Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv21

Vid "lägg till översättningar", om man skriver in språk "de" (tyska), så kommer det upp kryssrutor för genus (mask., fem., neut., plural). Det vore tacknämligt om samma genusval kunde komma upp även vid språk "ru" (ryska). Tack! --LA2 (diskussion) 14 juni 2015 kl. 03.09 (CEST)

Jag la till det. //Skal 22 juni 2015 kl. 00.12 (CEST)

Stort tack! --LA2 (diskussion) 23 juli 2015 kl. 00.47 (CEST)

20 juni 2015 kl. 00.00 (CEST)

Jag märkte just att artikeln egentlig, som jag skapade den 1 januari 2014, fortfarande inte har gett upphov till några "barn" i form av robotskapade böjningsuppslag. Har våra robotar dött? --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 juli 2015 kl. 01.41 (CEST)

Det verkar nästan vara så. Doddebot, som är roboten som brukade sköta den uppgiften, har inte skapat något böjningsuppslag sedan 23 januari 2014. "85" 8 juli 2015 kl. 13.23 (CEST)

Lite ändringar i mediawiki-programvaran gör att mitt script inte fungerar sedan "en tid tillbaka :)" och jag har varit upptagen till den grad att jag inte hunnit varken fixa scriptet, eller köra det (att köra ett sådant script innebär alltid en del mer tid för att fixa sånt som blir fel på ett eller annat sätt). Jag har inte gett upp tanken helt, men ser inte att jag kommer att ha tillräcklig tid "någon gång snart". ~ Dodde (diskussion) 15 juli 2015 kl. 08.53 (CEST)

Böjningsuppslag skapar nästan sig själv tack vare våra böjningsmallar, som använder preloadtext-argumentet för att fylla i rätt text. Tyvärr har ju t.ex. en verbartikel inte mindre än 11 potentiella barn, så man måste klicka på elva länkar, och sedan trycka på Ctrl+Tab och Shift+Alt+S elva gånger för att skapa alla dessa barn. Jag funderar på att skriva ett datorprogram (Win32-applikation) som automatiskt identifierar böjningsmallens länkar, Ctrl-klickar dessa, och i varje ny flik skickar ett Shift+Alt+S. Frågan är om jag skall använda mitt vanliga konto till detta, eller om jag skall skapa ett pseudobotkonto för ändamålet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 juli 2015 kl. 15.26 (CEST)

Den nuvarande javascriptvarianten fungerar så vitt jag vet bara om mål-sidan är tom, och alla länkar behöver som sagt klickas på manuellt. Automatisk hantering av icke-tomma målsidor kan vara en utmaning, särskilt om målsidan inte följer gängse standard, vilket aldrig kan garanteras. Så det är oftast den biten som blir mest tidskrävande - att hantera alla undantag. Något som är bra att fundera på är hur man ser till att få en uppdaterad lista över mallar som det ska genereras länkar för. Och hur man ska hantera det då ändringar görs i befintliga mallar och kanske innebär att nya böjningsuppslag behöver skapas och befintliga böjningsuppslag tas bort. Böjningsmallarna innehåller i nuläget kod för att göra avtryck i html-koden i form av klasser som specificerar mallnamn och böjningsform (klassnamn som börjar med b-) vilket bör underlätta avläsningen av befintliga böjningslänkar på en sida. För att inte behöva ladda en sida med alla bilder osv så kan du använda api:et, t.ex. som du sedan kan parsa med nån xml-parser. (sök efter sv-subst-n-er och b- så ser du att böjningslänkarna för just den mallen finns med i resultatet på api-anropet). Viktigt sedan att bara skapa böjningsuppslag för mallar som är tillräckligt testade. Ett litet fel kan bli mycket tidskrävande att rätta till. Höll på och uppdaterade Wiktionary:Projekt/Mallar ett tag, och jag tror inte så mycket hänt med mallarna sen dess så den sidan borde vara hyfsat aktuell. Hur som helst, lycka till! Skicka ett mejl om du vill bolla lite idéer. ~ Dodde (diskussion) 16 juli 2015 kl. 02.11 (CEST)

Avsnittet flyttat till Teknikvinden.

Det verkar som om vi har som regel att inte tillåta artiklar i stil med leta efter (som jag skapade för några år sedan, och som senare raderades med motiveringen "inget partikelverb"), d.v.s. verb + preposition, med betoning på verbet. Jag vill bara dubbelkolla att detta är konsensus. Det råder nämligen lite förvirring i frågan, vilket syns i artikeln hålla i. (Titta i artikelns historik, där olika användare turas om att lägga till och ta bort dylika definitioner.)

Jag har också noterat att Meander har börjat kategorisera partikelverb både i Kategori:Svenska/Fraser och i Kategori:Svenska/Partikelverb. Vad är konsensus i den här frågan? Personligen lutar jag åt att tycka om den senare kategoriseringen, men inte den förra, i fallet med partikelverb. Jag är lite intresserad av att införa en {{partikelverb}} som kan användas i stället för {{verb}} i dessa artiklar; denna skulle då sköta kategoriseringen automatiskt. (Antingen skulle vi kunna ha partikelverben både i den vanliga verbkategorin och i partikelverbskategorin, eller bara i den senare.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 juli 2015 kl. 21.48 (CEST)

Min uppfattning är att vi har konsensus om att ha egna uppslag för partikelverb, men inte för verb + preposition. Däremot att man på verbets uppslag kan ha med verb + preposition, om det anges framför definitionen och om betydelsen är lexikal. I ditt exempel "#{{tagg|text=med prepositionen efter: leta efter}} <definitionen här>". Se exempelvis gränsa. Däremot finns det säkert en hel del sidor där detta inte är "åtgärdat", men om någon vill ta tag i det är det förstås välkommet!

Angående kategoriseringen tror jag ingen av kategorierna har konsensus att användas (däremot finns det inget konsensus om att ett sådant konsensus behövs för att lägga till ett uppslag i en kategori). Jag håller dock med dig att en kategori Partikelverk kan vara lämplig att använda, medan jag anser att Fraser är mindre lämplig. Däremot är det så att "ordklassmallen", i det här fallet {{verb}} är knutet till en viss ordklassrubrik, i det här fallet ===Verb===, så den bör inte bytas ut mot någon annan mall, om det inte är så att man samtidigt kommer överens om att ändra ordklassrubriken. Däremot har det diskuterats att man skulle kunna ändra i ordklassmallarna, så att underklasser ska kunna läggas till, se här #Nya kategorier och samla mer ord i kategorier. Det är ifall man helt vill byta ut t.ex. Kategori:Verb mot Kategori:Partikelverb för nämnda uppslag. Om man bara vill lägga till en extra kategori kan man använda {{tagg}}-mallen. Den kan placeras på definitionsraden, men även på fetstilsraden om den inte är begränsad till en speciell definition. För uppslaget "leta upp", alltså "'''leta upp''' {{tagg|kat=partikelverb}}". ~ Dodde (diskussion) 15 juli 2015 kl. 08.48 (CEST)

Tack för dina synpunkter. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 juli 2015 kl. 16.31 (CEST)

Jag skulle vilja få tag på ett så kallad ordboksredigeringssystem för att underlätta arbetet med att skriva ordlistor eller ordböcker, helt enkelt för att lista ord i alfabetisk ordning och ha bättre kontroll över ordlistor. Vet någon hur man får tag på ett ordboksredigeringssystem? Någonstans att köpa och ladda ner? Vore tacksam för svar! --Vannucci (diskussion) 17 juli 2015 kl. 23.19 (CEST)

There is a proposal at the Commons Village Pump requesting feedback about the thumbnails of static GIF images: It states that static GIF files should have their thumbnails created in PNG. The advantages of PNG over GIF would be visible especially with GIF images using an alpha channel. (compare the thumbnails on the side)

This change would affect all wikis, so if you support/oppose or want to give general feedback/concerns, please post them to the proposal page. Thank you. --McZusatz (talk) & MediaWiki message delivery (diskussion) 24 juli 2015 kl. 07.07 (CEST)

Hi,
The Community Engagement department at the Wikimedia Foundation has launched a new learning campaign. The WMF wants to record community impressions about what makes a healthy online community. Share your views and/or create a drawing and take a chance to win a Wikimania 2016 scholarship! Join the WMF as we begin a conversation about Community Health. Contribute a drawing or answer the questions on the campaign's page.

Why get involved?

The world is changing. The way we relate to knowledge is transforming. As the next billion people come online, the Wikimedia movement is working to bring more users on the wiki projects. The way we interact and collaborate online are key to building sustainable projects. How accessible are Wikimedia projects to newcomers today? Are we helping each other learn?
Share your views on this matter that affects us all!
We invite everyone to take part in this learning campaign. Wikimedia Foundation will distribute one Wikimania Scholarship 2016 among those participants who are eligible.

More information

• All participants must have a registered user of at least one month antiquity on any Wikimedia project before the starting date of the campaign.
• All eligible contributions must be done until August 23, 2015 at 23:59 UTC
• Wiki link: Community Health learning campaign
• URL https://meta.wikimedia.orghttps://dictious.com/sv/Grants:Evaluation/Community_Health_learning_campaign
• Contact: María Cruz / Twitter: WikiEval #CommunityHealth / email: evalwikimediaMall:dotorg

Happy editing!

MediaWiki message delivery (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 01.43 (CEST)

Jag har den senaste tiden arbetat en hel del med Kategori:Tecken och lagt till några hundra nya artiklar om Unicode-tecken samt strukturerar om med en ny kategoristruktur. Det finns dock ett antal tecken som jag verkligen skulle vilja skapa artiklar för, men som jag inte riktigt känner mig kompetent nog att skapa. Här är några av dem:

• Valutasymboler: ₵, ₳, ₱, ₰, ₮, ₭, ₪, ₩, ₨, ₧, ₥, ₢, ₡, ₠
• Teckenillustrationer och symboler: ☡, ☣, ☤, ☥, ☦, ☧, ☨, ☬, ☯, ☸, ♁, ⚗, ⚚, ✠

Om du känner att du vet vad ett tecken betyder och hur det används, skapa gärna artikeln. Tänk bara på att följa den struktur som artiklarna i respektive kategori har. --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 22.23 (CEST)

Några andra önskade tecken:

• ℗ (copyright-symbol för ljudupptagningar skulle jag gissa är en bra svensk beskrivning).
• Jag är också själv nyfiken på hur ª och º används (i de språk där de eventuellt används).
• ¨ i kategorin Kategori:Diakritiska tecken? --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 augusti 2015 kl. 00.01 (CEST)

(Halva poängen med en artikel om º är för övrigt att informera om att tecknet inte är samma sak som °. Det felet har jag sett många gånger. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 augusti 2015 kl. 00.03 (CEST))

ª och º: är det dessa som används i spanska och andra romanska språk? I så fall handlar det om sammanhanget "1ª" och "1º" (spanska: utläses 'primera' respektive 'primero'), och betyder "första" i femininum respektive maskulinum. Jfr https://en.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/1º och https://en.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/1ª

\Mike 26 december 2015 kl. 20.23 (CET)

Ja, exakt. Det är ª (U+00AA: FEMININE ORDINAL INDICATOR) och º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR). Om du känner dig tillräckligt bra på dessa språk får du gärna skapa artiklarna (och informera om risken för sammanblandning). --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 december 2015 kl. 20.45 (CET)

Vart, Andreas, alltså under vilket uppslagsord, borde dessa båda artiklar placeras?

(Nej, jag lovar inte att jag skulle skriva. Jag undrar främst hur man ska bära sig åt för att leta efter dem.)

Eftersom jag bor i Spanien så ser jag dem ofta användas, vilket bidrar till min nyfikenhet.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 11 januari 2017 kl. 11.57 (CET)

Vi har artiklar om alla enskilda tecken, t.ex. °, –, ∭, ⑫ och ⌬. Artiklarna är alltså ª och º. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 januari 2017 kl. 12.55 (CET)

Det vore smidigt om det fanns ett automatiserat sätt att lägga till ett ord i en önskelista, i synnerhet Wiktionary:Projekt/Önskelistor/Svenska. Det bästa vore om det fanns ett input-fält överst på sidan där man skriver in det nya ordet och trycker på Enter (eller klickar på knappen till höger om fältet), varefter ordet läggs till på rätt plats på sidan. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 augusti 2015 kl. 01.32 (CEST)

My apologies for posting this message in English. Please help translate it if you can.

Hello,

The Wikimedia Foundation would like your feedback about how we can reimagine Wikimedia Foundation grants, to better support people and ideas in your Wikimedia project. Ways to participate:

• Respond to questions on the discussion page of the idea.
• Join a small group conversation.
• Learn more about this consultation.

Feedback is welcome in any language.

With thanks,

I JethroBT (WMF), Community Resources, Wikimedia Foundation.

(Opt-out Instructions) This message was sent by I JethroBT (WMF) through MediaWiki message delivery. 19 augusti 2015 kl. 01.08 (CEST)

Jag påbörjade Wiktionary:Lista över svenska idiomatiska uttryck, genom att kopiera listan från Wikipedia och börja länka fraserna. Bra eller dålig idé? Kanske borde detta vara ett Appendix i stället? --LA2 (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 00.36 (CEST)

Det är en bra idé. Däremot är detta något som mkt riktigt bör flyttas till appendix. //Skal 23 augusti 2015 kl. 21.03 (CEST)

Sidan flyttad till Appendix:Idiomatiska uttryck/Svenska. //Skal 30 augusti 2015 kl. 00.29 (CEST)

My apologies for posting this message in English. Please help translate it if you can.

Greetings! The Individual Engagement Grants program is accepting proposals until September 29th to fund new tools, community-building processes, and other experimental ideas that enhance the work of Wikimedia volunteers. Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), Individual Engagement Grants can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

• Submit a grant request
• Get help with your proposal in IdeaLab or an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants

Thanks,

I JethroBT (WMF), Community Resources, Wikimedia Foundation. 4 september 2015 kl. 22.52 (CEST)

(Opt-out Instructions) This message was sent by I JethroBT (WMF) (talk) through MediaWiki message delivery.

