Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv26

För ord av typen "40-årig" har både svenska och ryska ett efterled -årig respektive -летний, som kan böjas (40-åriga, 40-årigt). Borde dessa böjningar också ha egna böjningsuppslag och ska de placeras i kategorier för efterledsformer? Jag provade med neutrumformen -летнее, men det uppstod ingen kategorisering. --LA2 (diskussion) 30 juli 2018 kl. 17.47 (CEST)

Böjningsuppslag ska bara finnas för huvudslag som har böjningsuppslagen länkade på sin sida. Det allra vanligaste är att de länkas genom en böjningstabell men man kan även skapa länkarna självständigt med {{g-länk}}. Grammatiktabeller likaväl som {{g-länk}} kräver ordklassangivelse. Grammatikmallar har ett namngivningsmönster språkkod-ordklass(-annat), så i fallet ryska så bör mallarna isåfall heta ru-efterled(-annat), t.ex. {{ru-efterled-adj-pf}}. {{böjning}}, som i så fall skulle användas på efterledsformerna, behöver anpassas att stödja efterled. Modul:entry och MediaWiki:Gadget-green_links.js stödjer såvitt jag kan se samtliga h3-rubriker, inklusive efterled, men det bör naturligtvis testas.

Jag är ganska tveksam till om det är värt besväret att införa allt detta för att kunna skapa efterledsformsuppslag och ha efterledstabeller, men jag är inte principiellt mot idén. ~ Dodde (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 04.04 (CEST)

Böjningstabellen är inte problemet här, den finns redan i -летний, utan att böjningsuppslaget -летнее inte kategoriserades. Bristen finns i {{böjning}} när parameter 2 är "efterled". --LA2 (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 04.33 (CEST)

Det är ett problem att mallen som används är döpt till ...-adj-... men används under en annan H3-rubrik än Adjektiv. Det förväntas inte någonstans och stöds ingenstans. Men det är lätt att döpa om mallen, kanske? Angående {{böjning}}, ja vi kan väl vänta några dagar om någon har något att tillägga eller invända mot att införa efterledsformer. @Skalman, har du en åsikt? ~ Dodde (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 21.13 (CEST)

LA2, du behöver ändra namn på mallen, precis som Dodde säger.

Det skadar inte att stödja efterledsformer. Jag har ändrat WT:KAT och {{böjning}}. //Skal 8 augusti 2018 kl. 21.16 (CEST)

Mallen har parametern klass= som fungerar bra. Se t.ex. он (ett pronomen) som anropar {{ru-adj-tabell|klass=pron|...}}. Om man lägger in nya värden i tabellen där, så blir grönlänken fullt fungerande och skapar en ny pronomen-böjning. Det fungerar nu bra även för sidan -летний. Tack så mycket! --LA2 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.53 (CEST)

Det bara råkar funka för grönlänkarna. Om vi nånsin får fungerande böjningsformsbotar, så kommer dom att registrera detta som ett fel, eftersom mallnamnet inte stämmer överens med H3-rubriken. Det behöver alltså finnas en {{ru-efterled-xx}}. //Skal 8 augusti 2018 kl. 22.14 (CEST)

Det var som sjutton, hur kan du veta hur en framtida bot ska fungera? Har du monopol på att skapa bottar, kanske? Låt oss hålla oss till nutiden och det som fungerar här och nu. Frågan är dock om efterledsformer är rätt väg att gå. Det blir ju en salig blandning av adjektivlika och substantivlika böjningar. Det är också en salig röra av kategori:efterled och kategori:suffix vad gäller interwiki-länkar. Jag har ingen större lust att gå vidare med detta. Jag tror jag tar bort böjningarna av -летний. --LA2 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 02.01 (CEST)

Jag kan förstås inte veta hur en framtida bot kommer fungera, men jag är väl insatt i hur infrastrukturen för böjningsformer på sv-wikt fungerar, och t.ex. hur en botmakare enklast hämtar böjningsformer, eftersom Dodde och jag har skapat funktioner för just det syftet. (Jag skulle uppskatta en mindre uppskruvad ton när du argumenterar i framtiden. Det du skriver låter som en anklagelse.)

