifratiskt|okomp= till sv-adjektiv-okomp, än att byta från sv-verb|ejpassiv= till sv-verb-ejpass. Men det går naturligtvis om det finns en önskan om detta.) Till sist är jag nog tveksam om jag utan vidare vill hålla med om att den passiva imperativformen är betydligt vanligare än vi implicit påstår. Exemplet vi talade om tidigare "Men böjs nån gång!" så har du givetvis rätt om liknande formationer skulle accepteras. Nu anser jag dock att den formen låter oerhört konstlad och egentligen inte har något stöd i språket som form och om jag ska vara ärlig kan jag inte komma på något bra exempel då denna form passar bra överhuvudtaget (men det finns säkert). Vill vi kan vi givetvis låta denna parameter fungera precis som perf= och maskulinum (eller mask=) med att automatiskt lägga till formen vid ett tomt argument. (Vad gäller den sista frågan om - eller ---, så är nog kontentan av detta inlägg att jag nog inte anser att något streck behövs alls, utan rutan kan vara som förut, bara tom) ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 00.52 (CEST)

Eftersom klockan är alldeles för mycket kommer jag inte att gå igenom hela inlägget inatt, men vill ändå börja med två kommentarer:

1. När det gäller existensen av perfektparticip/passivum så har jag svårt att se rimligt användande av passivum för flera verb som slutar på -na och som anger en förändring av en egenskap: "vitna", "rodna", "ruttna", "mörkna".... men väl att perfektparticip kan förekomma: "vitnad", "rodnad", "ruttnad", "mörknad",.... (den sista var jag väldigt osäker på, erkännes, men hittade ett par dussin runeberg-träffar :).
2. Jag har ända från början försökt att göra mallar med korta namn och korta parameternamn: alla har inte hållt med mig och jag har väl accepterat att det även finns långa namn. Men om det införs redirekter till (eller från) kortformerna vore jag glad.
   <to be continued> \Mike 5 maj 2007 kl. 02.45 (CEST)
   <fortsättning:>
3. Jag tror inte riktigt på formen "(maskulinform)?" eftersom det kräver att man vet att om formen finns, har den just detta utseende. Det kan fungera för just maskulinformen, men inte för oregelbundna verb där frågan kan vara att skribenten faktiskt inte vet hur formen ser ut - tänk bara på våra hjälpverb där vissa former antingen helt saknas alternativt där dessa former är mycket sällsynta. Möjligen om man kan ange en "noll-gissning" där även parenteserna försvinner och endast lämnar frågetecknet, men jag vet inte om jag tycker det är så viktigt att det är värt att komplicera mallen än mer för den sakens skull - bättre att endast ett frågetecken syns om man inte vet om formen existerar. Vill man ange en gissning som ledning för framtida skribenter tror jag det är bättre om den läggs som en kommentar i koden.
4. Om jag får försöka sammanfatta vad du säger om mall- och parameternamn så tolkar jag dig (inklusive en eller två extrapoleringar) som att du vill ha följande mallar
   • För verb:
     1. {{sv-verb}} = {{sv-verb-ar}}   {{sv-verb-er}}   {{sv-verb-oreg}}

        med parametrar: inf=, pres=, pret=, sup=, imp=, inf-s=, pres-s=, pret-s=, sup-s=, imp-s=, prespart=, prespart-s=, perfpart= (+ motsvarande minus-länkar)

     2. {{sv-verb-ejpass}}   {{sv-verb-er-ejpass}}   {{sv-verb-oreg-ejpass}}

        med parametrar: inf=, pres=, pret=, sup=, imp=, prespart=, perfpart= (+ motsvarande minus-länkar)

   • Och för adjektiv
     1. {{sv-adj}}   {{sv-adj-peri}}
     2. {{sv-adj-(k)d}}   {{sv-adj-(v)d}}   {{sv-adj-ad}}   {{sv-adj-dd}}   {{sv-adj-en}}   {{sv-adj-t}}

        med parametrar (baserat på vad som nu används): rot= (för participen), grundform=, utrum=, neutrum=, mask=, alla=, plural= (+ motsvarande minus-länkar) (för okomparabla och perifrastiska) och därutöver förslagsvis komp=, sup-attr-mask=, sup-attr=, sup-pred=, rot=, fog= till {{sv-adj}}, för de parametrar som nu heter 6=, 7=, 8=, 9=, 10= respektive fog=.

        plus eventuellt redirecter från de långa mallnamnsformerna

     • Den okomparabla skulle jag nog däremot vilja ha kvar eftersom den har ett namn som säger mycket mer för den som inte är insatt i den fullständiga mallstrukturen. Det blir visserligen en dubblett där (såvida det förresten inte går att låta {{sv-adj-okomp}} själv anropa {{sv-adj-peri}} med parametern okomp=. Ni som kan med de mer avancerade aspekterna av mallsyntaxen här: går det att få mall A, som användaren anropar som {{A|A-parameter=värde1}} att anropa mall B med parametrarna |B-parameter=värde1|B-parameter2=default? Hm, får undersöka den saken...)
     • Parametrarna utrum= och grundform= begriper jag inte vitsen med. I vilket sammanhang kommer de vara skilda från PAGENAME? Från varandra? Då adjektivet endast har en pluralform? Men isåfall ser jag inte vitsen med att lägga in en mall överhuvudtaget, för då kommer inga böjningsformer finnas överhuvudtaget.
     • Jag har även för mig att du någonstans, Dodde, kommenterade att det borde finnas två olika adjektiv-mallar, att exempelvis ung inte riktigt passade in i den nuvarande utan att man skulle kunna göra en ny mall som bättre passade där. Går det att ordna med en enda parameter till adjektiv-mallen eller måste/bör man använda två olika mallar? Namnförslag i sådana fall? Om jag förstår saken rätt finns två skillnader: används -are eller -re i komparativ (motsv. i superlativ) och används -aste eller -sta i pluralis attributiv superlativ? Känns som att en parameter inte skulle vara så värst komplicerad att lägga till så att den tar hand om skillnaden...
5. Angående passiv imperativ hittar jag väldigt motstridiga signaler efter en nätsökning, så jag kommer inte fundera vidare på det på en tid framöver... \Mike 5 maj 2007 kl. 20.57 (CEST)