Igår kväll nådde vi 200 000 huvuduppslag, om jag räknat rätt med ondsint skapad av @Andreas Rejbrand. Ett stort tack till alla andra som också skapat nya uppslag på sistone, däribland @Knyȝt, @Svenji, @Yakupva, @Pametzma, @Fiskjuice, @Meander, @Nebelung, *:8E19, *:B1B7, *:4B9, *:7C2D, och *:3D2A. //Skal 11 september 2015 kl. 05.22 (CEST)

Trevligt! Även @Skalman har kommit med betydelsefulla nya artiklar den senaste tiden. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 september 2015 kl. 19.54 (CEST)

Morgonkaffe heter på ryska утренний кофе (utrennij kofe) eller "morgonskt kaffe". Där svenskan och tyskan (Morgenkaffee) har ett substantiv som förled i ett sammansatt ord och engelskan använder ett substantiv som om det vore ett adjektiv (morning coffee), har ryskan ett riktigt adjektiv. Så länge vi (i svenska, engelska eller tyska Wiktionary) anger översättningar så blir det bara morgon = morning = Morgen, ett substantiv motsvarar ett annat, men på ryska finns det ett adjektiv som också kräver sin översättning. Under uppslagsordet утренний kan man ange att det är ett adjektiv och betyder ]-, det vill säga att man länkar till substantivet morgon och anger med bindestrecket att det används som förled i sammansättningar. Men vi skapar ju inte gärna ett separat uppslagsord för "morgon-", eftersom det inte är ett förled prefix (i klass med anti-, be-, o-). Men vilket svenskt, engelskt eller tyskt uppslagsord ska länka till adjektiv som утренний? Får vi in detta som en avdelning i artikeln morgon? Eller borde översättningssektionen för substantivet morgon kanske säga något i stil med:

*ryska: {{ö+|ru|утро|n}}; vid översättning av sammansättningar med morgon- används adjektivet {{ö+|ru|утренний}}

och hur uttrycker man det i så fall på smidigaste sätt? --LA2 (diskussion) 19 september 2015 kl. 15.48 (CEST)

Frågan är mycket intressant, men din terminologi misstänker jag är lite ovanlig. I sammansättningen morgonkaffe är morgon- ett förled och -kaffe ett efterled. o-, anti- och -ig och andra "ord" som inte kan stå själva kallas nog snarare för "prefix" eller "suffix" (olika sorters "affix"), inte "förled" och "efterled". --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 september 2015 kl. 15.57 (CEST)

Korrekt. --LA2 (diskussion) 19 september 2015 kl. 16.04 (CEST)

Ett närliggande problem är att artikeln resa ingenstans indikerar att sammansättningar brukar göras med res- (väska) och rese- (byrå). Särskilda artiklar om dessa förled (som om de hade varit prefix) finns inte heller. På ryska motsvaras sådana förled av adjektiv (som путевой). --LA2 (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.27 (CEST)

Spontant tycker jag att

*ryska: {{ö+|ru|утро|n}}; ''morgon-'' {{ö+|ru|утренний}} ''(attributivt adjektiv)''

känns bra, men kanske är det för koncist. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 september 2015 kl. 22.01 (CEST)

(efter redigeringskonflikt) De flesta böjningsmallar stödjer parametern förled=, även om den tyvärr inte används på särskilt många uppslag. Jag har uppdaterat resa, så att det framgår att res- eller rese- används som förled i sammansättningar.

Jag har inget bra svar på varifrån man ska länka till утренний. Hur gör rysksvenska (eller för den delen ryskengelska) ordböcker? Andreas förslag skulle jag formatera som

*ryska: {{ö+|ru|утро|n}}, {{ö+|ru|утренний|not=morgon-, attributivt adjektiv}}

//Skal 19 september 2015 kl. 22.08 (CEST)

Hur gör tryckta ordböcker? Jo, de skriver (som här) först en artikel med uppslagsord morgon, sedan en ny artikel med uppslagsordet morgon|avisa, som fortsätter med ~bris, ~dag, ~dagg, ~gryning, ... där ~ motsvarar förledet fram till vertikalstrecket, alltså morgon-. Flera av dessa ord har ryska översättningar börjar med adjektivet утренний i böjd form, t.ex. утренняя газета (utrennjaja gazeta). Så det finns alltså inget ställe som enbart anger översättningen утренний. --LA2 (diskussion) 23 september 2015 kl. 21.28 (CEST)

Vi blir alltså inte sämre än dom om vi inte heller anger förledet någon annanstans än . hur som helst tycker jag att det fungerar att ange det i översättningslistorna med not. //Skal 23 september 2015 kl. 21.40 (CEST)

Och bara för att vara besvärlig tycker jag att min variant är tydligare. Positionen av morgon- före översättningen antyder att översättningen gäller just morgon-, och inte morgon som artikeln heter. Sedan kommer en förklarande parentes "efter" översättningen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 september 2015 kl. 00.06 (CEST)

I så fall blir det alltså:

*ryska: {{ö+|ru|утро|n}}, ''morgon-'' {{ö+|ru|утренний|not=attributivt adjektiv}}

Det har nackdelen att någon kan komma på idén att i något motsvarande fall länka , och i så fall kommer en bot att konvertera det till ''{{ö|ru|morgon-}}'' {{ö+|ru|утренний|not=attributivt adjektiv}}. En lösning skulle kunna vara att lägga till ytterligare en parameter betydelse= (?) till {{ö}}. //Skal 24 september 2015 kl. 07.30 (CEST)

Kanske kan lägga till en förledsparameter (förled= eller somförled=) till ö-mallarna för att beteckna ett ords översättning när det används som förled (om det är avskiljande eller själva uppslaget inte i sig är ett förledsuppslag)?

*ryska: {{ö+|ru|утро|n|somförled=утренний}}

~ Dodde (diskussion) 25 september 2015 kl. 13.43 (CEST)

Jag är skeptisk till en förledsparameter. Jag tycker att det känns för specifikt och något sådant kommer väl främst vara relevant för ryska. Med betydelse= kan man specificera andra termer där översättningen är det man brukar använda men som inte motsvarar ett ett-till-ett-förhållande. //Skal 25 september 2015 kl. 15.41 (CEST)

Jag läste era förslag lite slarvigt. Tycker ni är inne på rätt spår och jag tar tillbaka förslaget ovan. Betydelse= känns lite otydligt, betydelsen anges ju egentligen redan i översättningsrubriken och isåfall borde vi ha flera översättningsrubriker - nä, tveksamt. Men problemet är ju att vi har två saker som kan åsyftas - översättningen och uppslagsordet. I detta fallet vill vi få med att översättningen gäller uppslagsordet som förled, alltså morgon-. Vi vill också få med att översättningen byter ordklass till adjektiv (att det är attributivt kanske inte är så relevant just för översättningen). Det finns ju andra fall då översättningarna inte riktigt passar in exakt på uppslagsorden. Till exempel har vi ej ordagranna översättningar till ordspråk eller andra översättningar där andemeningen är samma men den ordagranna översättningen inte är hundra. Men det finns säkert en massa andra specialfall när någon tydliggörande kommentar kan vara passande. Jag tycker att det kan skrivas så här för att göra det tydligt.

*ryska: {{ö+|ru|утро|n}}, ''(som förled i sammansättningar: morgon-)'' {{ö+|ru|утренний|not=attributivt adjektiv}}

*ryska: утро ^(ru) n, (som förled i sammansättningar: morgon-) утренний ^(ru) adjektiv

Om vi ska ha en parameter behöver den vara lika bred som existerande not= och då behöver man skilja på förnot och efternot. Jag håller alltså med Andreas om att viss information hör till innan översättningen och annan information hör till efter översättningen. En parentes tycker jag kanske gör det lite tydligare men annan stiländring kanske funkar lika bra. Jag tycker att bara "morgon-" blir lite för otydligt så en förklaring tycker jag är bra. Att någon av misstag skulle lägga till vet jag inte om vi ska fundera så mycket på. ~ Dodde (diskussion) 25 september 2015 kl. 18.28 (CEST)

Håller med om att betydelse= kanske inte var optimalt ändå. Det jag menade var väl att betydelsen inte riktigt överensstämmer med det svenska ordets betydelse i ett viktigt avseende.

Jag ser det som en riktig risk att någon välmenande börjar länka saker som inte är ord på det främmande språket. Vidare är det svårt att parsa fri wikitext, så jag föredrar parameter framför att ange wikitext manuellt. Det normaliserar också utseendet och gör det lätt att ändra struktur i framtiden. Jag har inga problem med visningen ''(som förl i sms: morgon-)'' {{ö+|ru|...|not=attr adj}}.

Jag tycker också att standard bör vara att ange not= som vi har, och att inte lägga till en massa förklarande texter stort inom parentes framför översättningen. I den parentesen vill jag bara ha saker som är avgörande för förståelsen av översättning - vanliga förtydliganden kan gott vara kvar i not=. Jag har inget bra förslag på namn. //Skal 25 september 2015 kl. 21.31 (CEST)

Nu har jag hittat en ordbok som har uppslagsord för sammansättningsförled, nämligen den här estnisk-ryska ordboken. Första uppslaget på den sidan är maa- (lands-) som översätts med ett ryskt adjektiv. Så exempel finns. --LA2 (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 23.16 (CEST)

hi, vi (i tyska wiktionary) upptäckte (när det blev problem med linkar), att det finns två versioner av ett lemma här: 'Nebenwirkung'. När man söker ser man båda två. En med bidrag från juni, en från september. De skiljer sig antagligen genom osynliga styrtecken. "Ne%C2%ADben%C2%ADwir%C2%ADkung" är namnet på en. Det kan man ju inte hitta härifrån. Kanske någon kan se till att det blir bara ett uppslag? Vi vill inte blanda i oss, men det föreslogs att informera er: kanske behövs det också att någon kollar om det finns fler uppslag med styrtecken i namnet och om och hur man ska förhindra det? Här är den tillhörande diskussionen i vår 'Teestube'. --Susann Schweden (diskussion) 21 september 2015 kl. 12.11 (CEST)

Tack. Jag visste inte att MediaWiki:Titleblacklist fanns och hur man använder den. Jag har nu kopierat allt innehåll från engelskspråkiga Wikipedia, så att också detta fel förhindras i framtiden. Jag har inte gjort någon sökning bland existerande sidor. //Skal 25 september 2015 kl. 16.56 (CEST)

(Apologies for using English below, please help translate if you are able.)

There is still one week left to submit Individual Engagement Grant (IEG) proposals before the September 29th deadline. If you have ideas for new tools, community-building processes, and other experimental projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today! Please encourage others who have great ideas to apply as well. Support is available if you want help turning your idea into a grant request.

• Submit a grant request
• Get help with your proposal in IdeaLab
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants

I JethroBT (WMF), Community Resources 22 september 2015 kl. 23.01 (CEST)

(My apologies for using English here, please help translate if you are able.)

Last month, we asked for community feedback on a proposal to change the structure of WMF grant programs. Thanks to the 200+ people who participated! A report on what we learned and changed based on this consultation is now available.

Come read about the findings and next steps as WMF’s Community Resources team begins to implement changes based on your feedback. Your questions and comments are welcome on the outcomes discussion page.

With thanks, I JethroBT (WMF) 28 september 2015 kl. 18.56 (CEST)

När man lägger till översättningar från svenska till vitryska ("be"), vore det fint att kunna kryssa för maskulinum/femininum/neutrum, precis som vi numera har för ryska översättningar (se tidigare diskussion vid Wiktionary:Bybrunnen#Ryska genus här ovan). --LA2 (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 05.35 (CEST)

När man kollar sifforna för underkategorierna i Kategori:Alla uppslag så har vi flest uppslag på följande språk: svenska (60035), tyska (40796), engelska (27303), finska (8503), ryska (4901), franska (4766), polska (4652), isländska (4136), bokmål (3501), danska (3465), tvärspråkligt (3364), japanska (3150), spanska (2283), nederländska (2140), bottniska (1980), italienska (1733), nynorska (1353), lettiska (1287), latin (1278), esperanto (1150), portugisiska (1080), albanska (974), estniska (950), färöiska (890), älvdalska (765), ungerska (713), bosniska (691), armeniska (589), turkiska (549), nordsamiska (526), tjeckiska (505), bretonska (502), kurdiska (426), limburgiska (400), fornsvenska (399), serbiska (389), grekiska (372), litauiska (362), koreanska (349), rumänska (346), malajiska (344), katalanska (332), kinesiska (308).

Av dessa måste ju spanska vara det mest underrepresenterade eller vår största brist, med tanke på att spanska numera är det vanligaste tredjespråket hos svenska skolelever. Hur kunde vi locka några spansk- (och svensk-)kunniga till att hjälpa till med svenska Wiktionary? För att gå från 2000 till 5000 räcker det egentligen med en eller ett par hängivna personer, där hängiven troligen innebär beredskap att definiera eller omdefiniera mallar. Sedan fyra år har Projekt Runeberg en Spansk-svensk ordbok som man kan hämta material ur. --LA2 (diskussion) 8 oktober 2015 kl. 02.17 (CEST)

Jag skapade nu Wiktionary:Projekt/Frekvensordlista/Spanska som vägledning. --LA2 (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 01.15 (CEST)

Jag håller med om att det vore önskvärt med fler spanska uppslag och översättningar. Jag kan kanske bistå med viss mall-hjälp. Men huvudsakligen behövs någon med kunskap att lägga till en massa ord. //Skal 11 oktober 2015 kl. 01.13 (CEST)

Hej, vore det inte passande att lägga till alla svenska verbs konjunktiva form här på Wiktionary. Visserligen används inte majoriteten av formerna idag, men det kan även tyckas att det finnes ett viss allmänhetsintresse för dessa former. - EagleswordTW (diskussion) 16 november 2015 kl. 15.07 (CET)

I så fall bör mallarna anpassas och informationen bör nog markeras särskilt, kanske inte ens visas som standard. Jag är inte säker på att allmänintresse finns. Vi behöver vara säkra på att den som lägger till formerna förstår hur konjunktivformen används, att den blir korrekt och att det finns belägg för att formen faktiskt har använts. En konjunktivform till googla ska t.ex. aldrig läggas till.

Hur gör vi för att säkerställa kvalitén? Vilka har möjlighet att granska tilläggen?

Se också diskussionen nedan #Föråldrade ord, stavningar och former. //Skal 17 november 2015 kl. 23.52 (CET)

Hjälp till att översätta till ditt språk

The Community Advocacy team the Wikimedia Foundation has opened a consultation on the topic of harassment on Meta. The consultation period is intended to run for one month from today, November 16, and end on December 17. Please share your thoughts there on harassment-related issues facing our communities and potential solutions. (Note: this consultation is not intended to evaluate specific cases of harassment, but rather to discuss the problem of harassment itself.)

• Harassment consultation 2015

Regards, Community Advocacy, Wikimedia Foundation

Fortsättning på diskussion från Användardiskussion:84.161.40.170#o.s.v. och Användardiskussion:Skalman#o.s.v.