Jag har inte heller någon bra lösning hur man ska kategorisera/strukturera efterledsformer, så det kanske är lika bra att avvakta med det. Skalman (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.05 (CEST)

Jag tycker att det låter som en bra idé. //Skal 1 augusti 2018 kl. 00.18 (CEST)

(ping @Andreas Rejbrand, @Diupwijk, @Dodde, @Jonteemil, @Mike, @Smiddle, @Svenji, @Vesihiisi, @ÅttioFem)

Vi behöver en plan för hur vi tänker hantera detta.

Låter det bra? Har jag missat något? //Skal 8 augusti 2018 kl. 22.09 (CEST)

@Skalman: När du skriver ”behörigheten” i punkt tre, åsyftar du då administratörsbehörigheten eller byråkratsbehörigheten?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 augusti 2018 kl. 22.53 (CEST)

@Jonteemil: Ingetdera. Jag har uppdaterat introducerande beskrivningen ovan - är det tydligt vad som avses? //Skal 8 augusti 2018 kl. 23.08 (CEST)

Låter bra. Kommer inte på något mer. ~ Dodde (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 23.50 (CEST)

Spontant har jag ingen invändning mot Skalmans förslag, som låter klokt. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 23.55 (CEST)

@Skalman: Sorry, jag som är blind. Det låter bra, alltihop.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 augusti 2018 kl. 01.07 (CEST)

Jag har beskrivit förslaget på Wiktionary:Användare/Gränssnittsadministratörer. Uppdatera det gärna vid behov.

När man kan använda JSON i finesser, så borde vi flytta bl.a. språk och H3-rubriker till en JSON-sida, så att alla administratörer kan hålla dessa uppdaterade. Det finns i nuläget ingen prognos för när det kan ske. Skalman (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 21.49 (CEST)

Låter utmärkt alltihop tycker jag. Faktiskt så bra att jag funderar på att översätta texten till engelska och helt sonika planka den till Wikispecies. Jag är byråkrat på WS, men där har vi ännu så länge bara diskuterat den här frågan i väldigt allmänna ordalag. Tack Skal! –Tommy Kronkvist (diskussion), 10 augusti 2018 kl. 22.56 (CEST).

Ja, det är bara att ta allt som du tycker låter bra. Skalman (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 10.29 (CEST)

Sagt och gjort! 👍 Wikispecies Administrators' Noticeboard: New user group for editing sitewide CSS and JavaScripts. –Tommy Kronkvist (diskussion), 11 augusti 2018 kl. 22.06 (CEST).

Det låter bra tycker jag! ╰ Svenji 15 augusti 2018 kl. 01.11 (CEST)

Mallarna {{ö}} och {{ö+}} behöver känna igen parametervärdet "impfpf", vid sidan av impf och pf. (Testfall: vaccinera.) När man lägger till översättningar, behöver impf/pf finnas med som valmöjlighet (för ryska och vitryska). Och valmöjligheterna bör räknas upp i ordningen impf, pf, impf/pf (nu är det pf, impf, vilket är bakvänt). Mallen {{be-verb-impfpf}} behöver ha stöd i den bakomliggande modulen, av samma slag som {{ru-verb-impfpf}}. --LA2 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 23.25 (CEST)

@Skalman, något du känner dig manad att kika på? ~ Dodde (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 04.07 (CEST)

• ✔ {{impfpf}} skapad
• ✖ LA2, när man håller musen över {{impfpf}} så får man en förklaring "imperfekt eller perfekt aspekt". Kan du korrigera den om det behövs?
• ✔ {{ö}} och {{ö+}} stödjer impfpf
• ✔ Översättningsskriptet visar impfpf för vitryska och ryska; ordningen är också ändrad
• ✔ Gröna länkar stödjer {{ö}} med impfpf
• ✔ Justering i {{be-verb-impfpf}} (behövs det? nej)