1. Just rodnad är ju mycket vanligt som substantiv. Men som perfektparticip känns ingen direkt jättenaturlig (visserligen inte jätteonaturlig heller), men det känns som att om perfektparticipformen ska godkännas så kan nog passivformen godkännas likaväl. "Kinderna vitnas av den kyliga blåsten", "Det fnissas och rodnas när ungdomarna leker ryska posten", kan ge dig helt rätt på ruttnad och mörknad. Hur som helst. Jag tycker ändå att det är så pass vanligt att anta att saknad passiv för det mesta innebär saknas perfektparticip. Och skulle det vara annorlunda så är det ju inte svårt att lägga till perfektparticipet med perfpart=. Det är betyligt mer jobb om vi ska kräva att -perfpart= ska läggas till för de 98% av mallar som perfektparticip inte existerar för. Men perfpart= kommer ju att krävas av den vanliga adjektivmallen så visst, om du tycker det, så kan vi köra på samma sätt för sv-adjektiv-ejpass-mallen också.
2. De flesta av våra mallar har förkortade namn. Varför inte köra med detta för samtliga böjningsmallar och inte bara för vissa? Redirecter kan vi skapa från de långa istället. Jag kan även tänka mig att flytta på sv-adjektiv-xxx till sv-adj-..., precis som sv-subst-... Vi har ju fått en sån ordning nu som inte fanns tidigare att alla mallar finns väl beskrivna och lättillgängliga... (och arbetet pågår ju nu att förbättra detta ytterligare). Saknas index över mallarna så är det en helt annan sak givetvis. ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 03.21 (CEST)

Har ändrat maskulinum= till mask= i sv-adjektiv-ad nu, gör resten senare. Har även gjort så att den i default anger länken inomparentes och frågetecken, och att den kan undertryckas med -mask= och få sin regelbunda form som innan med mask=. Att tillåta både mask= och maskulinum= ökar koden från 3 till 8 rader bara för den rutan vilket kanske inte är riktigt motiverat (rutan i mallen heter faktiskt dessutom "Mask." och inte "Maskulinum"). Men om någon insisterar så lägger jag till båda... Vill nog behålla perf= för perfektparticip också om jag tänker efter, trots att enhetligheten med prespart= går förlorad. Men perf= är så vanlig och kommer att användas i varje mall, precis som mask=. ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 03.47 (CEST)

Någon som vet om ‍ kan användas ur kompatibilitetssynpunkt med webbläsare på vissa ställen i mallarna för att undvika att bredda kolumnerna mer än nödvändigt på ett par ställen i koden, istället för   som lägger till ett extra space på båda sidorna om ordet? Vad blir resultatet om en läsare som inte är kompatibelt renderar sidan? Något måste finnas där om innehållet är tomt för att inte rutan ska få konstiga kanter i tabellen.   gör jobbet, men har sidoeffekten som jag hoppas att ‍ inte har... ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 19.20 (CEST)

Ja, "rodnad" är vanligt som substantiv, men knappast "vitnad" eller "mörknad". Jag håller även med om att det finns en -s-form för "rodna", även om jag är osäker på om det är passiv eller om det är någon annan variant; vi diskuterade ju de olika -s-formerna i fikarummet vid något tillfälle. Däremot så ryckte jag till vid åsynen av frasen "Kinderna vitnas av den kyliga blåsten" - den konstruktionen tycker jag inte om, utan hade skrivit om det som "kinderna vitnar på grund av den kyliga blåsten." Nå, om din konstruktion godkänns och används i övrigt så ska jag inte gnälla, men jag tycker inte om den :)

Vidare undrar jag om man inte till och med skulle kunna sätta upp en hypotes att intransitiva verb i allmänhet saknar passivum - "*brinns" är en form jag inte tycker om och inte tror jag har sett, medan "brunnen" är helt ok.

Mallnamnen är ok; det var färre långa namn än jag mindes. Vet bara att jag i något läge fick kommentarer om att jag bara gjorde "korta" mallnamn...

Vad ska ‍ vara för tecken? Jag ser (i FF) ett vertikalt, tunt streck med en liten kråka i toppen, så jag tror inte det är det du vill ha... speciellt som IE verkar ge ett tomt utrymme istället. \Mike 5 maj 2007 kl. 20.57 (CEST)

3. "(maskulinform)?" betyder alltså ungefär "ingen har tagit ställning till om formen finns eller inte, men om den finns så stavas den så här". Nu kanske denna utläsningen inte är uppenbar, men parenteser brukar minska betydelsen något och frågetecknet finns med för att markera att informationen inte är verifierad. Med parametern "mask=" så försvinner parenteserna och frågetecknet, och med "-mask=" så försvinner länken helt och hållet och lämnar en tom ruta. Jag tycker detta sätt är bättre eftersom formen ju ändå är så vanlig så att i närmare hälften av gångerna så ska rutan inte vara tom. En tom ruta betyder att formen intuitivt att formen saknas, och att lämna en tom ruta per default vore lika felaktigt som nu att man lämnar information om en böjning som inte alls existerar. En "nollgissning" kan förstås alltid göras, eller för den delen allt annat man kan tänka sig att man vill göra. "-mask=?" ger ju kort och gott ett frågetecken. (Har jag klargjort gott nog, eller finns fortfarande frågetecken eller invändningar om detta?)

4. För verb, som jag egentligen inte funderat så mycket på så kan jag inte riktigt uttala mig om parametrarna som behövs. Om jag ska vara ärlig så känner jag nog att namngivna parametrar faktiskt krånglar till det hela. Nu hade adjektivmallen 5 rutor och åtminstone mask= behöver vara namngiven på grund av sin funktion. Jag är inte säker på om jag gillar perfpart= istället för perf= även om det är mer enhetligt. perf= används redan som perfpart= är enklare, och perf= kommer också att användas som parameter i i stort sett alla verbmallar som verifierats för sin perfektparticipform så att parametern har ett kort namn är viktigare tycker jag nog. Så frågan är, vill vi överhuvudtaget ha namngivna parametrar i verbmallen (förutom perf= och kanske någon till)? Frågan är densamma för argumenten 6= till 10= i sv-adj? För substantivmallarna har vi inte den traditionen att använda namngivna parametrar för de 8 rutorna, vilket jag tycker är bra och kan förbli så. Jag tycker alltså att verb och adjektivmallarna mer bör likna substantivmallarna i detta hänseende än tvärtom.

Vad gäller mallnamnen så tycker jag att det ser bra ut så, japp.