Mina kommentarer till lösningarna:

1. Det namnet är knappast vedertaget
2. Inte lika lätt sökbart, men stör inte heller existerande uppslag
3. Jag tycker att detta är en dålig idé, eftersom det blir förvirrande för läsarna

Är det relevant att ta reda på hur andra språk hanterar detta? Vi är en mkt liten community och vi kan inte räkna med att informationen hålls uppdaterad, så kanske har vi andra förutsättningar. //Skal 17 november 2015 kl. 23.41 (CET)

Jag håller med dig att tidsepok måste framgå, och att historisk svenska (t.ex.) inte bör störa ordbokens behandling av modern svenska (t.ex.). Angående variant 1 tycker jag bättre om beskrivningen "Historisk svenska". Jag är också ganska förtjust i alternativ 2 (inte helt oväntat, eftersom det från början var mitt eget förslag). Jag vet dock inte riktigt vilket jag föredrar av 1 och 2. Alternativ 3 stryker vi direkt. Notera att det finns många olika sätt att i praktiken strukturera en lösning i kategori 2, t.ex. antal sidor i appendix. Det kan faktiskt vara en (under)sida per artikel även i en sådan lösning. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 november 2015 kl. 00.07 (CET)

Jag föredrar antingen alternativ ett eller två, men framförallt ett under det namn som föregående nämnde. Nu har jag inga större kunskaper inom Wiktionary men visst torde det vara möjligt med ett andra språk; Historisk svenska men annars skulle man kunna ha en underrubrik på varje ord, t.ex. på ordet Vara står det redan gamla former som varit ålderdomliga bak tills 1700-talet. Så det tredje alternativet skulle inte behöva vara förvirrande. - EagleswordTW (diskussion) 20 november 2015 kl. 10.28 (CET)

Det kan bli ganska förvirrande om man ser det överallt: i synonymlistor, varianter, exempelmeningar, översättningar mm. //Skal 22 november 2015 kl. 08.39 (CET)

Jag ser det som att vi bara har två alternativ. Antingen hanteras det på motsvarande sätt som ett eget språk, eller på motsvarande sätt som en dialekt. Avviker det för mycket från standardspråket (som den genuina dialekten orsamål visade sig göra) så blir det osmidigt att hantera det som en dialekt. Om det liknar för mycket så blir det för mycket dubblerad information. Gränsen går väl någonstans vid att vi hanterar nynorska och bokmål som olika språk. Jag förstår inte varför just "historisk svenska" skulle behandlas annorlunda än vad som gäller för andra ord. Isåfall är det en generell diskussion som bör föras om hur gamla ord som över huvud taget får tas upp, och det kan ju vara en relevant diskussion i sig, men målet "alla ord på alla språk" borde rimligen innefatta historiska språk (så länge inklusionskriterierna uppfylls).

Hur appendixnamnrymden skulle kunna användas flitigare är en intressant frågeställning.

Wikipedia har en uppdelning (fornsvenska · runsvenska · klassisk fornsvenska · yngre fornsvenska · äldre nysvenska · yngre nysvenska) med tydliga årtal nämnda. Kanske det kan vara en grund för uppdelning i språk, valet av språknamn och vilka språkkoder vi ska använda. Hur kvaliteten på uppslagen ska kunna säkerställas har jag inget svar på, men det gäller många språk. Men ju mindre känd en uppgift som läggs till är desto viktigare är det att det är möjligt att kunna belägga med källa.

Det är väl inte tal om att flytta ord från efter 1906 års stavningsreform till nån annan språkrubrik? ~ Dodde (diskussion) 24 november 2015 kl. 04.13 (CET)

Diskussion hitflyttad från Diskussion:fuğl

Vad är det här för språk? --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 november 2015 kl. 17.18 (CET)

( Jeg ser, at I inkluderer botnisk (gruppe af nonstandardiserede skandinaviske dialekter) som sprog, og jeg ville i den anledning også tilføje skånsk (ligeledes en gruppe af nonstandardiserede skandinaviske dialekter). Det er ikke Kategori:Svenska/Skånska, der bare er den skånske variant af rigssvensk. Skånsk har som botnisk sin egen grammatik. F.eks. er der 3 køn, adjektiver bevarer suffixet '-er' (skånsk 'lánger', svensk 'lång'), verber bøjes efter person og antal, eget ordforråd, specielle udviklinger fra oldnordisk ('milk' = svensk 'mjölk').

Skånsk ortografi er desværre ikke standardiseret. Ortografien, jeg anvender, samler de skånske dialekter - den kan findes her: . Sammen med älvdalsk og jämtsk sprog (men ikke botnisk og gutnisk) havde skånsk ISO-639-koderne henholdsvis dlc, jmk og scy indtil ca. 2009. Det er vigtigt at skelne mellem skånsk variant (såkaldt "dialekt") af rigssvensk, og så skånsk som en skandinavisk dialektgruppe ligesom botnisk. --87.63.114.210 21 november 2015 kl. 19.08 (CET)

När jag hör ordet "skånska" så tänker jag på en dialekt som jag förstår utan problem, en dialekt som har några, men inte så många egna ord. Är det denna dialekt du försöker dokumentera, eller är det ett historiskt språk som inte (eller knappt) längre talas, eller menar du att de flesta skåningar idag talar en genuin dialekt (ett eget språk)?

Jag skulle föredra att inte använda benämningen "skånska", eftersom jag tror att de flesta tolkar det som en dialekt av rikssvenska. Jag har inget bra förslag på ersättande namn. //Skal 21 november 2015 kl. 23.15 (CET)

Jeg tænker her på original skånsk, dvs. som et historisk sprog. Skånsk som genuin dialekt er næsten forsvundet, langt de fleste skåninger taler idag rigssvensk - eller den skånske variant af rigssvensk som det kendes fra kategorien Kategori:Svenska/Skånska. Jeg kan godt se problemet med benævningen, der skaber forvirring mellem begreberne skånsk variant af rigssvensk og skånsk genuin dialekt. Jeg har indtil videre blot fulgt den oprindelige ISO 639-betegnelse (skånska, Scanian). Der er også et problem med sprogkode - scy findes ikke længere i ISO-standarderne siden 2009 - måske man skulle overveje en anden sprogkode? (Der er også lignende problemer med jämtsk og gutnisk sprog.) --87.63.114.210 21 november 2015 kl. 23.54 (CET)

Till bottniska hittade vi på gmq-bot där gmq är språkkod för "nordiska språk". Vi skulle på motsvarande sätt kunna använda gmq-scy.

Om det är ett historiskt språk, så skulle jag föredra "historisk skånska" eller "fornskånska". Finns något begrepp som också andra använder? //Skal 22 november 2015 kl. 08.35 (CET)

Jeg er enig, gmq-scy er en passende kode.

Jeg foreslår skåneländska, som jeg for længe siden har set anvendt. Kunne det lyde rimeligt? 'Skåneland' er et historisk begreb, hvilket passer fint i denne sammenhæng med et historisk sprog. Så undgår man også at bruge ordet 'skånsk'. --87.63.114.210 22 november 2015 kl. 16.46 (CET)

Men Scanian är väl just skånska, och det nutida språk/den nutida dialekt som avsågs med språkkoden SCY, och den dialekten hanterar vi nog bäst som en dialekt av svenska. Men så finns ju Old Scanian, som väl isåfall är något annat än fornsvenska. Avses alltså att lägga till uppslag från gammelskånska (eller fornskånska)? Används gammelskånska idag? Har bara tittat lite på enwp och svwp, men tycker att det är svårt att hitta någon bra och tydlig information. ~ Dodde (diskussion) 24 november 2015 kl. 03.50 (CET)

'Fornskånska' kan ikke bruges, da det refererer til sproget fra Skånelovens tid, og skånsk har ændret sig siden. Problemet er, at Kategori:Svenska/Skånska indeholder skånsk dialekt af rigssvensk - ikke skånsk genuin dialekt med egen grammatik, udtale, ordforråd, men ikke standardiseret ortografi (ligesom botnisk). Jeg foreslår 'skåneländska' for dette (som i øvrigt er døende pga. udbredelsen af rigssvensk), hvilket er historisk og markerer adskillelsen fra 'skånska', som jo findes i Kategori:Svenska/Skånska. --87.63.114.210 25 november 2015 kl. 22.18 (CET)

Det är säkert förvirrande att få höra att skånska är ett eget språk, och ingen svensk dialekt, men det är väl lika förvirrande att få höra att det ens finns fler än tre skandinaviska språk; ändå utgår vi väl här från att det finns fler än tre. Likaså kan vi kalla språket för skånska, utan att allmänheten har givit oss godkänt. Skånsk rikssvenska kan gott kallas "skånsk svenska". Enkelt, historiskt korrekt, och helt utan nyord.

För övrigt hjälper jag gärna till att kategorisera skånska uppslag när kod väl finns. Om koder se även engelska Beer parlour. — Knyȝt (diskussion) 26 november 2015 kl. 21.34 (CET)

Jag motsätter mig starkt att kalla dialekten för "skånsk svenska". När folk pratar om "skånska" så menar man dialekten, inte språket, så detta skulle gå emot w:wp:POMFF.

Givetvis är det också förvånande för många att höra att det finns fler skandinaviska språk, men förvirringen uppstår nog främst när ett ord har två skilda betydelser, inte när man lär sig nya saker. //Skal 26 november 2015 kl. 22.23 (CET)

Två definitioner, skandinaviska språk och skånska, som var har flera olika flytande betydelser som ständigt förändras. Om det bara är jag som tycker att det är liknande fall, så strunta då i det. Kalla älvdalska för älvdalska och skånska för skåneländska. — Knyȝt (diskussion) 27 november 2015 kl. 21.56 (CET)

Jag kanske är något sen in i debatten, men jag har funderat på det här ett tag, och ännu mer sedan bottniska fått egen språkkod här. Jag tycker det är jättespännande att se gamla ord och dialektala mönster presenteras, verkligen. Det sägs ju att "ett språk är en dialekt med en armé", så självklart finns där bra mycket mer än bara rikssvenskan. Men någon stans måste vi ju ändå dra gränsen, och ska vi verkligen lägga in dialekter som vi inte ens har erkända och dokumenterade namn? Med huvuduppslag? Missförstå mig inte, jag tycker verkligen att det är en spännande idé, men det behövs bra mycket mer struktur och källkritik om vi ska öppna upp för en sådan wiktionary, tycker jag. Det här med att det finns tre genus - det gäller ju så gott som alla svenska dialekter, även västgötska, halländska, värmländska... bara gräv lite. Mina mor- och farföräldrar hade minsann konstant bruk av både ett, e och ena. Får jag en språkkod för västgötska då? Och det finns ju många varianter av västgötska, bara i Älvsborg varierar det kraftigt vilka vokaler som ska dansa var på tungan. Jag skulle gärna beskriva mer dialektala böjningar och konserverade grammatiska egenheter i de olika landsmålen, med hjälp av de dialektböcker jag har införskaffat. Dock har jag stillat mig, för att jag ansåg inte det fanns skriftligt belägg för dess bruk mer än i de enstaka böcker jag har. När jag började redigera wiki-artiklar 2006 var jag upprorisk till hela standardiserings-ivern, men efter att ha varit aktiv i många år känner jag att det finns en mening i att vi i varje artikel har en trovärdighet med varje ords bruk stärkt ifrån lingvistiska källor i skrift (om möjligt), eller omfattande modernt bruk. Vi kan ju inte fascistiskt bestämma själva vilken stavning som är mest korrekt, eller vilka dialekter som är "annorlunda nog". Det tycker jag kräver en större diskussion än att föras på individ-plan.

Med det sagt, kanske är det läge att ta en officiell diskussion här om språknamn och vad som skall dokumenteras. Kan ju snegla på andra språkupplagor, se hur liberala de hållit sig, eller på vilka sätt de valt att dokumentera extremiteterna av språket (typ jamaicansk kreol/patwa och den jamaicanska engelskan). ╰ Svenji 1 december 2015 kl. 02.34 (CET)

Problemet är att vad som är vad, och vad som får finnas till oftast inte är baserat på vad olika mål rent vetenskapligt är för några. Rikssvenska är ju ett (numera talat) skriftspråk, och kan väl inte ha några dialekter i någon historiskt betydelse. Vad jag förstår är t. ex. västgötska vanlig svenska, och inte någon dialekt av det senare etablerade skriftspråket. länk En stor hop mål i södra Sverige är väl den egentliga svenskan, som borde ha sitt eget skriftspråk efter norsk modell. Sen är ju t. ex. skånska och älvdalska uppenbarligen separata språk i jämförelse. Vilka av språken som ska få finnas till är en politiskt fråga, men vilka av dem som har funnits är en vetenskaplig fråga. Det som behövs är vetenskap utan förutfattade meningar om att allt inom Sveriges gränser är nån variant av Sveriges skriftspråk. — Knyȝt (diskussion) 31 december 2015 kl. 03.24 (CET)

Jag har inte varit så aktiv på Wiktionary på ett tag, men har verkligen Wiktionary blivit ett medium för att lansera egengjorda skriftspråk för dialekter/språk? Det känns som det strider emot flera principer som inte skulle gå hem på Wikipedia. Jag måste säga att jag är skeptisk till bottniska som ett eget språk på Wiktionary och skåneländska likaså. --Lundgren8 (d · b) 16 februari 2016 kl. 14.48 (CET)

Jag måste faktiskt instämma med Lundgren8 här. Jag tycker att egen språkkod och språkuppslag för bottniska och skånska inte hör hemma på Wiktionary. Det ska finnas belägg för alla ord som skrivs här, från skriven text, alternativt med markörer som talspråkligt. Det är alltid tråkigt att utesluta, men vi har tidigare haft som policy vet jag med mig att alla språk här ska vara så vedertagna och befösta att de har en egen ISO-kod, eller av undantagsskäl ska få finnas med. Jämför nekade språk som klingonska, historiskt väldokumenterade språk som fornpersiska, hettitiska, fornsvenska, med flera. ╰ Svenji 26 maj 2016 kl. 23.55 (CEST)

Funkar historiskt förtryck som undantagsskäl? I alla fall kan man ju hitta på en ny markör som visar på att språket traditionellt saknar skriftspråk, men den får ju inte bli för lång och omständlig. Sen är frågan var exakt man skulle ha den. — Knyȝt (diskussion) 27 juli 2016 kl. 11.45 (CEST)

This is a message regarding the proposed 2015 Free Bassel banner. Translations are available.

Hi everyone,

This is to inform all Wikimedia contributors that a straw poll seeking your involvement has just been started on Meta-Wiki.

As some of your might be aware, a small group of Wikimedia volunteers have proposed a banner campaign informing Wikipedia readers about the urgent situation of our fellow Wikipedian, open source software developer and Creative Commons activist, Bassel Khartabil. An exemplary banner and an explanatory page have now been prepared, and translated into about half a dozen languages by volunteer translators.

We are seeking your involvement to decide if the global Wikimedia community approves starting a banner campaign asking Wikipedia readers to call on the Syrian government to release Bassel from prison. We understand that a campaign like this would be unprecedented in Wikipedia's history, which is why we're seeking the widest possible consensus among the community.

Given Bassel's urgent situation and the resulting tight schedule, we ask everyone to get involved with the poll and the discussion to the widest possible extent, and to promote it among your communities as soon as possible.

(Apologies for writing in English; please kindly translate this message into your own language.)

Thank you for your participation!