//Skal 8 augusti 2018 kl. 20.41 (CEST)

När jag försöker ändra sidan вакцынаваць så att den anropar be-verb-impfpf i stället för be-verb-impf, så får jag ett felmeddelande som jag inte begriper. -- Sedan är jag lite osäker på om det kanske borde heta "(im)perfektiv aspekt" i stället för "(im)perfekt aspekt". Kan det vara ett adjektiv utan ändelsen -iv? Man får jättemånga Google-träffar, men de flesta kommer lurigt nog just från Wiktionary. --LA2 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.48 (CEST)

Problemet med {{be-verb-impfpf}} är att {{#invoke:be-verb}} inte stödjer impfpf... för att man ska kunna lösa det så skulle du nog behöva förklara hur det ska funka.

SAOL/SO/SAOB anger "perfektiv" som en korrekt form, så det är säkert det vi borde använda. Kan du ändra {{impf}}, {{pf}} och {{impfpf}} och ev. grammatikmallar/-moduler, så ändrar jag i översättningsskriptet? //Skal 8 augusti 2018 kl. 22.25 (CEST)

Det ska fungera likadant som för ru-verb-impfpf, dvs enda skillnaden är att det ska stå Presens/futurum i stället för Presens. --LA2 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 00.36 (CEST)

Har inte tillgång till dator på ett tag (10 dagar) men ska kika på modulen och impfpf så snart jag har det. ~ Dodde (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 09.02 (CEST)

Har lagt till stöd för {{be-verb-impfpf}} nu, men har egentligen bara gissat utifrån hur ryska modulen fungerar. LA2, kan du kika på om det blivit rätt? ~ Dodde (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 11.31 (CEST)

Nu @Dodde skulle jag vilja ha stöd för {{uk-verb-impfpf}} också. --LA2 (diskussion) 10 september 2018 kl. 16.46 (CEST)

Om jag förstår det rätt så ska uk-verb-impfpf se ut som uk-verb-impf sånär som på aspektrutan som lyder "imperfektiv och perfektiv" istället för endast "imperfektiv". Kolla gärna att det fungerar som tänkt. ~ Dodde (diskussion) 12 september 2018 kl. 03.22 (CEST)

Ja, samt att "presens" ska bli "presens/futurum". Exempel консолідувати. --LA2 (diskussion) 12 september 2018 kl. 04.39 (CEST)

Så, för impfpf-verb ska alltså två alternativa futurumformer finnas (futurumformer finns ju redan i tabellen som den ser ut nu)? Frågan är om inte båda futurumformerna isåfall ska redovisas i samma ruta? ~ Dodde (diskussion) 12 september 2018 kl. 04.46 (CEST)

Jag förstår hur du tänker, men ingen verkar göra så. Se t.ex. sajten https://uk.worldwidedictionary.org/консолідувати där de rena futurumformerna med -дува́тим- (МАЙБУТНІЙ ЧАС) står för sig och de presens/futurum med -ду́- (ТЕПЕРІШНІЙ (МАЙБУТНІЙ) ЧАС) står för sig. Man börjar alltså inte med att fråga vilka futurumformer som finns, utan man börjar med att det ska finnas former med -дува́тим- och andra med -ду́- och sedan funderar man över vilka rubriker man ska sätta över dem respektive. Om vi gör exakt så, så får vi samma mönster för ukrainska som för ryska och vitryska och allt blir lätt och enkelt. --LA2 (diskussion) 12 september 2018 kl. 12.00 (CEST)

Aha, ok! Fixar ikväll. ~ Dodde (diskussion) 12 september 2018 kl. 15.36 (CEST)

I ryska förekommer ofta adjektiv som används substantiviskt men vars böjning följer adjektivet. Ett typexempel är датский (dansk) som också används i substantivbetydelsen danska språket. Det ordet beskrivs både som adjektiv (24 rutor) och substantiv (12 rutor, vars innehåll är samma som adjektivets maskulinum och pluralis). Det kunde vara smidigt att kombinera detta, så som jag på prov har gjort för ordet вьетнамский (vietnamesisk), alltså att substantiveringen anges som en av adjektivets betydelser, med lämplig {{tagg}}. Ryska Wiktionary gör så. Är det något vi borde ta till oss? Hur ska taggen och kategorier fungera? --LA2 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.25 (CEST)