Jag hade heller inte tänkt att ta bort sv-adj-okomp, den har som sagt ett namn som säger vad det är, sv-adj-peri är felaktigt på det sättet. Men för att ha samma funktion i sv-adj-peri som i de motsvarande participmallarna så kan även denna ha parametern okomp= i sig, och kan om så är flyttas från sv-adj-peri till sv-adj-okomp av boten. Jag tvivlar mycket starkt på att en mall kan anropa en annan mall med tillägg av parametrar.

Angående utrum= och grundform= så är det precis som du säger att grundformen som hela böjningen grundar sig på faktiskt inte används alls i sin grundform. Men som jag diskuterade ovan så är det kanske meningslöst att alls ha parametrarna utrum= neutrum= alla= och plural=, då det är lättare att räkna vilken ruta det är man vill ändra 1, 2, 4, eller 5. och det skulle vara enhetligt för alla mallar. Beskrivningarna av mallarna måste heller inte göras så gedigna när 5-10 extra parametrar inte behöver beskrivas.

Ang första och andra deklinationen adjektiv så är skillnaden i suffixet för komparativet att -a- saknas i den andra deklinationen. I superlativ finns också skillnad. sv-adjektiv som den ser ut nu tar automatiskt med -are i komparativ och -ast(e) istället för -st(a) i superlativ. Jag tror att den andra deklinationen gäller de adjektiv som har omljud (eller som borde haft omljud, men redan hade omljud-vokalen i grundformen. Att kalla en parameter för omljud= för att ta bort ett -a- kanske är lite mer långsökt än att istället göra en helt ny mall med namnet sv-adjektiv-omljud, annars med denna som enda skillnaden. Finns undantag? Jag vet inte om verben som får omljud kallas nåt speciellt som bättre hade passat i mallnamnet eller i parametern?

Angående rodnad och vitnad ska jag inte bråka med dig. Den intressanta frågan i diskussionen här var om perfektparticipformen i ejpassiv-mallarna ska undertryckas i normalläget och att den får anges explicit om den existerar, till skillnad från de vanliga verbmallarna med både aktiv och passiva former får samma lösning som nuvarande mask= har för närvarande i adjektivmallarna med (perfektparticipform)? i normalläget och att det explicit i syntaxen får anges med "perf=" eller "-perf=" om den finns eller saknas.

</nowiki>‍ var tänkt att ge ett tomt utrymme, så med resultatet i Firefox så kan denna kod uppenbarligen inte användas. Finns det andra koder som ger tomma utrymmen med bredare stöd av webbläsare tro? När en ruta i en tabell inte fylls med nåt tecken så ser kanterna på den aktuella rutan konstig ut. Med bara ett <nowiki>  så löser sig det, men jag hade velat att det inte tog upp någon plats om det hade gått.

Angående din tes om vilka verb som har passivformer så var jag inne på något liknande. Men jag hittade tyvärr undantag. "Orka" saknar såväl passivform som perfektparticip, men är likväl transitivt. Man kan acklimatiseras även om acklimatisera är intransitivt (acklimatisera är ett reflexivt verb, betyder det något?) . Men visst undantagen är nog inte så vanliga. ~ Dodde 6 maj 2007 kl. 17.16 (CEST)

Har kikat lite nu på vad du har gjort i hinken och spaden med en utökad fog=-funktion och tycker att det är en bra lösning. Det är naturligtvis förvirrande om 10= kallas för bara rot= eftersom den roten som anges bara gäller i komparationsformerna och inte i positiv. Fungerar "komprot=" som parameternamn tro? Sen borde 8 bara gälla ena cellen, och den andra 8:an borde byta namn till 9, och 9:an till 10, och 10:an försvinna då sen kan givetvis cell 9 automatiskt få cell 8 om cell 8 finns och cell 9 saknas eftersom detta är det vanliga i alla fall vi känner till.. ~ Dodde 6 maj 2007 kl. 17.56 (CEST)

Jag känner mig ganska klar nu med skapandet av adjektivmallarna. De finns översiktligt beskrivna på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska där länkar även finns till varje mall för instruktioner och exempel. Jag har inte omdirigerat {{sv-adjektiv}} till {{sv-adj}}, eftersom syntaxen i de båda mallarna inte riktigt är kompatibla. Uppsättningen av omdirigeringar finns det ingen ordning på så jag kommer att ta bort alla till att börja med. Om vissa former av omdirigeringar önskas så får vi försöka skapa dem för samtliga adjektivmallar så att det blir enhetligt. ~ Dodde 13 maj 2007 kl. 19.41 (CEST)

Diskussion om nya uppsättningar svenska grammatikmallar och dess funktion som har skapats.

Per beslutet om att införa egna namnrymder för Appendix och WT (=genvägar) så är de nu införda. WT-rymden innebär inte att några extra åtgärder behöver vidtagas, men det vore trevligt om någon bot kunde flytta över Wiktionary:Appendix med undersidor till den nya rymden vid något lämpligt tillfälle.

Jag har även fått besked om att bilduppladdningsavstängningen nu ska vara genomförd på sv:wikt. Någon som har lust att testa för att se om de lyckades bättre den här gången? ;) \Mike 6 maj 2007 kl. 14.58 (CEST)

WT och Appendix har införts som nya namnrymder. Bilder laddas numera upp till Commons istället för lokalt till Wiktionary.

Jag vill gärna veta vilket stamvapen släkten von Bothmer har? –föregående osignerade kommentar är från 81.234.122.19 (diskussion • bidrag)

Detta är en ordbok och nog inte det bästa stället att hitta information om släkter, men kollade runt lite iallafall. Kan detta vara något som du söker? , som jag hittade på tyska Wikipedia ~ Dodde 31 maj 2007 kl. 14.24 (CEST)

Osignerad har gått vilse ;)

Får vanliga användare också välkomna andra? Isåfall, vilken mll använder man? Smiddle 3 juni 2007 kl. 17.46 (CEST)

Alla får göra det. Skriv bara {{subst:välkommen}}. --Andreas Rejbrand 3 juni 2007 kl. 18.04 (CEST)

Tack för svaret Smiddle 3 juni 2007 kl. 18.41 (CEST)

Jajjemen, titta på Wiktionary:Mallar, där finns de flesta mallar beskrivna... ~ Dodde 3 juni 2007 kl. 23.00 (CEST)

Självklart är vi alla med om att välkomna nya användare. Administratör eller inte.