Posted by the MediaWiki message delivery 21:47, 25 November 2015 (UTC) • Translate • Get help

MediaWiki message delivery (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.38 (CET)

Europakommissionen inbjuder till ett seminarium om maskinöversättning den 10 mars 2016 i Stockholm, hela dagen från kl. 9 till 17. Seminariet är gratis, men man måste förhandsanmäla sig på webben. Seminariet ingår, som man kan läsa sig till, i en turné av workshops inom ett EU-finansierat projekt, som syftar till att ta fram en användbar "plattform" för maskinöversättning. Det är alltså inte tom teori i ett vakuum, utan ett pågående projekt som har finansiering, anställda, tidplan och målsättning. Hur de ser på de för oss så viktiga frågorna om öppet innehåll, licenser, etc. det vet jag inte. Jag vet inte heller om de tänker använda någon befintlig fri programvara eller om de är så vetenskapligt ambitiösa att de tänker utveckla något nytt och eget system. Svenska partners för just det här seminariet är Språkbanken (vid Göteborgs universitet) och Språkrådet (Rickard Domeij i Stockholm), men de är inte finansierade av projektet. --LA2 (diskussion) 4 december 2015 kl. 21.51 (CET)

Notera även att WMF nyligen har beviljat finansiering till ett projekt för att förbättra stödet för skandinaviska språk i Apertium. --LA2 (diskussion) 7 december 2015 kl. 08.29 (CET)

Rörande det senare, se även diskussionen på w:Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2015/December#tverrskandinavisk maskinstøtta Content Translation i gang :). --LA2 (diskussion) 17 december 2015 kl. 02.49 (CET)

This is a message from the Wikimedia Foundation. Translations are available.

As many of you know, January 15 is Wikipedia’s 15th Birthday!

People around the world are getting involved in the celebration and have started adding their events on Meta Page. While we are celebrating Wikipedia's birthday, we hope that all projects and affiliates will be able to utilize this celebration to raise awareness of our community's efforts.

Haven’t started planning? Don’t worry, there’s lots of ways to get involved. Here are some ideas:

• Join/host an event. We already have more than 80, and hope to have many more.
• Talk to local press. In the past 15 years, Wikipedia has accomplished extraordinary things. We’ve made a handy summary of milestones and encourage you to add your own. More resources, including a press release template and resources on working with the media, are also available.
• Design a Wikipedia 15 logo. In place of a single icon for Wikipedia 15, we’re making dozens. Add your own with something fun and representative of your community. Just use the visual guide so they share a common sensibility.
• Share a message on social media. Tell the world what Wikipedia means to you, and add #wikipedia15 to the post. We might re-tweet or share your message!

Everything is linked on the Wikipedia 15 Meta page. You’ll find a set of ten data visualization works that you can show at your events, and a list of all the Wikipedia 15 logos that community members have already designed.

If you have any questions, please contact Zachary McCune or Joe Sutherland.

Thanks and Happy nearly Wikipedia 15!
-The Wikimedia Foundation Communications team

Posted by the MediaWiki message delivery, 18 december 2015 kl. 21.59 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språk • Hjälp

Hej!

Vi har påbörjat en RFC på Meta för att skärpa lösenordskraven för användare som har konton med redigeringsåtkomst på MediaWiki:Common.js, har tillgång till checkuser eller har tillgång till Oversight.

Denna typ av konton har åtkomst till känsliga delar på våra webbplatser och kan göra svår skada om dessa konton skulle falla i fel händer. I nuläget är det enda kravet att lösenordet ska vara mins ett tecken långt. Vi skulle vilja öka kravet till 8 tecken (bytes) och dessutom bannlysa vissa mycket vanligt förekommande lösenord.

Genom att skärpa lösenordskravet för konton med hög åtkomstnivå hoppas vi kunna göra Wikimediawikis säkrare för alla. Var god läs förslaget i sin helhet här, och gör din röst hörd på denna RFC.

Tack!

(Å WMFs säkerhetsgrupps vägnar) BWolff (WMF) (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.47 (CET)

Levererat genom distributionslista

Skulle inte sammansättningar med rik, bättre presenteras under rik än -rik? Jag förstår inte riktigt syftet med att presentera -rik separat. –dMoberg 31 december 2015 kl. 12.17 (CET)

Jag tycker det är ganska trevligt med en separat artikel -rik. Anledningen är att det är ett mycket vanligt efterled (mycket vanligare än de flesta ord) med en väldigt specifik betydelse (x-rik betyder att det finns mycket av x). Å andra sidan har ordet rik en stark koppling till ekonomisk rikedom specifikt (just "mycket av pengar"). Notera att stormrik listas under rik men inte -rik. För de flesta andra ord är de typiska sammansättningarna i stället med ett substantiv som efterled, och sammansättningen är en specifik sort av detta substantiv (jon, natriumjon), och sammansättningens betydelse är direkt kopplad till efterledets vanligaste betydelse. Jag håller dock med om att argumentet inte är helt klockrent, och att gränsen inte är särskilt skarp. Men jag är ändå ganska förtjust i -rik. I grund och botten handlar det bara om att vara extra tydlig, och skriva för mycket (i stället för för lite). Det är inte fel att introducera två objekt även om de är nästan lika; däremot är det fel att säga att två olika saker är samma sak. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 december 2015 kl. 14.23 (CET)

På tal om -rik: om det finns någon som är insatt i det här med kosmetika, så skapa gärna artikeln pigmentrik. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 december 2015 kl. 14.24 (CET)

Okej, jag köper det. Jag la in lite referenser från den ena till den andra. –dMoberg 14 februari 2016 kl. 22.52 (CET)

Hjälp till att översätta till ditt språk

A reminder - applications for scholarships for Wikimania 2016 in Esino Lario, Italy, are closing soon! Please get your applications in by January 9th. To apply, visit the page below:

• Wikimania 2016 Scholarships

Patrick Earley (WMF) via MediaWiki message delivery (diskussion) 5 januari 2016 kl. 02.50 (CET)

Hej, jag är en Koreansk användar som lär mig Svenska. (Förlåt mina Svenska är inte bra.) Koreanska språk har böjningar i verb, adjektiv, adverb och '관형사' (Jag har inte bra översättning av det.). Verb och adjektiv böjer i komplicerad metod, beroende på honorifik och stämningar. Jag ville visa dem i Wiktionary, men det är inte bord för Koreanska ord. Jag nöd viss teknisk hjälp för att göra dem. -Hascen Agasven (diskussion) 18 januari 2016 kl. 05.08 (CET)

Välkommen! I stället för bord (table, furniture), menar du nog tabell (table, on a paper), men kanske hellre mall (template). -- Finns det en bra mall på engelska Wiktionary? --LA2 (diskussion) 23 januari 2016 kl. 21.22 (CET)

Ja, Engelska Wiktionary har bra mall för Koreanska, de är faktiskt bättre än mina. Se artiklen för 하다 i Engelska Wiktionary.

Den har även konjugativ former för verb. -Hascen Agasven (diskussion) 25 januari 2016 kl. 02.02 (CET)

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello, all.

The Wikimedia Foundation (WMF) has launched a consultation to help create and prioritize WMF strategy beginning July 2016 and for the 12 to 24 months thereafter. This consultation will be open, on Meta, from 18 January to 26 February, after which the Foundation will also use these ideas to help inform its Annual Plan. (More on our timeline can be found on that Meta page.)

Your input is welcome (and greatly desired) at the Meta discussion, 2016 Strategy/Community consultation.

Apologies for English, where this is posted on a non-English project. We thought it was more important to get the consultation translated as much as possible, and good headway has been made there in some languages. There is still much to do, however! We created m:2016 Strategy/Translations to try to help coordinate what needs translation and what progress is being made. :)

If you have questions, please reach out to me on my talk page or on the strategy consultation's talk page or by email to [email protected].

I hope you'll join us! Maggie Dennis via MediaWiki message delivery (diskussion) 18 januari 2016 kl. 20.06 (CET)

Vill gemenskapen att jag uppdaterar gammalt JavaScript på den här wikin? Saker och ting kommer gå sönder förr eller senare om ingenting görs. Nirmos (diskussion) 20 januari 2016 kl. 00.40 (CET)

Jag skall informera vår expert Användare:Skalman om detta. --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 januari 2016 kl. 03.16 (CET)

@Nirmos, gärna. Om något skript är otydligt, så kan jag försöka hjälpa till att utreda hur det ska uppdateras. //Skal 20 januari 2016 kl. 09.00 (CET)

Andreas Rejbrand, Skalman: Ska jag nominera mig själv eller hur gör vi? Nirmos (diskussion) 21 januari 2016 kl. 04.02 (CET)

Du syftar på att administratörsrättigheter behövs för att uppdatera skripten? Problemet med detta är att vi byråkrater inte kan ta bort sådana rättigheter själva, så det är inte fullt så enkelt och smidigt som att jag ger dig rättigheterna och sedan tar bort dem. Alternativen är (1) att du får rättigheterna och sedan har dem kvar (knappast ett problem), (2) att du får rättigheterna och vi begär att de sedan tas bort eller (3) att någon befintlig administratör, förslagsvis Skalman, sköter själva redigeringen av skripten. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 januari 2016 kl. 18.13 (CET)

Andreas Rejbrand: Inga problem, jag kan be stewards på meta ta bort mina adminrättigheter här när jag är klar. Nirmos (diskussion) 21 januari 2016 kl. 19.49 (CET)

Det låter bra, tycker jag. För säkerhets skull vill jag dock invänta eventuella ytterligare kommentarer, i synnerhet från vår JavaScript-expert Skalman. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 januari 2016 kl. 20.23 (CET)

Jag har pratat med Skalman och vi tycker ditt förslag låter bra, så jag ser till att du får den flagga du behöver för att uppdatera skripten. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 januari 2016 kl. 21.14 (CET)

@Nirmos, du är nu (gäst)administratör på svenskspråkiga Wiktionary! --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 januari 2016 kl. 21.16 (CET)

@Nirmos, tack. Ang. så är felet att addGreenLinks() tar en frivillig parameter, som (om den är angiven) är ett jQuery-element. addOnloadHook() anropar inte med någon parameter, men $(...) anropar med jQuery-objektet. Därför blev det fel. Fixat här. //Skal 24 januari 2016 kl. 21.02 (CET)

Jag börade undra över vilka svenska ord vi har respektive saknar, hur god täckning vi har, och ett bra verktyg för det är Wiktionary:Projekt/Frekvensordlista som baseras på Språkbankens Parole-lista över de vanligaste 100.000 orden i svenska texter. Vår version av listan (som hittills bara har omfattat de 10.000 vanligste orden) har alla blå länkar bortplockade, så att bara våra brister står kvar. Av dessa är en hel del egennamn, så väl förnamn, efternamn som namn på organisationer och platser. Några av namnen har kommentarflaggor som säger "uppfyller troligen inte inklusionsvillkor". Utan respekt för detta skapade jag artiklar för Nygren, Schyman, Westerberg och en del andra efternamn.

I vår sida Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med finns ett avsnitt om personnamn, som skrevs av Dodde i augusti 2008 och uppdaterades i januari 2010. Där krävs att namnen ska ha varit bland de 100 vanligaste i befolkningen och att källa till namnstatistik alltid ska anges. Detta är förstås förklaringen till att dessa namn fram till nu var rödlänkade och försedda med kommentarflaggor.

Artiklar som Anna, Johan, Svensson och Karlsson uppfyller givetvis de här reglerna, men är Lindgren och Nygren bland de 100 vanligaste? I mitt tycke är den här regeln onödigt snäv. Kanske var den relevant 2008, men borde nu uppdateras.

• Våra regler bör om möjligt harmoniera med andra språk av Wiktionary, för att inte i onödan överraska dem som deltar i flera projekt. Vilka föredömen har vi?
  • Tyska Wiktionary har mycket kortfattade relevanskriterier för personnamn.
  • Franska Wiktionary har mycket kortfattade kriterier för godtagbarhet hos uppslag om familje- och förnamn som bara säger att individer (som Bill Clinton) dokumenteras i Wikipedia, medan det är fritt fram att skriva om efternamnet Clinton i Wiktionary.
  • Engelska Wiktionary har något längre kriterier för inkludering av för- och familjenamn, som fastslår att namn är vanliga ord som följer de vanliga kriterierna, dock fastslås att Wiktionary inte är någon släktkalender.
  • Norska Wiktionary har relevanskriterier för för- och efternamn som ser ut att vara en kopia av de engelska.
  • Portugisiska Wiktionary har inkluderingskriterier för personnamn som tycks vara en kopia av de engelska.
• Namn som ofta förekommer i text borde få inkluderas, det vill säga de som förekommer i Parole-listan. Det är namn på vissa kända personer, som Löfven, Reinfeldt och Schyman, även om dessa namn inte bärs av stora delar av befolkningen. Även fiktiva personer ur litteratur, musik, film och spel bör kunna inkluderas.
• För namn som inkluderas grundat på antalet bärare, bör vi vara undersöka om det är de 100 vanligaste namnen eller 200 eller 1000 som vi bör ta med. Kanske är det minst 100 bärare som borde vara gränsen?

--LA2 (diskussion) 20 februari 2016 kl. 10.48 (CET)

Namn är inte som andra ord, eftersom definitionen alltid kommer vara "ett kvinnonamn", "ett mansnamn" eller "ett efternamn". Det blir alltså lätt att automatgenerera dom, utan hänsyn till relevans eller språk. Om man går på dom vanliga kriterierna (frekvens) så skulle t.ex. Obama helt klart platsa, medan det i själva verket är tveksamt om det är ett svenskt ord trots att det förekommer i svenska texter (eller engelskt för den delen). Därav kravet på visad hög frekvens.

Ett alternativt krav som jag vet diskuterats, är att inte utgå från 100 vanligaste, utan istället kräva mer information, alltså något av följande: etymologi, varianter/alternativa former, eller översättningar (motsvarande namn på andra språk).

Alla dessa uppslag måste underhållas, och det finns inte så många aktiva på sv-wikt. //Skal 30 mars 2016 kl. 20.36 (CEST)

Visst är efternamnet Obama mest känt genom en enda person, liksom ortnamnet Paris huvudsakligen avser just Frankrikes huvudstad. Men inte desto mindre kan man vilja veta hur detta ord böjs och används och översätts eller vilken etymologisk bakgrund det har, alltså vad man annars har en ordbok till. Just eftersom ordet Obama förekommer så ofta i text, kan många vara intresserade av vad det heter på arabiska eller från vilket språk det härleder sitt ursprung. --LA2 (diskussion) 12 april 2016 kl. 20.52 (CEST)

Hej!

Några utvecklare på WMF arbetar på att fixa till hur nummer/siffror hanteras när man listar saker i kategorier, så att de hamnar i nummerordning. Nu räknas siffror alfabetiskt: 1, 11, 12, 2, 3, 35, 4 och så vidare, istället för 1, 2, 3, 5, 11, 12, 35 som har efterfrågats. Hur ställer sig svenskspråkiga Wiktionary till det?