Jag tycker inte det. Rådande struktur är att adjektiv beskrivs under adjektivrubriken och substantiv under substantivrubriken. Den strukturen är fundamental för svenskspråkiga Wiktionary. Då uppstår bland annat inga problem med kategoriseringar, taggar med mera. Jämför hur vi gör med uppdelning av svenska adjektiv och motsvarande adverb. ~ Dodde (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 03.15 (CEST)

I fråga om svenska adjektiv som substantiveras, så är det tydligt att de övergår till att bli substantiv och böjs som substantiv i bestämd form (dansken, danskan) och plural (danskar, danskor). Detta är inte fallet med ryska adjektiv, som används substantiverat. Deras böjning följer helt adjektivets böjning. Någon ny ruta med böjningsformerna är därför inte nödvändig, utan innebär bara en upprepning av redan given information. Det är alltså tveksamt om de alls har blivit substantiv, de är fortfarande adjektiv som råkar användas substantiviskt. Vi kan jämföra med uttrycket "en grön person" (som lever miljövänligt eller är nybörjare). Man böjer aldrig den grönen, två grönar, utan man säger en grön, den gröne, två gröna, med substantivet "personer" utelämnat. Är detta ett adjektiv (ja!) eller substantiv (nej!). --LA2 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 12.00 (CEST)

Vet inte om det är riktigt jämförbart. I exemplet grön beror det väl i hög grad på om man gör tolkningen att grön innefattar betydelsen person och därför är ett substantiv eller att person helt enkelt har utelämnats och att grön fortfarande är ett adjektiv. Personligen tycker jag att det ligger närmare till hands att tolka det som det senare, och det verkar du också göra. Är det fråga om mer självständiga substantiveringar som ex.vis vuxen, resande, yrkande och seende, är det en annan femma. Även ord som dansk, fransman, svensk och britt är substantiv. Att de i stavningen sammanfaller med motsvarande adjektiv i vissa fall ska man inte låta sig luras av. Min tolkning av det du skriver är att det rör sig om självständiga substantiveringar, och inte om fall då ex.vis "person" har utelämnats som det som adjektivet beskriver, och de bör därför beskrivas under substantivrubriken, med en egen substantivtabell. Att stavning eller böjningsmönster råkar sammanfaller är enligt min mening inte ett tillräckligt argument för att slå ihop dem och beskriva båda under adjektivrubriken. ~ Dodde (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 11.03 (CEST)

Sorry for writing this message in English. Feel free to help translate it below.

Hello all,

A few months ago, we asked you for feedback about Cognate, the system allowing interwikilinks between Wiktionaries (on main namespace). Several community members gave some suggestions, one of them was to provide statistics about these interwikilinks.

The Wikidata team is pleased to present you the Wiktionary Cognate Dashboard, a website presenting a lot of interesting information about how Wiktionaries are connected to each others. You can find there, for example:

• the most interlinked Wiktionary entries not having a page on your Wiktionary
• the number of interlinks between each possible pair of Wiktionaries
• visualizations of the relationships between different Wiktionaries

To learn more about the tool, you can have a look at the documentation (please help us translating it in your language!). The interface of the tool itself can also be translated in other languages by using this page.