I artikeln ordbok så finns ett antal översättningar till italienska dialekter, ibland vars namn jag inte ens kan verifiera på svenska (genuanska). Andra dialekter som finns med: kalabriska, lombardiska, milanesiska, napolitanska m.m.. Det intressanta är att inte ens italienska Wiktionary har översättningar till dessa dialekter med i sin översättningslista och inte engelska heller (undantag sicilianska). För det första: har dessa dialekter egna språkkoder? ...och för det andra: anser ni att det finns något problem med det ovan beskrivna? ~ Dodde 5 juni 2007 kl. 11.10 (CEST)

När min sambo - universitetsutbildad tolk och översättare i bl.a. italienska - bodde i norra Italien och var förlovad med en italienare lärde hon sig att de regionala dialekterna där kan vara helt obegripliga men saknar standardiserat skriftspråk. Även i Sverige finns flera särpräglade, för en utomstående svårförståeliga, dialekter som saknar skriftspråk (jämtska, kalixbondska, läjesboa m.fl.). Om standardiserade skriftspråk saknas kan det vara en orsak till att it-wikt saknar översättningar till dialekterna. /192.121.234.65 5 juni 2007 kl. 11.31 (CEST) (anonym)

Jag kanske ska poängtera att jag inte är tveksam till om översättningarna i ordboken stämmer, det gör de säkert. Men jag tänker att man i vissa fall gör bättre i att presentera dialektala stavningar som en del av huvudartikeln för huvudspråket i så fall, och begränsar sig till att presentera huvudspråket i översättningslistorna, precis som vi inte presenterar svenska dialekter under egna språkrubriker eller i översättningslistor på främmande Wiktionarys. ~ Dodde 5 juni 2007 kl. 11.40 (CEST)

Letar lite på en:wp och hittar där följande romanska språk som talas i Italien (uppenbarligen räknas dessa inte nödvändigtvis som dialekter av italienska, utan som egna språk!)

Då har jag bara tittat på listan i w:en:Italian dialects ("språk som har påverkat det italienska språket"), inte på w:en:List of languages of Italy.... Och jag undrar om någondera är fullständig? Annars: "milanesiska" anges som en variant/dialekt av dialekten lombardiska. Kalabriska verkar vara en hel grupp av dialekter/språk, hittar ingen uppgift om språkkod.

Om frågan är: "Vad ska vi klassificera som egna språk och vad ska vi klassificera som dialekter" så får vi nog gå på huruvida språket/dialekten ifråga har en egen ISO-kod - dvs lomardiska som en egen punkt, men milanesiska som en variant av lombardiska, på samma sätt som amerikansk engelska sätts som en variant av engelska. Vore detta ok? \Mike 5 juni 2007 kl. 12.38 (CEST)

Om jag tolkar detta rätt så är det ok om vi tar bort milanesiska, napolitanska, valenciska, genuanska och kalabriska från översättningslistorna (i detta fallet existerar dessa endast i artikeln ordbok) och för eventuella artiklar av dessa språk i framtiden använder rubriken "italienska" med markering att det är dialektalt, medan vi behåller lombardiska som eget språk? Och för de fyra varianterna av sardiska listade ovan i tabellen, att vi gör ungefär som för nynorska/bokmål som vi bara använder språkrubriken "norska" för?. Eller ska vi behålla översättningarna i ordbok och lägga de 5 dialekterna under italienska? ~ Dodde 5 juni 2007 kl. 14.17 (CEST)

Jag undrar om inte "napolitanska" är en felstavning/alternativ stavning av "neapolitanska"? (Jfr. vokalskiftet i Napoli/Neapel). "Valenciska" är dock ett eget språk (fast talat i Spanien, därför det inte dök upp i tabellen. OM det nu är som jag misstänker samma som Valencianska). Angående lombardiska, så tolkar jag det som att både den, och *alla* andra som nämns i tabellen ovan, räknas som egna språk, skilda från men besläktade med italienska.

När det gäller de sardiska varianterna/dialekterna/språken (vilket som nu är rätt) så tror jag att vi behöver ha någon som känner till italienska dialekter/språk för att avgöra frågan.

Men jag tycker det känns klart att ingen av dessa ska placeras som "dialekter" av italienska - det språket har sina egna dialekter - lika lite som "svenska" ska kallas en dialekt av "skandinaviska". \Mike 5 juni 2007 kl. 15.01 (CEST)

Enligt Wikipedia skiljer sig inte språkbeteckningen för valencianska och katalanska. Båda har "ca" (om informationen på Wikipedia stämmer). Neapolitanska anges på Wikipedia med napolitanska inom parentes. Har inte hittat några andra källor. Nynorska och Bokmål är språk med separata språkkoder, men vi använder ändå språkrubriken "Norska" för båda dessa. Båda dessa anges också i översättningslistorna under just "norska". Men hur som helst, även om vi inte vet det slutgiltiga 100% säkra och rätta svaret, så vore det bra om det tillfälligt åtminstone kunde föras in i Wiktionary:Stilguide/Språknamn. Jag har lite svårt att förstå riktigt vad det är du föreslår för de översättningar jag nämnde, så om du Mike, skulle vilja göra ett försök att uppdatera Wiktionary:Stilguide/Språknamn med den här informationen och ändra artikeln i ordbok att stämma överens med språknamn-dokumentet? ~ Dodde 6 juni 2007 kl. 17.48 (CEST)

Tack för påpekandet, valencianskans språkkod missade jag att kolla. Nå, efter att ha skrivit och raderat ett ganska långt resonemang om det hela, så tror jag att jag skulle vilja sammanfatta min ståndpunkt som följer:

• Har språket en egen språkkod, så får det en egen rubrik/punkt i översättningslistorna.
• Varierar det mellan olika dialekter/varianter inom ett och samma språk, så ansätter vi en lämplig kat-mall/sätter det som en underpunkt i översättningslistan. För att inte göra ett godtyckligt undantag för just norska, så delas även de upp (på sikt) mellan bokmål och nynorsk (de har ju olika koder!) - jag tror att det även skulle hjälpa till när det gäller att lägga till böjningstabeller o.dyl., då jag tycker mig ha förstått att böjningarna skiljer sig märkbart mellan de två.

Så när det gäller ovanstående exempel

• katalanska: ...
  • valencianska: ....
  • <annan katalansk dialekt>: ...
• spanska: ...