Se även phab:T8948. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2016 kl. 14.11 (CET)

Personligen tycker jag helt klart att sorteringen bör ske efter siffrornas talvärden, snarare än "alfabetiskt". –Tommy Kronkvist (diskussion), 3 mars 2016 kl. 01.35 (CET).

Jag har svårt att tänka mig att någon kan vara emot det. Efter ändringen kommer Saab 99 att sorteras före Saab 900, om dessa beteckningar nu skulle förekomma som uppslagsord. --LA2 (diskussion) 5 mars 2016 kl. 23.27 (CET)

Kan svenskspråkiga Wiktionary tänka sig att vara pionjärwiki för det? Vi kommer förstås att testa det ordentligt på testwikin först. /Johan (WMF) (diskussion) 22 mars 2016 kl. 18.34 (CET)

Ping LA2 och Tommy Kronkvist som kommenterat ovan. /Johan (WMF) (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.55 (CEST)

Personligen lägger jag det mesta av min wiki-tid som byråkrat på Wikispecies numera, och har därför tyvärr inte möjlighet att deltaga i några större projekt här på Wiktionary. Idén i sig är dock inte alls dålig, tycker jag. –Tommy Kronkvist (diskussion), 29 mars 2016 kl. 20.09 (CEST).

Tanken är ju att det inte skall ta någon tid alls, eftersom det enda som händer är att saker sorteras annorlunda och allt borde gå problemfritt. Förmodligen hade vi kunnat införa det utan att någon riktigt märkt någonting, men det hade varit oartigt. /Johan (WMF) (diskussion) 30 mars 2016 kl. 15.17 (CEST)

Ja, kör på. /Diupwijk 30 mars 2016 kl. 15.23 (CEST)

Eftersom ingen har invänt på närmare tio dagar tar jag det som att vi är okej med det. :) /Johan (WMF) (diskussion) 31 mars 2016 kl. 18.02 (CEST)

Hej alla,

Det här är ett meddelande för att fästa er uppmärksamhet på en trakasseriworkshop som just nu pågår på Meta. Workshopen är en plats för att diskutera hur vi kan förbättra vår hantering av trakasserier på Wikimediaprojekten. Hoppas att du kan vara med!

Hälsningar, Wikimedia Foundations stöd- och säkerhetsteam via MediaWiki message delivery (diskussion) 11 mars 2016 kl. 18.09 (CET)

Hjälp till att översätta till ditt språk:

Greetings! The Individual Engagement Grants (IEG) program is accepting proposals until April 12th to fund new tools, research, outreach efforts, and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers. Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), IEGs can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

• Submit a grant request or draft your proposal in IdeaLab
• Get help with your proposal in an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants

With thanks, I JethroBT (WMF) 31 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)

Kategori:Engelska/Ordspråk innehåller artiklar som börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Motsvarande kategori på engelska Wiktionary har artiklar med liten bokstav och ingen punkt, vilket betyder att det inte blir några interwiki-länkar mellan artiklarna. Har vi någon regel som säger hur vi ska göra, och är den regeln förenlig med andra språk av Wiktionary? Är det svenska eller engelska Wiktionary som borde ändra sig? --LA2 (diskussion) 12 april 2016 kl. 20.47 (CEST)

Wikimediastiftelsen håller på att skaffa ett nytt backupdatacenter i Dallas. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel.

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på tisdag 19 april.
På torsdag 21 april kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.

På grund av begränsningar i MediaWiki – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs. Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden.

Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.

• Tidsperioden då det inte går att redigera wikierna kommer förmodligen att vara mellan femton och trettio minuter både på tisdagen 19 april och torsdagen 21 april, med start kl. 14:00 UTC (16:00 CEST, 10:00 EDT, 07:00 PDT).
• Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan kommer du att kunna spara din redigering. Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

Andra effekter:

• Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
• Koden kommer att frysas veckan vid 18 april. Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Testet var ursprungligen tänkt att äga rum 22 mars. Den 19 och 21 april är de nya datumen. Du kan läsa schemat på wikitech.wikimedia.org. De kommer att meddela eventuella ändringar från det schemat. Det kommer fler uppdateringar om det här. Sprid gärna den här informationen i din lokala wikigemenskap. /Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2016 kl. 00.56 (CEST)

Jag har noterat att Jonteemil flyttade artikeln om det latinska ordet "ōrō" från oro till ōrō. Så vitt jag vet så markerar diakritiska tecken i latinet bara bokstavens uttal, alltså skapar inga speciella bokstäver. Följaktligen använder man inte de diakritiska tecknen i skrift. Samtidigt är det brukligt att ange dem i ordböcker. Jag kan inte latin, så är jag inte helt säker på detta. Alltså: stämmer det?

I så fall borde artikeln "ōrō" stå under rubriken "oro". I alla fall, så gör man i svenska wikt med andra latinska artiklar och även i andra wikt, inklusive det latinska.

Som regel används de diakritiska tecknen även i etymologiska härledningar. Hur gör vi med detta i härledningsmallen?

Det verkar att samma problem förekommer i klassisk grekiska. Det skulle inte skada att skriva några ord om diakritiska tecken i Stilguiden. --Meander (diskussion) 9 maj 2016 kl. 01.20 (CEST)

Jag kan ingen latin alls så jag kanske gjorde ett förhastat beslut att föra över sidan. Såg bara märkligt ut att ōrō stod under oro. Det trodde jag var som om T.ex. kår stod under kar. Jonteemil (diskussion) 9 maj 2016 kl. 08.53 (CEST)

Ja, jag tror också att det var rätt som det var tidigare. Jag kan titta i min latinska ordbok hemma och se hur man gör där. /Diupwijk 9 maj 2016 kl. 14.34 (CEST)

Kan ingen latin? --Meander (diskussion) 14 maj 2016 kl. 23.26 (CEST)

I min fysiska ordbok här hemma så påverkar inte de diakritiska tecknen ordens sortering i ordboken. Jag antar därför att det du säger stämmer och att ōrō bör flyttas tillbaka. Är man osäker på varför ett ord är infört på ett visst uppslag så kan man alltid fråga först innan man flyttar. /Diupwijk 16 maj 2016 kl. 10.52 (CEST)

Snegla även på vissa kyrilliska uppslag, som ryska och serbiska. Ibland använder engelska wiktionary diakritiska tecken på uppslagens fetstilsrad, medan de alltså inte har diakritiska tecken för självaste sökordet. Jag har förstått det som att dessa tecken bara är en indikator för uttalet i ordboken, medan det i skrift alltså inte används. Jag är ganska säker på detta vad gäller latin, men vill låta en mer kunnig person få föra talan för hur det ligger till med de serbiska, ryska (och även kroatiska) uppslagsorden. En bra tumregel att utgå ifrån är ju att dessa språks alfabet inte har egna bokstäver med diakritiker, även om detta inte är bevis nog för att så ej förekommer i skrift (jämför svenska é, franska œ, brittisk engelskas æ). ╰ Svenji 26 maj 2016 kl. 23.31 (CEST)

Jag lade igår till alla svenska WikiMedia-projekt i mitt flöde över senaste ändringar som jag främst använder för att bevaka svenska Wikipedia. Har under dagen sett ett par mindre seriösa bidrag till Wiktionary som jag återställt. Nu undrar jag om projektet har några riktlinjer för klotterbekämpning. Hittar exempelvis inga mallar för att varna klottrande användare. Luriflax (diskussion) 12 maj 2016 kl. 11.07 (CEST)

Jag kan inte ha letat jättenoga, nu hittade jag mall:klotter. Luriflax (diskussion) 12 maj 2016 kl. 11.30 (CEST)

Ja, det är den vi använder för det ändamålet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 maj 2016 kl. 19.51 (CEST)

Klotter har aldrig varit ett jättestort problem här, men det förekommer nog ett par oseriösa redigeringar per dygn. Den enda konsensus som finns verkar vara att vi substar in klottermallen och att det är upp till var och en (administratör) om man vill blockera eller varna bidragsgivaren ifråga. /Diupwijk 13 maj 2016 kl. 15.41 (CEST)

Har sett, åtgärdat och varnat ett par klottrare idag men som du säger ser det inte ut att vara ett stort problem. Luriflax (diskussion) 13 maj 2016 kl. 17.10 (CEST)

Jag ser att det sedan gammalt har funnits kategorier för palindrom. Men är det verkligen vår avsikt att det ska stå palindrom utskrivet i anslutning till varje uppslagsord också, som den här redigeringen tillfogade för tio dagar sedan? Jag är emot detta. Det är störande och ger hela Wiktionary ett intryck av lekstuga. --LA2 (diskussion) 16 maj 2016 kl. 01.12 (CEST)

Jag håller med om att det inte tillför så mycket i själva uppslagen. Kategoriseringen är en kuriositet, men kan för all del behållas. Jag hade gärna sett att det tas bort då det inte har med definitionen, böjningen eller användningen att göra... /Diupwijk 16 maj 2016 kl. 10.50 (CEST)

Har vi överhuvudtaget någon regel eller stilguide som tillåter att ett ord som "palindrom" skrivs i kursivstil efter ett uppslagsord? Och finns det i så fall andra anmärkningar som också kan skrivas efter uppslagsorden på samma sätt? Vad säger Jonteemil, som är den som gör dessa tillägg? --LA2 (diskussion) 16 maj 2016 kl. 14.25 (CEST)

Jag tycker att det inte kanske behöver påpekas på artikeln men att det kan ge mer fakta om ordet och det tycker jag är bra. Anledningen till varför jag har lagt till en massa palindrom på sistone är därför har tyckt att det varit kul. Ni kan ändra det om ni vill, jag överlever, men jag tycker åtminstone att kategorierna borde finnas kvar.Jonteemil (diskussion) 16 maj 2016 kl. 16.24 (CEST)

Nå? Vad har ni kommit fram till? Ska man skriva palindrom efter ordet, skriva det som en tagg eller inte skriva det alls men placera det i palindromkategorin? Det vore skönt med lite klargörande så jag vet hur jag ska gå till väga. Jonteemil (diskussion) 22 maj 2016 kl. 23.02 (CEST)

Jag tycker att vi inte ska ha ordet "palindrom" efter uppslagsorden, alltså att det ska tas bort. --LA2 (diskussion) 24 maj 2016 kl. 23.49 (CEST)

Jag håller med LA2. /Diupwijk 25 maj 2016 kl. 21.20 (CEST)

Jag instämmer med LA2 och Diupwijk. Det finns andra forum än ordböcker att lista palindrom. Jag ser inte ett hinder med att det kan förekomma listningar av palindrom på Wiktionary, men tycker att uppslagsordets fetstil skall få stå fritt, med endast språkliga anmärkningar efter, som genus, uttal, translitterering eller liknande. Men har vi en palindrom-entusiast så ser jag inte vad det skulle skada med att lösa det på andra, med stilrena sätt. Kanske med att lägga till {{tagg|kat=palindrom}}? ╰ Svenji 26 maj 2016 kl. 23.24 (CEST)

Okej! Då säger vi alltså att vi taggar palindromen med kat= men att vi eller jag inte skriver palindrom efter ordet👍🏻Jonteemil (diskussion) 29 maj 2016 kl. 13.51 (CEST)

Jonteemil, lite sent in i diskussionen här, men vill ändå lägga till en kommentar. Detta är något som jag upplever att vi traditionellt placerat i Appendix-namnrymden: Appendix:Index. Där har vi sådant som inte riktigt passar i ordboken men som ändå kan vara värt att ha med på ett överskådligt sätt. Till exempel har vi Appendix:Verb på svenska som inte slutar på kort a som är lite intressant, lite på samma sätt som palindromen är. Fördelen med appendixen är att de samtidigt kan ge en överblick över en viss typ av ord och vilka av dessa som har sidor skapade för sig. I övrigt tycker jag att om ett ord är ett palindrom är lite av kuriosa vilket kanske inte riktigt har med en ordbok att göra.

Tidigare hade vi en diskussion om rimord - ska vi redogöra för vilka ord som rimmar med andra ord? Nej, inte i den vanliga ordboken, men vi skapade faktiskt en egen namnrymd för det, se Rimord:Index.

Det finns ju allt möjligt sånt här som är lite "roligt" och som kanske så småningom skulle kunna sammanfattas i nån liten gömbar kuriosa-mall på de aktuella sidorna (och då att en bot skulle sköta underhållet av det). Jag tror att engelskspråkiga Wiktionary är lite mer positiva till de här sakerna i allmänhet, men så har de också många fler användare som kan underhålla sidorna. Här känns det kanske lite mer som att det finns så mycket annat som behöver förbättras än svenskspråkiga Wiktionarys täckning av palindromuppslag :)

No biggie, men tänker ändå på sikt att palindrommarkeringarna borde flyttas till appendixet med hjälp av nån bot som gör flytten mindre tidskrävande än att göra det manuellt. Tills dess säger jag "låt det va". ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 06.05 (CEST)

Föredelen med en kategori är ju att man ser på alla uppslag att de är ett palindrom. Om vi eraätter kategorierna med appendix tycker jag att man bör länka till appendixet på alla sidor som tidigare fanns i den motsvarande kategorin.Jonteemil (diskussion) 13 september 2016 kl. 09.55 (CEST)

Det är absolut tänkbart. Frågan är hur man gör det på ett sätt som inte stör huvudinnehållet (precis ovanför kategorilänkarna?) och det behöver även automatiseras på något sätt, eftersom det inte sker med automatik som kategorierna. Fördelen med appendix är att man får överblick över en grupp ord på det sätt som passar bäst för just den gruppen (lista, tabell eller annat) och man kan även enklare få med alla ord som tillhör gruppen (man behöver inte skapa enskilda uppslag för samtliga ord som ingår). ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 21.22 (CEST)

Hello everyone. Apologies for using English on this page. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

This is a heads-up about a change which was announced in Tech News: Add the "welcome" dialog (with button to switch) to the wikitext editor.

In a nutshell, this will soon provide a one-time "Welcome" message in the wikitext editor which explains that anyone can edit, and every improvement helps. The user can then start editing in the wikitext editor right away, or switch to the visual editor. This is the equivalent of an already existing welcome message for visual editor users, which suggests the option to switch to the wikitext editor. If you have already seen this dialog in the visual editor, you will not see the new one in the wikitext editor. It won't say "Wikipedia" here ;)

• The current site-wide configuration of the visual editor stays the same.
  • Nothing changes permanently for users who chose to hide the visual editor in their Preferences, or for wikis where it's still a Beta Feature, or for wikis where certain groups of users don't get the visual editor tab, etc.
  • This wiki features a Single Edit Tab system; if you're not sure you know or remember how that works, you can read the guide (which details, among other things, how to switch between editors from the buttons on the toolbar); you can change your editing settings at any time, by the way.
  • There is a slight chance that you see a few more questions than usual about the visual editor. Please refer people to the documentation or to the feedback page, and feel free to ping me if you have questions too! I had also written a very quick intro to the visual editor, in case anyone is interested.