If you find a bug, please let a comment on this Phabricator task or ping me onwiki. Thanks a lot, Lea Lacroix (WMDE) 14 augusti 2018 kl. 15.08 (CEST)

Vid första genomläsning låter detta utmärkt, men i praktiken visar sig användbarheten vara ganska begränsad. Det är omkring 70000 ord som svenska och ryska Wiktionary har gemensamma, men ungefär lika många har svenska och kinesiska Wiktionary gemensamma. Det är förstås 70000 ord på engelska och andra stora språk. Att vi har över 6000 ord på ryska men färre än 500 på kinesiska blir en oväsentlig skillnad. Undantaget är delfunktionen "I miss you", som listar de vanliga ord som saknas på svenska Wiktionary. Ur den listan har jag idag skapat uppslagen calendar, drum, geography och mart. Ja, vanliga ord betyder förstås engelska ord, som finns medtagna i många språk av Wiktionary, men som vi än så länge saknar. Där finns en hel del att hämta. --LA2 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 17.43 (CEST)

Min fina lilla sida Wiktionary:Projekt/Språkbalans är nog ganska beräkningstung, vilket jag märkte när jag försökte skapa ett arkiv av den, genom att subst:a hela sidan (alltså spara en frusen kopia av dess nuvarande utseende) till en undersida. Då fick jag nämligen ett felmeddelande om att det var för många mallanrop. Beräkningarna använder en mall som heter Wiktionary:Projekt/Språkbalans/rad. Skulle jag kunna få den implementerad som en modul i stället? --LA2 (diskussion) 16 augusti 2018 kl. 14.00 (CEST)

Jag kan inte framkalla något felmeddelande om för många mallanrop. Jag tror problemet är hur anropet till undersidan /rad är utformat. Vid substning pekar sökvägen /rad fel och försöker anropa en mall på en undersida till den sida som substning sker på, vilket naturligtvis misslyckas. Prova att byta ut anropen mot hela sökvägen och se om det hjälper, alltså {{Wiktionary:Projekt/Språkbalans/rad|...}}. ~ Dodde (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 08.06 (CEST)

Aha, så var det ju. Nu klarar jag mig utan modulkod. Tack! --LA2 (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 23.52 (CEST)

Nej, det här fungerade inte alls. Tillbaka till ritbordet! Wiktionary:Projekt/Språkbalans/Arkiv innehåller ju mallanrop, inte alls de siffror som jag ville spara på. Min användning av "subst:" har bara skett i första ledet, inte hela vägen. Hur borde jag göra? --LA2 (diskussion) 24 augusti 2018 kl. 01.30 (CEST)

Hmm, nu kanske jag hittade en metod som fungerade, men det blev ganska klumpigt med subst: på alla nivåer och utan stöd av smarta mallar. Går det inte att lösa smidigare? --LA2 (diskussion) 24 augusti 2018 kl. 01.48 (CEST)

Jag kollade på ett gäng sidor, bl.a. w:en:Help:Substitution#Multilevel_substitution och w:en:Help:Substitution#The_safesubst:_modifier, och gjorde ett litet test på Användare:Dodde/test/mainsubst (ska motsvara Wiktionary:Projekt/Språkbalans) och Användare:Dodde/test/subsubst (ska motsvara /rad1). Jag bytte ut "subst:" mot "{{{|safesubst:}}}" på samtliga ställen på båda sidorna. Slutligen skapade jag sidan Användare:Dodde/test/mainsubst/Arkiv (ska motsvara Wiktionary:Projekt/Språkbalans/Arkiv) och sparade texten {{subst:Användare/test/mainsubst}}. Den sparade texten blev ] . Att använda "{{{|safesubst:}}}" på alla ställen som man på arkivsidan vill spara statiska siffror, verkar alltså vara en lösning. Är detta i stil med vad du hade tänkt dig? ~ Dodde (diskussion) 28 augusti 2018 kl. 01.40 (CEST)

Nu försökte en anonym användare lägga till ytterligare två språk i listan och då uppstod ett felmeddelande om att för många mallanrop gjordes, fler än 500. Det kanske trots allt är ett tecken på att modulkod behövs? --LA2 (diskussion) 28 augusti 2018 kl. 20.38 (CEST)

Användning av en modul istället för en mall är tyvärr ingen quickfix för att lösa problemet med för många dyra anrop. Oavsett om de dyra anropen (de som satts till max 500 st per sida) sker med hjälp av en mall eller en modul, så räknas de mot maxgränsen. Se mw:Manual:$wgExpensiveParserFunctionLimit. Man kanske kan titta på om det går att eliminera några av de dyra anropen alternativt dela upp statistiken på flera sidor. ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2018 kl. 23.35 (CEST)