Och så vidare. \Mike 6 juni 2007 kl. 19.07 (CEST)

På ordbok är det inte så mycket jag egentligen kan göra i enlighet med detta mitt förslag, då jag inte vet vilka, om några, poster i översättningslistan som saknar språkkoder, och än mindre var de i sådana fall ska placeras. Möjligen om "valensiska" ska placeras under katalanska, men jag vet fortfarande inte om det är "valencianska" som avses så jag avvaktar helst där. Däremot så delade jag upp den norska posten. \Mike 6 juni 2007 kl. 19.28 (CEST)

Det kanske är intressant att se hur ethnologue ordnar skandinaviska och romanska språk. /82.212.68.183 7 juni 2007 kl. 01.00 (CEST)

Vilket kanske indikerar att vi borde ordna språken efter släktskap snarare än alfabetiskt? :) \Mike 7 juni 2007 kl. 07.54 (CEST)

Scanian = skånska? Ska skånska ha en egen språkrubrik då eftersom den har en egen språkkod. Nja, jag vet inte om det är den bästa lösningen, och jag bävar nog till och med för en sådan utveckling av Wiktionary. Jag är öppen för en diskussion om att dela upp nynorska och bokmål, men inte av den anledningen bara att språkkoderna skiljer sig. Likheterna mellan många varianter och dialekter är förmodligen så stor att inte presentera varje sådan under en egen språkrubrik är betydligt mer praktiskt. Vi skulle kunna få artiklar med 20-talet språkrubriker, en för varje variant av ett språk, med sinsemellan identiskt innehåll, när det betydligt enklare löser sig med en gemensam språkrubrik. Men hur man än gör så har man en gemensam språkrubrik för flera varianter av ett språk, bör dessa rimligtvis även placeras ihop i översättningslistorna. Möjligtvis kan ditt förslag fungera om man begränsar det till att gälla 639-1-koder snarare än 639-3 koder (men i dessa fallen är det väl så självklart att någon sådan princip knappast behövs). När en stor mängd av orden mellan olika varianter av ett språk är samma anser jag att det är praktiskt att inte dela upp i olika språkrubriker och i vissa fall även begränsa vilka översättningar som tas upp i översättningslistorna (Vad är meningen med att på engelska Wiktionary exempelvis ange en jämtsk dialektal översättning av ett ord? Den informationen passar bättre i artikeln med det svenska ordet. ~ Dodde 7 juni 2007 kl. 11.35 (CEST)

Hrm... Inser här att hänvisningar till språks/dialekters släktskap riskerar bli synnerligen inkonsistenta och kontroversiella. Till exempel tittade jag på hur lombardiska klassificeras av ethonologue och av en:wp, och ser att en:wp är synnerligen inkonsistent i frågan mellan olika artiklar. Är lombardiska ett underspråk till italienska, eller ligger lombardiska och italienska på varsin gren under gruppen "Italo-Western languages"? Det senare stämmer bättre överens med ethnologue, btw. Och om den stämmer är lombardiska närmare släkt med franska och spanska än med italienska - vilket språk ska då lombardiska räknas som en dialekt av? För som jag förstår det finns inget språk /språkgrupp över lombardiska som har en egen ISO-kod, annat än ISO 639-2-koden "roa" (övriga romanska språk). Och den tunnan vill inte jag hoppa ned i... Och på tal om det: är det egentligen rimligt att vi kallar "jamska" för en svensk dialekt, när den egentligen är en dialekt av norska som råkar talas i ett geografiskt område som tillhör Sverige? (Notera nu att jag hela tiden gör skillnad på dialekten jamska och den variant av svenska som *också* talas i Jämtland.) \Mike 7 juni 2007 kl. 12.47 (CEST)

Jag ser egentligen inte vad som är det stora problemet. Vi är inga medlare i en svår konflikt och personer som inte ska stöta sig med någon. Ska jag vara ärlig så har jag inte sett skymten av en konflikt om detta "heta" ämne. Jag tror att vi får släppa taget lite om att vara fullständigt rättvisa och opartiska och helt enkelt fokusera på hur vi hittar praktiska lösningar. Det må bli lite inkonsekvent, men hellre en lösning som fungerar i praktiken, än en lösning som är rättvis, men som inte alls fungerar. Ifrågasätts det varför vi valt att lösa det på ett visst sätt så kan vi ju bara förklara och framkommer det då fler argument så är det ju inte värre än att man kan ompröva sin inställning. När det gäller lombardiska så är det, oavsett släktskap och språkkod eller ej, rimligt att använda en egen språkrubrik för denna, eftersom det ter sig mest praktiskt. Eller hur? Svårare än så behöver det vara. Angående nynorska/bokmål så tycker jag att de kan fortsätta ha gemensam pråkrubrik tills vi får en bidragsgivare som kan förse de norska artiklarna med korrekta böjningsmallar, vilket ju var huvudargumentet för att skilja på dem. För att detta just nu är mest praktiskt. På samma sätt anser jag att det är rimligt och praktiskt att hantera kampidanesiska, galluresiska, logudoresiska och sassaresiska som varianter av sardiska och inte med egen språkrubrik (något som förmodligen redan görs nu på Wiktionary), valencianska som en variant av katalanska. Jag inser nu att vi möjligen diskuterar lite olika saker. Jag ser huvudproblematiken med språkrubriksättningen i enskilda artiklar, medan jag ser att du mest diskuterat översättningslistorna. I översättningslistorna är det ju relevant att man kan hitta översättningen man söker. Vi refererar ofta till norska som just norska, inte som nynorska eller bokmål, det är oftast sekundärt. Om översättningen skiljer dem emellan så är det ju bra om dessa står precis bredvid varandra så kan man jämföra. Detsamma måste väl gälla för sardiska dialekter osv. ~ Dodde 7 juni 2007 kl. 17.08 (CEST)

Jag fortsatte lite grand på Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn så att vi kan diskutera lite principer också och inte bara enskilda språk/dialekter :) \Mike 20 juni 2007 kl. 15.43 (CEST)

Diskussion om vad som är språk och vad som är dialekt och hur vi ska hantera. Ingen lätt fråga och inget lätt svar. Diskussionen lär fortsätta.