• Finally, I want to acknowledge that, while not everyone will see that dialog, many of you will; if you're reading this you are likely not the intended recipients of that dialog, so you may be confused or annoyed by it—and if this is the case, I'm truly sorry about that. Please feel free to cross-post this message at other venues on this wiki, if you think it will avoid that other users feel caught by surprise by this change.

If you want to learn more, please see https://phabricator.wikimedia.org/T133800; if you have feedback or think you need to report a bug with the dialog, you can post in that task (or at mediawiki.org if you prefer).

Thanks for your attention and happy editing, --Elitre (WMF) 17 maj 2016 kl. 17.20 (CEST)

Angående träd på engelska så vet jag inte om vi ska ha pluralformer av alla träd eftersom man säger T.ex. alder tree och inte alders osv. På engelska wiktionary så står det alltid en pluralböjning bredvid ordet men jag vet inte hur ofta det används. Jag skulle vilja ha någon regel kring detta så att alla sidor ser någorlunda lika ut. Vill även lägga till att på sidan birch dvs björk så framgår det en pluralböjning som grammstiskt är fel då det står birchs men ska stå birches, om man nu godtar pluralböjningar av trädJonteemil (diskussion) 2 juni 2016 kl. 11.30 (CEST)

Jonteemil, ursäkta att det tog lite tid för svaret. Jag kan inget om träd på engelska, men för svenska arter så skiljer vi på definitioner av exempelvis arten och på definitioner av individer av arten (vars stavning ofta sammanfaller i sin grundform). Menar du att man säger "alder" i singular och "alder trees" i plural? Isåfall är det helt ok att ange "alder trees" som en pluralform av "alder", som man kanske lika ofta säger ananasfrukter som plural till ananas som ananasar, och därför har vi med ananasfrukter som pluralform till ananas. Det är bra att i definitionerna skilja på taxonomiska namn på arter och benämningen av själva individerna som tillhör arten. I den mån det är möjligt och försvarbart bör vi även försöka avspegla detta i kategoriseringen, men det kan tänkas att det behöver diskuteras mer. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 05.43 (CEST)

Nej det var inte riktigt så jag menade. Min fråga var snarare om "alder" var själva "alsläktet" medan "alder tree" var ett specifikt träd i det släktet, en al. Jag vet inte hur det är men jag hör oftast engelsktalande säga "there's a pine tree" inte "there's a pine. Om detta skulle stämma borde översättningarna av träd sluta på tree. Birch tree, pine tree, alder tree, maple tree o.s.v.Jonteemil (diskussion) 13 september 2016 kl. 09.43 (CEST)

Ah, ja så borde det ju vara i så fall. Men jag vet inte hur det ligger till. verkar peka på motsatsen. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 19.03 (CEST)

Älvdalska fick nyligen en ISO-kod: ovd, så jag föreslår att uppslag på älvdalska med fördel kan ändras till den nya koden. Mer info: . --Lundgren8 (d · b) 3 juni 2016 kl. 12.46 (CEST)

Absolut ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 05.19 (CEST)

Sorry for late reply. I handle bot requests on the Swedish Wiktionary; we use the page Wiktionary:Användare/Robotar/Begäran_om_botstatus for such requests. I'll look into the proposed policy. --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 juli 2016 kl. 02.26 (CEST)

Generally, bot requests are working well on this Wiki as it is now, at least from my perspective a a local bureaucrat. As you can see from the request page linked above, requests are generally considered the very same day that they are made. However, the general policy seems very reasonable, and I suspect the approval of 'global bots' will benefit the Swedish Wiktionary by making it easier for people to get their bots running here?

Hence, I approve of your suggestion, but let us wait a few more days to see if someone else wants to have a say here. --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 juli 2016 kl. 01.30 (CEST)

I agree with Andreas. I don't think there is a great need, but I also don't see a disadvantage. //Skal 8 juli 2016 kl. 22.13 (CEST)

Sorry for the late reply. Since I see that your community might be still interested in handling bot flags, I'll keep out the automatic approval clause and will just enable global bots on this wiki. As you could read, global bots are only permitted to mantain interwikis and fix double redirects; and just a fraction of all global bot requests are approved since we are very exigent in the requirements. With best regards, --MarcoAurelio (diskussion) 13 juli 2016 kl. 17.43 (CEST)

That sounds good, thanks. Do we need to add Project:Bot policy? --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 juli 2016 kl. 02.28 (CEST)

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello, I wanted to give a heads up about an upcoming feature for this wiki which you may seen already in the Tech News. Compact Language Links has been available as a beta-feature on all Wikimedia wikis since 2014. With compact language links enabled, users are shown a much shorter list of languages on the interlanguage link section of an article (see image). This will be enabled as a feature in the soon for all users, which can be turned on or off using a preference setting. We look forward to your feedback and please do let us know if you have any questions. Details about Compact Language Links can be read in the project documentation.

Due to the large scale enablement of this feature, we have had to use MassMessage for this announcement and as a result it is only written in English. We will really appreciate if this message can be translated for other users of this wiki. The main announcement can also be translated on this page. Thank you. On behalf of the Wikimedia Language team: Runa Bhattacharjee (WMF) (talk)-29 juni 2016 kl. 15.06 (CEST)

Hello. I was recently reminded that this wiki has been testing the visual editor since 2013. I'm interested in knowing whether any adaptation work has occurred since then to make it work well here, as other Wiktionary communities may be interested in learning about it. Thanks for your feedback, --Elitre (WMF) (diskussion) 30 juni 2016 kl. 12.34 (CEST)

I don't believe we have used it very much, and especially the entry namespace is very template heavy, making it difficult to create new entries, or make large adjustments to old ones without messing up the syntax. Even though I was very interested in VE, I haven't explored how to make it more reliable. Generally, I believe VE is too lax and free-form, while we use a very strict structure. //Skal 8 juli 2016 kl. 22.18 (CEST)

Hjälp till att översätta till ditt språk

Compact Language Links has been available as a beta-feature on all Wikimedia wikis since 2014. With compact language links enabled, users are shown a much shorter list of languages on the interlanguage link section of an article (see image). Based on several factors, this shorter list of languages is expected to be more relevant for them and valuable for finding similar content in a language known to them. More information about compact language links can be found in the documentation.

From today onwards, compact language links has been enabled as the default listing of interlanguage links on this wiki. However, using the button at the bottom, you will be able to see a longer list of all the languages the article has been written in. The setting for this compact list can be changed by using the checkbox under User Preferences -> Appearance -> Languages

The compact language links feature has been tested extensively by the Wikimedia Language team, which developed it. However, in case there are any problems or other feedback please let us know on the project talk page. It is to be noted that on some wikis the presence of an existing older gadget that was used for a similar purpose may cause an interference for compact language list. We would like to bring this to the attention of the admins of this wiki. Full details are on this phabricator ticket (in English).

Due to the large scale enablement of this feature, we have had to use MassMessage for this announcement and as a result it is only written in English. We will really appreciate if this message can be translated for other users of this wiki. Thank you. On behalf of the Wikimedia Language team: Runa Bhattacharjee (WMF) (talk)-1 juli 2016 kl. 05.05 (CEST)

Hjälp till att översätta till ditt språk:

Greetings! The Project Grants program is accepting proposals from July 1st to August 2nd to fund new tools, research, offline outreach (including editathon series, workshops, etc), online organizing (including contests), and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers.

Whether you need a small or large amount of funds, Project Grants can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

• Submit a grant request or draft your proposal in IdeaLab
• Get help with your proposal in an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants or Project and Event Grants

Also accepting candidates to join the Project Grants Committee through July 15.

With thanks, I JethroBT (WMF) 5 juli 2016 kl. 17.25 (CEST)

Hej. En ny policy gällande avlägsnande av "avancerade rättigheter" (administratörer, byråkrater etc) antogs 2013 genom global gemenskapskonsensus. I enlighet med detta konsensus genomför stewards en kontroll av administratörers aktiviteter på alla wikis inom Wikimediastiftelsen som inte har någon inaktivitetspolicy. Vi har förstått att ni på er wiki saknar en formell process för att avlägsna "avancerade rättigheter" från inaktiva användare. Detta innebär att stewards kommer att utföra detta i linje med aktivitetskontroll av admins.

Vi har funnit att följande användare är inaktiva enligt de kriterier som fastställts (inga redigeringar och inga adminåtgärder under de två senaste åren):

1. Ever wonder (administratör)
2. JoolzWiki (administratör)

Dessa användare kommer snart att få en förfrågan om att starta en gemenskapsdiskussion om de vill behålla några eller alla rättigheter. Om användarna inte svarar, kommer deras avancerade rättigheter att avlägsnas av Stewards.

Om ni däremot som gemenskap föredrar att skapa er egen aktivitetskontroll som ersätter den globala, har en annan åsikt om dessa inaktiva administratörer, eller redan har en policy som vi har missat, ber vi er informera stewards på Meta-Wiki så att vi kan avsluta aktivitetskontrollen på er wiki. Tack, Rschen7754 22 juli 2016 kl. 04.57 (CEST)

Jag har inget emot att användare som sedan länge varit inaktiva blir av med högre rättigheter som "default". --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 juli 2016 kl. 19.39 (CEST)

Också jag tycker det är okej att inaktiva användare blir av med dessa rättigheter. //Skal 1 augusti 2016 kl. 22.39 (CEST)

Whatamidoing (WMF) (talk) 9 augusti 2016 kl. 20.03 (CEST)

Hi, Whatamidoing (WMF)! Is this change something that has been voted for, or at least discussed, somewhere? I actually do not like the change and would like to give my opinions on it. "85" 9 augusti 2016 kl. 21.45 (CEST)

ÅttioFem: Out of curiosity, why do you not like this change? Still, I believe it is possibly for us to override the default string locally, at this wiki (or am I mistaken?). --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 00.44 (CEST)

To me it doesn't feel right to use the word publish (or publicera) for a web page. It is the text/article/contents that are published, not the page itself. Once a (non-empty) page has been created, its contents are published, and whenever someone edits the page without adding any new contents (which is possible), nothing is published or re-published (since the contents are never removed). I also think that the word publish is often associated with final versions of articles/books/reports on a high academic level. A new user might therefore hesitate or be afraid to make any smaller contributions. "85" 11 augusti 2016 kl. 23.43 (CEST)

When you create the page, it will say "Publish page". Unless I have misunderstood, this is exactly what you said was correct ("Once a (non-empty) page has been created, its contents are published"). All subsequent changes will say "Publish changes", not "Publish page". This indicates that you are publishing changes (your "new content" or other changes), not the whole page.

It's possible that the translation into Swedish is not ideal (I don't read Swedish at all). I believe that the general aim is for the verb to match what appears in copyright law, as in, "all works published in the U.S. before 1923 are in the public domain".

This has been discussed off and on for years. I've heard that the earliest known discussion about this project was during the original five-year strategy: process, which means 2009 or 2010. If you find anything older than that, please feel free to give me the link.  :-) Whatamidoing (WMF) (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 14.38 (CEST)

Har vi bättre förslag som inte är "spara", vilket undersökningar har visat är ett dåligt val som ny användare missförstår? "Lägg till ändring"? Annat? /Julle (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 14.45 (CEST)

Jag tycker att det är bra som det är nu med "spara sidan". Det borde räcka med en varningstext (gärna en ännu tydligare än den som redan finns) i anslutning till "spara sidan"-knappen som talar om vad knappen gör. Som namn på knapparna skulle jag föredra "spara sidan" eller "skapa sidan" (för nya sidor) samt "spara sidan" eller "spara ändringar" (för ändringar) framför "publicera sidan"/"publicera ändringar". "85" 12 augusti 2016 kl. 23.20 (CEST)

Thank you for your reply, Whatamidoing (WMF)! It is possible that the word publish is used in somewhat different contexts than the corresponding Swedish word publicera. "85" 12 augusti 2016 kl. 23.37 (CEST)

Fast det är ju en åtgärd för att åtgärda ett genuint problem. Varningstexter är inte alls lika tydliga som vad knapparna heter. Det är en klar fördel om vi kan ha namn som gör att folk förstår vad det är de trycker på, inte minst med tanke på att det finns juridiska konsekvenser – att de släpper material fritt. /Julle (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 13.57 (CEST)

Svårt. Tänker högt. synonymer.se ger "utge i tryck, utge, ge ut, edera, trycka, förlägga; offentliggöra" som synonymer till publicera, och jag upplever det lite mer "skrämmande", oåterkalleligt, än det lite mildare "spara". Grundbetydelsen är givetvis "göra tillgänglig för allmänheten" som vår egen definition anger, och publicera har ju även mer specifika betydelser som kanske lite förklarar känslan. Vi pratar om publicerade forskare som fått sina papers granskade och publicerade i vetenskapliga skrifter, publicerade författare vars texter får en lite mera tyngd vid källgranskning, osv. Publicera är vanligt förekommande i mjukvara och exempelvis Wordpress som är ett publiceringsverktyg för hemsidor och bloggar. Och där skiljer man på betydelserna. Man kan spara en sida, men det är inte förrän man klickar på publicera det "går live" så att säga. När jag redigerar på Wiktionary så är min känsla inte att jag publicerar något, utan diskuterar och redigerar innehåll. Jo, jag publicerar ju sidor och ändringar, men känslan av ordet "spara" är på något sätt närmare känslan jag har. Och "sparar" gör jag ju, även om informationen även görs publikt, publiceras, i samma stund. Så egentligen både sparas och publiceras ändringarna, så båda är ju rätt och inget är direkt fel. Frågan kanske är, vad innebär klicket på knappen mest? Spara eller publicera? ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 05.03 (CEST)

Jag trodde först att det skulle bli lätt att söka fram en lista med alla svenska frågeord, även om de möjligen skulle kunna visa sig vara uppdelade på interrogativa adverb, interrogativa pronomen, och ev. ytterligare varianter. Tyvärr visade det sig att de i bästa fall märks upp med {{tagg|text=interrogativt}} (se t.ex. https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/var#Adverb), Därmed blir de inte kategoriserades någonstans, och i praktiken omöjliga att söka efter. Har någon något förslag på hur en kan skapa en sådan lista utifrån svenska wiktionarys uppslag, förutom brute-force-metoden att ladda ned hela databasen och söka efter interrogativ i samtliga ==Svenska==-avsnitt? \Mike 22 augusti 2016 kl. 09.04 (CEST)

Varför inte ha en kategori (interrogativt) eller flera kategorier (interrogativa pronomen/interrogativa adverb/etc.)? Om jag inte minns fel så har vi (väl?) tidigare bestämt att inte ha med underkategorier till ordklasskategorierna (utom motsvarande kategori med böjningsformer). Jag skulle dock inte se något problem med att vi införde sådana kategorier. Det finns ju redan nu flera underkategorier till Kategori:Svenska/Verb exempelvis. "85" 22 augusti 2016 kl. 12.57 (CEST)

Du har bra minne, 85 :) Jag hittar en diskussion från 2006 som verkar komma fram till slutsatsen att varje uppslag bara ska läggas i en ordklasskategori. Men den diskussionen fördes innan vår {{tagg}}-mall blivit så flexibel som den är nu. Ordklasskategorin sköts automatiskt av ordklassmallen och extra kategorier kan läggas till med {{tagg}}-mallen för enskilda definitioner. Enligt stilguiden så finns inget stöd för underkategorier för ordklasser, men det avsnittet kan vi ju uppdatera att tillåta underkategorier för ordklasser som beskriver vissa nämnvärda egenskaper hos orden. Så jag håller med dig, 85, jag ser inte heller något hinder.