Eller höja gränsen från 500 till 1000? Är gränsen verkligen befogad? Sidan går ju aldrig trögt att ladda. --LA2 (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 11.58 (CEST)

Det är ingenting vi kan göra någonting åt lokalt på svenskspråkiga Wiktionary. Gränsen är globalt satt för samtliga Wikimediaprojekt. Problemet är nog snarare att spara på Wikimediaservrarna än att sidan som sådan skulle vara trög att ladda. ~ Dodde (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 03.39 (CEST)

Med en modul behöver det ju inte vara en mall som anropas för varje rad i tabellen, utan det kan vara ett enda anrop med alla språken uppräknade som parametrar. --LA2 (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 13.41 (CEST)

Det fungerar inte så. Vissa anrop är dyra, varje sådant anrop räknas. PAGESINCATEGORY räknas som ett anrop. Motsvarande fråga kan ställas inifrån modulen med Lua-kod (mw.site.stats.pagesInCategory( category, which )). Varje sådant funktionsanrop räknas också som ett anrop. Det har inte att göra med hur många gånger mallen eller modulen anropas utifrån. ~ Dodde (diskussion) 1 september 2018 kl. 02.52 (CEST)

(Hjälp till att översätta till ditt språk)

Det finns redan en önskelista. Det fins även kod & kod/data som inte går att redigera. Jag delar uppfattningen att "språk=" borde avvecklas till förmån för som skrivet "Viktigt Inför språkkod som obligatorisk första parameter.". Jag har 2 ytterligare förslag:

• Ersätt språknamn ("azerbajdzjanska" ? "azeriska") med språkkod ("az") på alla sidor med hjälp av en robot och sedan avveckla stöd för språknamn
• Reducera antal särregler typ "taggar = {kat={}}":
  • Behövs det "föga brukligt"? Kanske vore det bäst att ersätta "föga brukligt" (som inte kategoriseras, varför?) med "mindre brukligt" (som kategoriseras, varför?) på alla sidor med hjälp av en robot och sedan avveckla särregeln
  • För de övriga "hemliga" anmärkningar finns det 2 möjligheter:
    • Helt enkelt avveckla särregeln (finns det starka skäl mot att kategorisera dem?)
    • Avveckla särregeln och fixa alla sidor med hjälp av en robot och parametern "text=" (räcker "text=" inte som knep för att undvika kategorisering?)

Taylor 49 (diskussion) 28 augusti 2018 kl. 23:42 (CEST)

@Taylor 49 Första punkten, om azerbajdzjanska/azeriska och az. Det ingår i processen att göra den första parametern i {{tagg}} obligatorisk för språkkod. (Som jag tyvärr har dåligt med tid att prioritera på ett tag. Det är en ganska tidskrävande process. Det är också delar av koden jag inte riktigt förstår, vilket innebär risk för att förhastade redigeringar kan orsaka svårupptäckta fel.)

Andra punkten. Jag tycker att särreglerna som du nämner i vissa fall är otydliga och saknar röd tråd. Det behöver en översyn, men jag tänker att det inte riktigt ligger i samma prioriteringsklass som språkkodsparametern. Jag la dock till punkten i listan på Wiktionary:Projekt/Mallar och moduler så att den inte glöms bort.