Jag har nyligen föreslagit massor av föreslag om mallar på andra språk... I alla fall, ni vet mallarna som skapas när man gör en ny sida? Ska vi göra sådana på fler språk? Smiddle 9 juni 2007 kl. 21.15 (CEST)

Vi har diskuterat detta lite löst, men det är i princip bara språkrubriken som är annorlunda, och ju fler nyttuppslagsmallar vi har, desto fler måste vi hålla efter så att de är up-to-date. Jag tycker gott att de svenska nyttuppslagsmallarna räcker. ~ Dodde 9 juni 2007 kl. 23.25 (CEST)

Engelska finns redan. Du ser länkar till dem om du byter gränssnittsspråk till engelska (eller om man rotar lite i min monobook.js så finns där kod som ger en länkar till de engelska nyttuppslagsmallarna i vänstermarginalen). Jag är alltså av åsikten att de är användbara :) \Mike 10 juni 2007 kl. 12.11 (CEST)

Det smidigaste är om alltihop görs mha JavaScript. Jag har börjat lite på ett skript, men det är en aning krångligt... Fördelen är att man bara behöver hålla två versioner uppdaterade (en för svenska/en för utländska). Dessutom skulle språkindex fungera automatiskt (nästan fullt ut)... //Skal 20 juni 2007 kl. 21.18 (CEST)

Har ett skript som fungerar någorlunda nu (med vanliga reservationerna om att det är synnerligen amatörmässigt, osv). Då jag hämtar sidnamnet från URL:en så får jag däremot ett problem med kodningen, så jag undrar om det finns någon bra .js-funktion som automatiskt gör omvandlingar som %C3%A4 -> ä? Enstaka tecken skulle jag kunna hårdkoda (tror jag) men om det ska fungera för samtliga tecken? (Fast det kanske är just det problemet som till och med får Skalman att behöva tänka till lite grand ;) \Mike 6 juli 2007 kl. 00.15 (CEST)

Skalman har ett script på gång nu (feb 2008) som snart kan tas i användning som moderniserar sidskapningsmallarna avsevärt.

• Man kan infoga "Svenska:" i titeln för att ge möjlighet till fler språk: Rim:Svenska:-œ̞r istället för Rim:-œ̞r
• Man kan använda enkelt uttal (iallafall på svenska): Rim:Svenska:-ör istället för Rim:Svenska:-œ̞r

– Smiddle 28 juni 2007 kl. 21.13 (CEST)

Tror att den första idén redan kommit upp en gång. Tror att motiveringen till att inte ha med "Svenska:" var att varje Wikt bör sköta sitt eget rim - och det kan jag nog hålla med om vore enklast. Det är ju knappast något som behöver förklaras för varje rim-sida, så om jag istället läser på en-wikt förstår jag nog allt ändå - och engelska rim sett utifrån svenska är nog ingen skillnad mot engelska rim sett utifrån franska. Givetvis borde Wiktionarierna samköras så att man från rimsidorna länkar till varandras...

Den andra idén gillar jag - om det är så att det aldrig krockar. Någon som vet? //Skal 28 juni 2007 kl. 21.20 (CEST)

(efter konflikt): Min tanke angående att låta bli "Svenska:" är att jag inte riktigt ser varför varje projekt ska ha en listor över samtliga språk. Detta vore en sak som man relativt lätt skulle kunna samordna mer mellan olika språk, då varje lista inte egentligen behöver innehålla någon informationstext, utan en lista över rimmande ord är emm ganska självförklarande. (Så inga problem att läsa om tyska rimmande ord på de:wikt även om man inte kan särskilt många ord på tyska - i idealfallet ivf).

Angående det förenklade uttalet, tja, om man inte gör motsvarande samordning så skulle det gå. Om man däremot ska försöka samla rimlistorna över språket xx på xx-wikt (och ingen annanstans), så krävs en universellt förståelig uttalsbeskrivning. Nåja, en beskrivning som är tvärspråkligt (interlinguellt?) standardiserad, ivarjefall... \Mike 28 juni 2007 kl. 21.23 (CEST)

Jag tror inte jag riktigt förstod vad du menade, Skalman. Menade du att man inte skulle ha "Svenska:" i titeln för att inga fler språk än svenska ska vara här, eller för att fonemen skiljer sig mellan de flesta språk? – Smiddle 28 juni 2007 kl. 21.27 (CEST)

Menade som Mike - sv-wikt behöver inte ha med Svenska eftersom vi ändå bara bör ha rim på svenska. //Skal 28 juni 2007 kl. 21.29 (CEST)

OK. Jag gjorde också en ändring i uttalsmallen som tillåter länkar till rim. – Smiddle 28 juni 2007 kl. 21.32 (CEST)

(efter ny konflikt, fortsätter på mitt förra inlägg) Eller ok, det kan möjligen fungera (och göra det lättare att söka) om en lättbegriplig tabell över våra "förenklade" uttals motsvarigheter i IPA anges på varje sida för annan-språkliga besökares skull - så att de medan de befinner sig på sidan kan se vilken ljudföljd det är som titeln anger.

Skalman: vad skulle kunna krocka, menar du? \Mike 28 juni 2007 kl. 21.35 (CEST)

Tänkte att det kanske finns ord med samma "enkla uttal", som ändå inte rimmar? (jfr en och n) //Skal 28 juni 2007 kl. 21.38 (CEST)

Det kanske går att lägga till ett komma för sekundär betoning (-omten för en och -om,ten för n) – Smiddle 28 juni 2007 kl. 21.40 (CEST)

(konflikt ggr 3) Ah, det tar även det förenklade uttalet redan hand om: respektive . (apostrof respektive kommatecken) (I praktiken vad du föreslog, Smiddle) \Mike 28 juni 2007 kl. 21.45 (CEST)

Om jag inte minns fel har båda dessa saker diskuterats innan. Det finns ingen anledning att på varje Wiktionary presentera rimord på alla språk. Antingen så skapade man en fristående rimords-Wiktionary för samtliga språk eller så sköter var och en av Wiktionary rimord på sitt eget språk, vilket är det vi siktar på att göra här. Sedan så konstaterade vi nog att "enkla" namn på sidorna inte gör det tydligt nog, IPA gör det mer explicit vad det handlar om för ord. Sedan bör man kunna skapa omdirigeringar och liknande från enkla uttal. ~ Dodde 28 juni 2007 kl. 21.44 (CEST)

Angående uttalsmallen Skal, så är det smidigare med en fristående rim-mall. Två fördelar: 1) Man behöver inte ange uttal bara för att man anger att det rimmar. 2) Det möjliggör automatik med bot (Boten kollar helt enkelt vilka ord som finns på de olika rimsidorna, och lägger till en rim-länk automatiskt i de berörda artiklarna. ~ Dodde 28 juni 2007 kl. 21.52 (CEST)

Angående tydligheten i vilka rim det handlar om. Går det att skapa explicit med "enkelt" uttal så är jag inte emot det. Får lita på Mike när han säger att det går. ~ Dodde 28 juni 2007 kl. 21.52 (CEST)

Jag vet ärligt talat inte tillräckligt om hur det enkla systemet fungerar i praktiken, men jag tror inte jag skulle rösta för förslaget att namnge rimsidorna med det enkla systemet, ivarjefall inte förrän någon förklarat hur man ska skilja på uttalet "t + j" (exvis i namnet "Katja") och "tj" som i tje-ljudet. Motsvarande gällande "n + g" kontra "ng"-ljudet samt "s + j" kontra sje-ljudet. Att jag lät positiv ovan var att jag inte tänkte på dessa tvetydigheter i det förenklade systemet... \Mike 28 juni 2007 kl. 22.13 (CEST) (p.s. För övrigt anser jag att uttalsmallen behöver lite bättre design.)