"Interrogativt" som kategorinamn är emm mindre lyckat då det inte tydligt är begränsad till en viss ordklass och därför inte kan placeras som en underkategori till en huvudkategori till en ordklass. "Interrogativa pronomen" och "Interrogativa adverb" är bättre. På Wiktionary:Kategorier vore alltså befintliga "Deponens" och "Reciprokt" mindre lyckade, medan "Reflexiva verb" och "Modala hjälpverb" är tydligare och fungerar bättre.

Även om "Interrogativt" emm inte är lämpligt som kategorinamn är det dock helt ok att skriva ut det synligt på definitionsraden: {tagg|text=interrogativt|kat=interrogativa pronomen}. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 04.31 (CEST)

Vilken uppgift har en sändningskoordinator - dennes namn nämns ju i regel när radiosändningen går mot sitt slut. –föregående osignerade kommentar är från 83.250.17.247 (diskussion • bidrag)

Jag är tyvärr inte bekant med ordet. Ett sätt att ta reda på vad en sådan gör är att höra av sig till någon som arbetar som det och fråga. Syftar ordet endast på medverkande inom Sveriges Radio, eller kan det förekomma sådana i andra kanaler eller andra länder? Jag lägger in en mall {{saknas}} där jag skriver att ytterligare information har efterfrågats. "85" 6 september 2016 kl. 23.55 (CEST)

Länken från artikelhistoriken till "antalet sidvisningar" är trasig. Den ska numera lyda https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=sv.wiktionary.org&pages=häst Någon med rätt rättigheter och tekniska insikter kanske kan fixa detta? Tack. --LA2 (diskussion) 8 september 2016 kl. 12.34 (CEST)

Tack för att du uppmärksammade oss på detta. Jag har uppdaterat länkarna. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 september 2016 kl. 16.56 (CEST)

Jag skulle gärna vilja ha våra kategorier uppdelade efter varje ords begynnelsebokstav då det ser bättre ut och är enklare att hitta de ord man eventuellt letar efter. Vad tycker ni om detta?Jonteemil (diskussion) 9 september 2016 kl. 12.36 (CEST)

Menar du på Kategori:Index? Jag tycker att det är bra att de är uppdelade efter grupp i första hand och bokstav i andra hand, som framgår på Wiktionary:Kategorier. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2016 kl. 03.51 (CEST)

Nej. Alltså att varje ord som är med i en kategori står under dess begynnelsebokstav. T.ex. i djurkategorin kan det stå:

A

• anakonda
• arapapegoja

B

• Babian

Och så vidare.Jonteemil (diskussion) 13 september 2016 kl. 09.52 (CEST)

Att det inte är så idag beror på Mall:tagg/kat som anropas från Mall:tagg och sorterar in saker under "nyckel=" (som aldrig anges). Se t.ex. artikeln fisk som har {{tagg|kat=djur}}, men inte anger nyckel, varvid de insorteras i "Kategori:Djur|", alltså inte under bokstaven "F" utan först i kategorin. Så har det fungerat sedan Skalman skapade tagg/kat i november 2009. --LA2 (diskussion) 14 september 2016 kl. 14.30 (CEST)

Ok, jag förstår. Problemet med det är att det funkar bra på Wikipedia där man inte skiljer på gemener och versaler, men på Wiktionary gör man det och då hamnar ord under rubrikerna A, B, C, osv och efter Z så kommer a, b, c osv. Med hjälp av nyckelparametern i {{tagg}}-mallen (och även som en del av ordklassmallarna) så tar vi bort rubrikerna helt och hållet och styr själva över hur sidorna sorteras. Den ursprungliga sorteringen utgår också från bokstävernas ordning i UTF-8, och det innebär exempelvis att Ä hamnar före Å. Det rättar vi också till med nyckelparametern osv. Här kan du läsa mer: Wiktionary:Användare/Robotar/Algoritmer_för_kategorisortering och Wiktionary:Användare/Robotar/Sorteringsinställningar. Så jag vet inte om det rent tekniskt att lösa det med bokstavsrubriker som du föreslår. Även om det gick är jag osäker på om jag hade föredragit det, åtminstone i sådana kategorier som inte har så många sidor (tänk dig 30+ rubriker med endast 2 sidor). ~ Dodde (diskussion) 15 september 2016 kl. 10.03 (CEST)

Birgit Müller (WMDE) 12 september 2016 kl. 17.08 (CEST)

I like it. But to view a particular version of an article with no diff, I have to set both arrows. Perhaps there could be a third vertical division, between the upper and lower ones, where you can click if you want to view that version alone (that would also set both arrows to that location). --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 september 2016 kl. 22.07 (CEST)

Hello all,

Sorry for writing this message in English, please feel free to translate it in your own language below.

The Wikidata development team will start working on integrating lexicographical data in the knowledge base soon and we want to make sure we do this together with you.

Wikidata is a constantly evolving project and after four years of existence, we start with implementing support for Wiktionary editors and content, by allowing you to store and improve lexicographical data, in addition to the concepts already maintained by thousands of editors on Wikidata.

We have been working on this idea for almost three years and improving it with a lot of inputs from community members to understand Wiktionary processes.

Starting this project, we hope that the editors will be able to collaborate across Wiktionaries more easily. We expect to increase the number of editors and visibility of languages, and we want to provide the groundwork for new tools for editors.

Our development plan contains several phases in order to build the structure to include lexicographical data:

• creating automatic interwiki links on Wiktionary,
• creating new entity types for lexemes, senses, and forms on Wikidata,
• providing data access to Wikidata from Wiktionary
• improving the display of lexicographical information on Wikidata.

During the next months, we will do our best to provide you the technical structure to store lexicographical data on Wikidata and use it on Wiktionary. Don’t hesitate to discuss this within your local community, and give us feedback about your needs and the particularities of your languages.

Information about supporting lexicographical entities on Wikidata is available on this page. You can find an overview of the project, the detail of the development plan, answers to frequently asked questions, and a list of people ready to help us. If you want to have general discussions and questions about the project, please use the general talk page, as we won’t be able to follow all the talk pages on Wiktionaries. If you don’t feel comfortable with English, you can write in your own language and hopefully someone will volunteer to translate.

Bests regards, Lea Lacroix (WMDE) (talk)

Åtminstone en användare har vid upprepade tillfällen plagierat SAOB (och i några fall även NE), t.ex. i artikeln nybyggare, som är nästan ordagrant lik artikeln i SAOB. Att plagiera SAOB är inte okej, av fyra anledningar:

1. Det bryter troligtvis mot upphovsrättslagen (svensk lagstiftning).
2. Det är etiskt och akademiskt ohederligt.
3. Vi har andra normer för hur artiklar och definitioner skrivs på Wiktionary jämfört med SAOB. Definitioner från SAOB tenderar att vara väldigt svårlästa och ofta omoderna, och ofta också skrivna på ett sätt som bryter mot vår stilguide.
4. Exempelmeningarna (och definitionerna) i SAOB är ofta skrivna på mycket ålderdomlig svenska. Våra exempelmeningar skall vara skrivna på modern svenska. Ett exempel i en av artiklarna jag raderade (ordagrant från SAOB):

   Altså är intet mer än rätt och billigt, at . . the blifwa med wälfönient straf belagde, som .. släppa Elden lös, och ther igenom ofta store Skogz tracter beklageligen föröda

Jag har raderat ett trettiotal sådana artiklar, men är rädd för att det finns många kvar. Hur löser vi detta? --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 september 2016 kl. 23.12 (CEST)

Tack för att du har kvalitetsgranskat. Det bästa är ju om personen som gjort ändringarna själv skulle kunna gå igenom dessa sidor och fixa till dem så att de uppfyller stilguidedokument, inklusionskriterier m.m. Vi är så få personer på Wiktionary att vi inte kan kräva att andra ska ägna tid till att fixa till, på olika sätt, mina undermåliga redigeringar. Det är en nödvändighet att när man blir uppmärksammad på att man gjort något som inte riktigt är bra så får man ta ansvar för att själv åtgärda det. Har hänt ibland när jag kört Doddebot; inte kul att sitta timme efter timme och rätta till fel manuellt, men ibland får man bita i det sura äpplet! Då får man vara tacksam för att man blev uppmärksammad på det så att man inte hann göra ännu fler fel innan de behövde åtgärdas. Är man osäker, fråga och diskutera först, och redigera sen, för att undvika allt merjobb det kan komma innebära med återställning osv. ~ Dodde (diskussion) 19 september 2016 kl. 04.09 (CEST)

Tack för dina kommentarer. På vederbörandes diskussionssida skrev du

Jag tror att vi har sagt att det är ok att hämta information från andra ordböcker där upphovsrätten gått ut.

vilket jag håller med om, även om jag tycker att man då absolut bör ange källan (och givetvis anpassa materialet till vår stilguide). Ett problem med SAOB dock är att ordboken, så vitt jag känner till, fortfarande skapas. Även om vissa artiklar är skrivna för över hundra år sedan, så är andra artiklar skrivna alldeles nyligen! Och då måste väl full upphovsrätt gälla? T.ex. verkar det som om nybyggare skrevs 1947, vilket bara är 69 år sedan. Artikeln tavla skrevs 2003. Eller har jag helt fel? --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 september 2016 kl. 19.38 (CEST)

Nej, så har jag också fattat det. :) ~ Dodde (diskussion) 24 september 2016 kl. 19.59 (CEST)

En utväg kunde vara att man börjar ta till vana att ange Källor: SAOB och länkar till rätt artikel där. Då minskar ju behovet av att rakt av kopiera innehållet. Både på en.wiktionary och ru.wiktionary länkar jag till SAOL och SAOB som källa i alla artiklar om svenska ord. --LA2 (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 16.50 (CEST)

En annan möjlighet är att skriva om detta i Stilguiden. Det som Andreas Rejbrand skrev längst upp i tråden passar utmärkt. --Meander (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 17.46 (CEST)

En nackdel med att ange källa direkt på uppslaget är att innehållet blir mer låst. Den information som läggs till efteråt har ofta inte samma källa som den informationen som redan finns inlagd och försök bena ut vilken information som kommer från SAOB, en annan och en tredje källa, inklusive ej tryckta sådana, kan bli en utmaning. Det kan också försämra läsbarheten. Att ange det i redigeringskommentaren syftar å andra sidan till just den ändring som gjordes. Att begränsa tillfällen att ange källor till de tillfällen något kan tänkas ifrågasättas (vi länkar exempelvis till Språkrådet under vissa avsnitt där påståenden görs) liksom för citat tycket jag är en rimlig avvägning. ~ Dodde (diskussion) 3 november 2016 kl. 19.07 (CET)

Dags för arkivering av Bybrunnen skulle jag föreslå.Jonteemil (diskussion) 22 september 2016 kl. 13.46 (CEST)

Fixar... ~ Dodde (diskussion) 26 september 2016 kl. 21.18 (CEST)

Greetings! The Project Grants program is currently accepting proposals for funding. There is just over a week left to submit before the October 11 deadline. If you have ideas for software, offline outreach, research, online community organizing, or other projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today! Please encourage others who have great ideas to apply as well. Support is available if you want help turning your idea into a grant request.

• Submit a grant request
• Get help: In IdeaLab or an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants or Project and Event Grants

I JethroBT (WMF) (talk) 30 september 2016 kl. 22.11 (CEST)

Hej! Project Grants-programmet tar för närvarande emot förslag för finansiering av projekt. Förslag kan lämnas i lite drygt en vecka till innan deadline den 11 oktober. Om du har idéer som handlar om ny mjukvara, sätt att nå ut i samhället, forskning, skapande av onlinegemenskaper eller andra projekt som förbättrar för Wikimedia-bidragsgivare, lämna in dina förslag idag! Vänligen uppmuntra även andra som har bra idéer att ansöka om finansiering. Du kan få stöd om du vill ha hjälp med att göra din idé till en faktisk ansökan.

• Lämna in en ansökan
• Få hjälp: I idé-labbet eller ett kommande umgängespass
• Titta på exempel på färdiga "Individual Engagement Grants" eller "Project and Event Grants"

Hej! Jag skriver från Wikimediastiftelsen för att be om återkoppling på den föreslagna licensflytten från CC BY-SA 3.0 till CC BY-SA 4.0 på alla Wikimediaprojekt. Diskussionen kommer att äga rum mellan den 5 oktober och den 8 november, och vi hoppas få många olika synpunkter och åsikter. Om du är intresserad, delta då gärna i diskussionen på Meta-Wiki. Joe Sutherland (talk) 6 oktober 2016 kl. 03.15 (CEST)

Hej! Jag tycker att det vore smart att kategorisera de kinesiska uppslagen efter HSK-nivå. Jag har lagt till kategorin HSK 1 på detta uppslag om 我, men jag vet inte hur jag lägger till sidan här: https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/Kategori:Kinesiska. Skulle någon kunna hjälpa mig? Yinbolong (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 12.07 (CEST)

Jag förstår inte riktigt frågan. Kategori:Kinesiska är tänkt att bara innehålla kategorier, precis som Kategori:Svenska. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.10 (CET)

Andreas, jag tror att Yinbolong menar att kategorin HSK 1 ska vara en underkategori till Kategori:Kinesiska. Jag antar att HSK står för Hanyu Shuiping Kaoshi.

Yinbolong, om vi ska ha med HSK-kategorier bör de läggas in i Wiktionary:Kategorier (under Grupp 4: Dialekter och stilvärdesmarkeringar kan jag tänka mig). Sedan bör

{{kategorinavigering|Kinesiska|HSK 1|Index|nyckel=4}}

läggas till i kategorisidan för HSK 1 (och motsvarande kod för övriga HSK-kategorier). Om inte denna kod läggs in manuellt kommer en bot att göra det så småningom. Koden gör så att kategorisidan placeras i rätt kategori. "85" 31 oktober 2016 kl. 22.33 (CET)

Artiklar om ord på främmande språk skall vara begripliga även för läsare som inte behärskar de aktuella främmande språken.

Till exempel är det inte bra att definiera Studiengang som "linje" eftersom en linje vanligtvis är samma sak som ett streck (på ett papper, t.ex.). Av samma anledning är det inte bra att definiera Studierendenschaft som "kår" (musikkår? brandkår?).

En liten uppmaning, bara. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.06 (CET)

Håller med om att det är viktigt. ~ Dodde (diskussion) 3 november 2016 kl. 18.41 (CET)

Vi är för tillfället utsatta för en attack från okänd tredjepart som försöker ta över konton med priviligierade användarrättigheter, som administratörer, byråkrater, IP-kontrollanter och censorer. Detta verkar vara möjligt på grund av svaga eller återanvända lösenord.

Medlemmar ur gemenskapen arbetar med Wikimedia Foundation för att åtgärda problemet.

Under tiden ber vi att alla funderar på de lösenord de har valt för sina wikikonton. Om du vet att du har använt ett svagt lösenord (till exempel ett kort, ett ord som finns i en ordlista eller en rad på tangentbordet som "123456" eller "qwerty"), vänligen byt lösenord.

Välja starka lösenord – minst åtta tecken långt, med bokstäver, siffror och skiljetecken. Joe Sutherland (diskussion) / MediaWiki message delivery (diskussion) 14 november 2016 kl. 00.51 (CET)

James Forrester (Product Manager, Editing department, Wikimedia Foundation) --14 december 2016 kl. 20.31 (CET)

Jag veta att jag nyligen efterfrågade en arkivering av bybrunnen vilket Dodde svarade på. Jag känner dock nu igen att det är jobbigt att scrolla upp när man är på de nedersta artiklarna, finns det någon regel i stilguiden på hur många artiklar man ska spara vid arkivering. Personligen så tycker jag max tio.Jonteemil (diskussion) 3 januari 2017 kl. 14.01 (CET)

Använder du PC behöver du bara trycka Home för att komma till sidans topp. På Mac finns säkerligen motsvarande funktion. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 januari 2017 kl. 15.00 (CET)

Använder 99 gånger av 100 min mobiltelefon och då finns det ingen homeknapp.Jonteemil (diskussion) 4 januari 2017 kl. 08.30 (CET)

Man kan arkivera alla diskussioner som är avslutade. Eftersom vi hittills skapat en ny arkivsida för varje ny arkivering kanske vi inte arkiverat alltför ofta. Om vi inte hade skapat en ny sida varje gång (och det är ju inget måste egentligen) så hade vi kunnat arkivera oftare, t ex så snart diskussioner inte fått nya kommentarer på t ex 6 veckor. ~ Dodde (diskussion) 7 januari 2017 kl. 03.28 (CET)

Engelska Wiktionary har ett system där alla inlägg direkt hamnar på en undersida till motsvarande Bybrunnen/Fikarummet/Teknikvinden. Då slipper man flytta diskussioner (historiken blir lättare att följa). Den enda nackdelen jag ser är att man inte kan bevaka hela byrbrunnen, vilket iofs inte är en så stor nackdel enligt mig. Då skulle "arkivering" göras vid månadsskifte då man kan dölja den näst senaste förslagsvis - så att förra och aktuell månad syns. –dMoberg 13 februari 2017 kl. 22.57 (CET)

Upptäckte för ett tag sedan att man tas till översta delen av sidan på en iPhone om man klickar över rektangeln där man skriver in webbadresser. Problem solved.Jonteemil (diskussion) 11 mars 2017 kl. 01.17 (CET)

Jag har ändrat en hel del sådana här missar de senaste dagarna, och vill därför bara påminna om att nationalitetsord skrivs med liten begynnelsebokstav på svenska! :) --Andreas Rejbrand (diskussion) 9 januari 2017 kl. 19.34 (CET)

Det kvittar väl dock egentligen då det inte syns, enda anledning till att göra det skulle vara att rätt ska vara rätt.Jonteemil (diskussion) 11 januari 2017 kl. 00.20 (CET)

Det syns. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 januari 2017 kl. 10.03 (CET)

Ja, det syns för oss redigerare. Vi är väl också människor? ;) ╰ Svenji 16 januari 2017 kl. 18.08 (CET)

Absolut. Men det syns också i artiklarna när de visas som vanligt! Se taggen i ! --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 januari 2017 kl. 21.58 (CET)

Svensk etymologisk ordbok (via Projekt Runeberg) har en utmärkt artikel om hjon. Texten i danska Wikipedia är också bra. Nu är min fråga: Hur refererar man på bästa sätt till den ena eller den andra?

Finns exempelvis nån färdig mall att använda?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 11 januari 2017 kl. 09.53 (CET)

Dessa är de färdiga källmallar som finns: Wiktionary:Mallar/källmallar och "Svensk etymologisk ordbok" är tyvärr inte bland dem.Jonteemil (diskussion) 16 januari 2017 kl. 17.51 (CET)

Nu finns det en mall för det {{källa-svetym}} –dMoberg 4 februari 2017 kl. 21.25 (CET)

Perfekt! ~ Dodde (diskussion) 5 februari 2017 kl. 05.26 (CET)

Jag la även till en källmall för rikstermbanken. –dMoberg 13 februari 2017 kl. 22.50 (CET)

Gut gemacht!Jonteemil (diskussion) 13 februari 2017 kl. 23.08 (CET)

Hur skapar jag ett nytt uppslag, om en sökning på uppslaget inte resulterar i någon röd länk? --Nyström (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.02 (CET)

Jag är inte säker på att jag förstår riktigt hur du menar. Oftast, om man söker på ett uppslag som saknar artikel, kommer texten "Skapa sidan "xxx" på denna wiki!" upp, där xxx är klickbart. Detta händer dock inte om sökningen tar dig till en befintlig artikel, vilket kan inträffa även om det inte finns någon artikel med exakt samma stavning som sökfrasen. Skillnaden kan vara en fråga om gemener och versaler, t.ex. Kanske är det det fallet du tänker på? Du kan då alltid skapa en ny artikel genom att i adressfältet manuellt skriva in https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/artikelnamnet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 februari 2017 kl. 17.35 (CET)

Tack för tipset, det funkade! Kan du hjälpa mig radera uppslaget sofi. --Nyström (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.00 (CET)

Tack, har raderat artikeln. --Andreas Rejbrand (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.10 (CET)

När kategoriseras ord som förled (poly-) och när som affix/prefix (inter-)? –dMoberg 4 februari 2017 kl. 22.01 (CET)

Jag tycker också att det är svårt att dra en knivskarp gräns och jag är dessutom lite osäker på hur ens en suddig gräns ska dras. Men vad gäller rubrikval/kategorisering så skulle jag säga att sätt rubriken förled på alla som inte platsar som prefix. Om du kommer på en tydlig beskrivning för vad som är ett prefix och inte som man kan testa ordet mot, dela med dig av slutsatsen! :) Kanske finns det grammatikböcker där detta hanteras mer djupgående? ~ Dodde (diskussion) 5 februari 2017 kl. 05.17 (CET)

Enligt NE så är ett förled första delen i ett sammansatt ord T.ex. natt i nattsvart, last i lastbil och Karl i Karlstad medan ett prefix är en förstavelse som i sig inte är ett eget ord eller där ordet kanske har varit ett eget ord men där meningen av det ordet förändrats som i T.ex. jätte- som ursprungligen kommer från jättestor=stor som en jätte vilket fortfarande stämmer i nattsvart men i T.ex. jättekul så betyder det bara mycket kul. Både poly- och inter- är således prefix då de på svenska inte har några egna betydelser.Jonteemil (diskussion) 7 februari 2017 kl. 17.12 (CET)

För att veta vad ett förled är, så måste man enligt definitionen du anger först veta vad "ett sammansatt ord" (="en sammansättning") är. Och är att vara den första delen av en sammansättning ett tillräckligt villkor? Vår egen definition på "sammansättning" säger "ord som bildats genom att två eller flera rotmorfem (=morfem som ensamt kan bilda ett ord; fritt lexikalt morfem) satts ihop" (och vad gäller då i språk som engelska, som tillämpar särskrivning, där har vi så kallade open compounds, öppna sammansättningar, vilket krånglar till det ytterligare - vår definition av affix/förled/efterled behöver förhålla sig inte bara till svenska, utan till alla språk som presenteras i Wiktionary). Jag har dessutom en känsla av att det finns mer att analysera angående sammansättningar och framför allt morfem än vad som framgår av korta ordboksdefinitioner som såväl NE:s som våra egna. Så jag tror att vi dels behöver mer information och dels konkret behöver titta på vilka uppslag på Kategori:Svenska/Förled som egentligen är prefix, och vilka uppslag på Kategori:Svenska/Efterled som egentligen är suffix (jag gissar "de flesta", men efterlyser som sagt mer information). Extra knepiga tänker jag är de adjektiviska förleden (t.ex. ovarial-, som känns inte så prefixlikt). Och vilka på Kategori:Svenska/Affix platsar egentligen inte där? ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2017 kl. 03.39 (CET)

Istället för att skriva "att X någon/något" i definitioner tagga istället verbet med text=transitivt, blir mer bättre så enligt mig.Jonteemil (diskussion) 7 februari 2017 kl. 17.00 (CET)

Att ange någon/något är tydligare för den som inte kan betydelsen av transitiv. Jag tycker: ange taggen transitiv, men ha också med någon/något i definitionen, men inom parentes. –dMoberg 7 februari 2017 kl. 22.37 (CET)

Man skulle kunna ha som hos engelska Wiktionary att det som taggas får en länk till den sidan så de som inte förstår kan kolla upp det.Jonteemil (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.39 (CET)

Det kan man absolut också ha! :) –dMoberg 9 februari 2017 kl. 10.00 (CET)

Hur frikostiga ska vi vara? se silke –dMoberg 12 februari 2017 kl. 12.07 (CET)

Föreslår {{topp-göm}}Jonteemil (diskussion) 12 februari 2017 kl. 12.29 (CET)

Jo, jag är lite emot att gömma saker bakom klick, men det kanske är det rimliga. Inga problem i sig med att lista så många alltså? –dMoberg 12 februari 2017 kl. 12.35 (CET)

Inte enligt mig, förutsatt att man använder {{topp-göm}}

Vi har inte någon platsbrist på Wiktionary, så om ett ord har många vanliga sammansättningar bör samtliga dessa listas. Däremot tror jag inte att {{topp-göm}} fungerar med {{sammansättningar}}, utan det var något vi kunde använda för flera år sedan när vi använde H4-rubriker. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.21 (CET)

Nej, de är inte kompatibla. Och platsbrist har vi inte. Det jag funderar på är om det skulle ge bättre överblick och se mindre plottrigt ut om man länkade sammansättningarna genom att bara visa det främmande ordledet, så här: silke: -mjuk, -papper; silkes: -accis, -alg, -and, -apa, -arbete. Åsikter? –dMoberg 13 februari 2017 kl. 22.48 (CET)

Personligen ser jag nog sammansättningarna hellre på respektive uppslags sida.Jonteemil (diskussion) 13 februari 2017 kl. 23.07 (CET)

Jag menar att sammansättningar fortfarande listas på samma plats, men att man förkortar utskriften genom att ta bort uppslagsordet och bara länka efterled/förled. Så istället för "silkemjuk, silkepapper, silkesaccis, silkesalg, silkesand, silkesapa, silkesarbete" så blir det som ovan. –dMoberg 13 februari 2017 kl. 23.36 (CET)

Kan du visa ett exempel i ex. Sandlådan, så jag förstår hur du menar. Är nog lite trög.Jonteemil (diskussion) 14 februari 2017 kl. 00.06 (CET)

Javisst: såhär menade jag, men nu när jag själv ser det så tycker jag inte att det ger så mycket fördelar. Jag föredrar nog att ha hela orden utskrivna. –dMoberg 14 februari 2017 kl. 20.39 (CET)

Ah, då är jag nog nöjd som det är.Jonteemil (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.42 (CET)

Förstår din poäng, Moberg, men tänker att det är bra att "silkesvante" länkar till just "silkesvante" och att "-vante" länkas till just "-vante", även om det tar lite mer utrymme på sidan. I övrigt håller jag med Andreas, ingen mening att sålla bland sammansättningarna... {{sammansättningar}} är en mall som göms som default så det tar ingen särskild visuell plats i nuläget. ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2017 kl. 03.07 (CET)

Nej, jag har ångra mig och föredrar också de utskrivna varianterna. :) Göms som default? Hur menar du då? –dMoberg 22 februari 2017 kl. 19.04 (CET)

Dodde pratar kanske om finessen "Dölj viss info invid definitionerna" (Inställningar/Finesser)? --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 februari 2017 kl. 23.14 (CET)

Ah, har haft det på det viset så länge så att jag trodde att alla hade det så :P ~ Dodde (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.36 (CET)

Det har dykt upp en diskussion på engelska Wiktionary som jag är väldigt glad för, nämligen att öppna upp för gemensam data mha wikidata. Det skulle lätta arbetsbördan mycket om vi kan dra nytta av fler människors arbete. Tänk att få automatiska uppdateringar av mallar som vi just nu bara manuellt har kopierat hit! Det jag inte vet, är om vi här behöver installera något tillägg för att komma åt Wikidata? Någon som kan tekniken? –dMoberg 13 februari 2017 kl. 22.44 (CET)

Hur menar du "automatiska uppdateringar av mallar"? Menar du översättningar? Angående översättningar tänker jag att det hade varit smidigt i många fall (och inte fullt så smidigt i andra, där betydelserna inte är fullt så lättöversatta). Men liksom diskussionen längre ner om Lua, så är jag orolig för om detta riskerar att sätta stor press på servern. Någon som kan tillräckligt om det? ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2017 kl. 03.02 (CET)

Engelska wiktionary har https://en.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/Module:Unicode_data som de använder för att visa information om tecken, och automatiskt kategorisera dem. Det var det som fick mig att önska tillgång till denna data via wikidata. (modulen innehållare närmare 70 undersidor, att kopiera dem känns inte värt det, särksilt om de uppdateras då och då). –dMoberg 22 februari 2017 kl. 19.02 (CET)

Det besvarar inte riktigt frågan. Den du länkar till används väl bara en enda gång på en sida, medan en översättningsmall (eller modul?) skulle kunna komma att användas hundratals gånger på samma sida... Och med ytterligare moduler istället för grammatikmallar och andra mallar. Hur stor är vinsten och hur liten kan vinsten vara för att det ändå ska vara ok ur synpunkten att det orsakar extra processorkraft på servern? ~ Dodde (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.41 (CET)

Jag skapade Kategori:Ord med defekt böjningsparadigm, är det något vi vill ha? :) –dMoberg 19 februari 2017 kl. 01.07 (CET)

Intressant ordgrupp. Kommer inte på någon nackdel just nu, så behåll så länge säger jag :) ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2017 kl. 02.40 (CET)