Men det finns förstås inget som hindrar att man redirectar från de förenklade uttalen, där det står i entydigt förhållande till IPA. \M

I och med att ng-, tj- och sj-ljud inte delas upp i olika stavelser vilket motsatsen (tror jag) alltid görs. ('kat,ja). ~ Dodde 28 juni 2007 kl. 22.23 (CEST)

Ok, då litar jag på dig där :) Så: en snabb koll: hur många anser att rim-listorna ska namnges med hjälp av IPA och hur många anser att de ska namnges medelst vårt förenklade system? \Mike 29 juni 2007 kl. 18.14 (CEST)

Jag ändrar min röst då jag har märkt att ord som ör och ör skrivs likadant med det förenklade uttalet. – Smiddle 9 juli 2007 kl. 20.18 (CEST)

Jag uttalar inte "ö":et annorlunda i stör och strör. Ej heller med IPA gör vi skillnad på detta. Skillnad är det däremot om "r":et kommer efter "ö":et, men med olika bokstäver efter "ö":et så rimmar orden inte heller. Detta är alltså inget problem. ~ Dodde 9 juli 2007 kl. 23.35 (CEST)

Intressant ord, strör - jag kan tänka mig att uttala det både med och utan sänkning av ö:et. Men i stör måste jag sänka... \Mike 5 november 2007 kl. 19.52 (CET)

IPA

1. \Mike 6 juli 2007 kl. 00.15 (CEST) (som kanske märkts ;)
2. – Smiddle – Smiddle 9 juli 2007 kl. 20.18 (CEST)

Förenklade systemet

1. Dodde 9 juli 2007 kl. 23.35 (CEST) (Inga nackdelar med det enkla systemet, bara enklare för alla att bidra och skapa nya sidor och använda tecknena som finns tillgängliga på tangentbordet)

Har begärt upp en ny namnrymd nu för rimmen, så som diskuterades tidigare. Ingen verkade ha andra förslag än "Rim" och "Rimord" så eftersom "rim" utgick så fick det bli "rimord", vilket var enda angivna alternativförslaget som någonsin kom fram. \Mike 7 januari 2008 kl. 13.13 (CET)

Ytterligare en liten, och sen, kommentar: Varför används inte kategorier för rim? -Moberg 7 januari 2008 kl. 23.15 (CET)

Jag är rätt dålig på uttal (kan inte IPA och vet inte riktigt hur enkel-uttalet läggs till heller), men behövs verkligen kategorier för uttal? Vilken funktion skulle kategorier fylla? (men visst - det är säkert bra att kategorisera på nåt vis) //Skal 8 januari 2008 kl. 01.59 (CET)

Ett enkelt svar är naturligtvis att vi inte kommit så långt att ens diskutera den frågan. Utan att ha tänkt speciellt mycket på det ställer jag mig också lite frågande till behovet av en kategorisering av enskilda artiklar i artikelnamnrymden. Sen att respektive rimordssida, liksom sidor i Wiktionary-namnrymden, Appendixnamnrymden osv. kategoriseras på något sätt är väl naturligt. Annars ser jag nog hellre någon form av indexstruktur över rimordssidor och att artiklar i artikelnamnrymden länkar till dessa sidor via någon form av {{se även}}-mall som läggs till med bot. ~ Dodde 8 januari 2008 kl. 10.15 (CET)

Jag tänkte varför vi inte använder kategorier istället för hela rimords-namnrymden. Det skulle kanske bli mer homogent. Släng upp lite kategorier i stil med Kategori:Ord som rimmar -ata. För det verkar ändå som att att rimords-artiklarna bara ska vara listor. –föregående osignerade kommentar är från Moberg (diskussion • bidrag)

Hmm... du har kanske en poäng. Nackdelen som jag ser det är att man inte kan lägga till ord som saknar artikel (se t.ex. Wiktionary:Projekt/Svenska verb). Man skulle kunna lösa det genom att man tillåter att kategorisidorna samtidigt blir nån sorts önskelista också. Det skulle också innebära att böjningsartiklar kan bli mer komplicerade. Jag vet inte riktigt, men det känns som att det iaf är ett någorlunda separat projekt, varför det vore smidigare att ha det i en egen namnrymd. //Skal 8 januari 2008 kl. 13.43 (CET)

Ny namnrymd har skapats: Rimord. Den är fortfarande under utveckling. IPA används som sidnamn. Rimordslänkar från vanliga artiklar ska inte behöva läggas till manuellt.

Går det att "ändra" på fler saker efter eget tycke än monobook.css och .js? Isåfall, vad och hur? Går det att göra utan att töja på servern? Jag skulle vilja ändra lite på Newarticletext isåfall. – Smiddle 29 juni 2007 kl. 15.30 (CEST)

Mha monobook.css och monobook.js går det i princip att ändra allt - men många saker kan bli väldigt komplicerade... Texten skulle du alltså kunna ändra mha JavaScript, eller gömma mha CSS. //Skal 29 juni 2007 kl. 15.44 (CEST)

Hur komplicerade? – Smiddle 29 juni 2007 kl. 21.59 (CEST)

Beror ju på vad det är man vill ändra på. Med JavaScript går det t.ex. inte att skriva wikikod, men det går ju att ändra precis allt på sidan. Exempelvis har jag en väldigt smart funktion som visar en förhandsgranskning (m.m.) av de flesta sidor när jag håller musen över, men det har inte jag gjort (se w:en:Wikipedia:Tools/Navigation popups. Sedan har jag en egenskapad funktion som påminner om att jag kanske bör skriva en redigeringskommentar, om jag glömt. Och så har jag bytt ut menyraden vid redigering.

Vidare har jag här på sv-wikt gjort en funktion som för statistik över vilka sidor vi besöker och söker på. Hur som helst bör du kunna JavaScript ganska bra för att kunna göra nåt - annars kan du leta efter färdiggjorda som kan förenkla tiden på Wiktionary. //Skal 29 juni 2007 kl. 22.37 (CEST)

Var kan jag hitta färdiggjorda? Iallafall, jag skulle bara vilja ha en interwikilänk till en-wikts och fr-wikts artikel med samma namn nånstans i nyartikeltexten. Är det svårt att göra? – Smiddle 29 juni 2007 kl. 22.58 (CEST)

Det kan du hitta på w:en:Wikipedia:Tools. Du menar ex.vis detta (och inte detta)? Antar att jag skulle kunna fixa det... //Skal 30 juni 2007 kl. 00.54 (CEST)

Jag skulle vilja göra om

Du har klickat på en röd länk...

till t.ex.

] ]

Du har klickat på en röd länk...

så att jag kan snabbkolla om jag är osäker på något, och kopiera interwikilänkar m.m., jag kollar på länken du skrev. – Smiddle 30 juni 2007 kl. 11.21 (CEST)

Det jag skulle vilja ha är väldigt Wiktionary-specifikt, jag är osäker om det går att hitta på WP. – Smiddle 30 juni 2007 kl. 11.23 (CEST)

Där skulle jag faktiskt kunna hjälpa till med någonting som inte är helt olikt det jag tror du efterfrågar - jag har nämligen javascript som på varje sida lägger till diverse länkar i vänstermarginalen, bland annat en länk till samma sida på en:wiktionary (och de engelska nyttuppslags-mallarna, och lite annat). Om du tittar under rubriken "Utöka länksamlingen i marginalen" så finns koden där... Nåja, min .js-förmåga är inte så bra, så det är nog inte direkt tydligt skrivet, men om du vill så kan jag försöka förklara vad den (är tänkt att) gör(a). Och just det ja, det är mestadels anpassningar jag gjort från kod som finns på de:wikt... (därav vissa funktionsnamn :) .js-amatören \Mike(som hoppas att js-kunniga har överseende med js-n00bens påhitt)

Jag kopierade lite av det och ändrade, och det verkar fungera. – Smiddle 30 juni 2007 kl. 16.17 (CEST)

Bra. Angående variabeln wiktZ så har jag med den för en länk till Omegawikts skull (GerardMs "alla wiktionarys i en databas"-projekt), så den skulle du kunna redigera bort, om du vill putsa. \Mike 30 juni 2007 kl. 18.26 (CEST)

Jo, jag tog bort den. Jag kopierade även länken till engelska och gjorde om den så att den länkade till franska, samt ändrade "schwesterprojekte" till "genvägar". – Smiddle 1 juli 2007 kl. 11.04 (CEST)

Allmänt om Monobook.css och vad den kan göra.

Finns det någon sådan här? – Smiddle 2 juli 2007 kl. 19.09 (CEST)

Kan du förtydliga? Om jag förstod dig rätt kanske {{sv-subst}} funkar? //Skal 2 juli 2007 kl. 19.10 (CEST)

Menar du att du vill ha en mall för att påpeka att det saknas uppgift om vilket genus ett främmande ord har, då det förekommer i en översättningslista? \Mike 2 juli 2007 kl. 19.15 (CEST)

Jo, jag var nog lite otydlig. Det Mike skrev var vad jag menade. Något som en:template:g. – Smiddle 2 juli 2007 kl. 20.04 (CEST)

Sådan mall finns nog inte ännu, nej, men i värsta fall kunde man tänka sig att använda {{?}} med någon lämplig motivering angiven... \Mike 2 juli 2007 kl. 20.24 (CEST)

Det visste jag redan, men den engelska mallen lade till i en kategori, så jag bara undrade... – Smiddle 2 juli 2007 kl. 20.28 (CEST)

Jag föreslår också {{?}} med en lämplig motivering. På sikt om sådana här mallar blir alltför många och man kan börja urskilja olika typer av frågeställningar skulle man kunna lägga till en parameter "typ=" och på något sätt skilja {{?}} från {{?}}. Men ännu på en bra stund ser jag inte att det behövs. ~ Dodde 2 juli 2007 kl. 23.33 (CEST)

{{?}} kan användas till mycket.

Jag har under den här veckan upptäckt två bilder på raken som har raderats från commons lämnande endast en trasig länk på våra sidor: dels på katt (ny bild med det gamla namnet uppladdades senare), dels på wiktionary:Fikarummet (kaffekoppen i högerhörnet - jag har inte plockat bort eller ersatt länken än). Jag var inne på commons alldeles nyss och undrade lite försynt om de inte meddelar andra projekt när de raderar/innan de raderar något som används just där: jodå, det gör de -- om man har bett om att införa botten m:CommonsTicker vill säga. Den ska då på en speciell sida skriva en notering om fil vi använder här har raderats eller föreslagits för radering på Commons; därtill kan man få den att markera på diskussionssidan till alla sidor som använder den berörda filen.

Är det någon som har invändningar mot att införa den? Om ingen protesterar så börjar jag fixa med detta under helgen eller tidigt nästa vecka - förslagsvis så skulle då den ställas in så att den inte noterar på diskussionssidorna, utan det ska kunna köras centralt, via en enda sida. Vi har ju inte heller så fruktansvärt många bilder använda, så jag kan inte tänka mig att det kommer bli någon jättetrafik på denna sida. Vidare så skulle jag tro att det räcker med att bli förvarnade om raderingar, inte om eventuella nya versioner av gamla bilder. Jfr. #Available_Options för övriga möjliga inställningar, och hur det fungerar på sv:wp: Wikipedia:CommonsTicker. \Mike 5 juli 2007 kl. 23.24 (CEST)

Tycker det vore jättebra om vi kan "abonnera" på den tjänsten. Stödjer också att den bara meddelar på en sida. ~ Dodde 6 juli 2007 kl. 00.46 (CEST)

Har börjat fixa de sidor och mallar som behövs. Det förslag på inställningar som jag gett Duesentrieb (som kör boten) är att den *inte visar mindre ändringar (typ uppdateringar av existerande bilder) *lägger de nyaste meddelandena längst ned *spara varje meddelande 21 dagar *håll alla meddelanden på en sida, inga diskussionsside-meddelanden, alltså. \Mike 10 juli 2007 kl. 13.32 (CEST)

Finemang! ~ Dodde 10 juli 2007 kl. 15.04 (CEST)

Info om införandet av en bot som tar bort länkar till bilder som tagits bort från Commons.