Tredje punkten, om föga/mindre brukligt. Jag tror att man i fråga om föga brukligt som särregel resonerat att hur ofta ord används inte är något som ska kategoriseras. "Föga brukligt" är ett vanligt sätt att markera detta på. En särregel har lagts till för att inte kategorisera detta. "Mindre brukligt" ska, tänker jag, inte heller kategoriseras. Inte heller "Mycket vanligt" eller "Mindre vanligt" eller alla olika varianter. I den mån man använder "mindre brukligt" eller andra noteringar som inte ska skapa en kategori är tanken att man ska göra det i textparametern (mindre brukligt) , men just i detta fallet hade det kanske varit lämpligt att ändra alla "mindre brukligt" till "föga brukligt". Kategorin "Mindre brukligt" finns dock, som du säger. Den las till på Wiktionary:Kategorier för 12 år sedan, väldigt tidigt efter att svenskspråkiga Wiktionary skapades. Det är mycket möjligt att just denna frågan har undgått att stötas och blötas sen dess. Det enda jag kan hitta som över huvud taget nämner något om kategorin är Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv19#Taggen_”mindre_brukligt”, vilket inte är så mycket. Jag har ingen direkt åsikt om "mindre brukligt" eller "föga brukligt" är att föredra som tagg.

Fjärde punkten "avveckla särregeln". Jag är emot detta. Men det bör ses över och göras mer genomskinligt hur mallen fungerar. Man ska inte, som nu, behöva gå in i modulkoden och läsa sig till hur det fungerar och helst bör det vara mer förutsägbart hur den fungerar.

Femte punkten "ändra alla sidor". Se kommentar om punkt fyra. ~ Dodde (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 00.25 (CEST)

Hej, skulle någon kunna kolla om "sv-subst-n-er" är rätt mall för ordet alteration, lite osäker nämligen, enligt SAOL som jag har använt mig av står det s. -en, er. (https://svenska.se/tre/?sok=alteration&pz=1) Mvh Ljuvlig (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 17.07 (CEST)

@Ljuvlig Det är rätt mall! I din källa betyder -en att ändelsen i singular bestämd form är -en, -er betyder att pluraländelsen är -er. sv (svenska) - subst (substantiv) - n (n-ord, utrum, stolEN) - er (pluraländelsen är -er) sv-subst-n-er. ~ Dodde (diskussion) 1 september 2018 kl. 03.01 (CEST)

Okej tack så mycket, nu förstår jag! Ljuvlig (diskussion) 1 september 2018 kl. 07.32 (CEST)

Jag korrigerade neutrum > utrum i Doddes svar ovan. I övrigt stämmer det. Skalman (diskussion) 1 september 2018 kl. 22.51 (CEST)

Okej tack Skalman! Ljuvlig (diskussion) 4 september 2018 kl. 11.46 (CEST)

6 september 2018 kl. 15.33 (CEST)

Hej, varför lyser ordet "makt­havare" på sidan uppvakta när ordet makt­havare (https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/makthavare) redan existerar, ett bugg kanske? Mvh Ljuvlig (diskussion) 13 september 2018 kl. 18.30 (CEST)

@Ljuvlig: Hej, jag vet inte varför men det är åtgärdat nu i alla fall. Tack för upplysningen!Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 13 september 2018 kl. 19.11 (CEST)

Skillnaden är att du har ett soft hyphen (osynligt bindestreck som markering för var avstavning får äga rum) mellan makt och havare i makt­havare men inte i makthavare. --LA2 (diskussion) 13 september 2018 kl. 20.28 (CEST)

Okej tack @Jonteemil och @LA2! Mvh Ljuvlig (diskussion) 13 september 2018 kl. 22.07 (CEST)

Jag försökte avverka några av rödlänkarna på Special:Önskade sidor, men det står där att "Uppdatering av den här sidan är inte aktiverad." Hur aktiverar vi det då? Om den uppdaterades en gång i veckan skulle räcka gott. --LA2 (diskussion) 13 september 2018 kl. 23.42 (CEST)

Om och i så fall hur ofta som sidan uppdateras styrs centralt och är inget vi kan påverka här. Innan 2008 uppdaterades sidan ofta, åtminstone varje dag har jag för mig. Sedan slutade sidan att uppdateras helt och hållet, förmodligen på grund av att funktionen var alltför resurskrävande. Som det verkar började sidan återigen att uppdateras 2014, dock med glesare tidsintervaller än innan 2008. Jag har uppdaterat texten efter den som används på svenskspråkiga Wikipedia. Av den framgår det att uppdateringen sker omkring var 14:e dag. ~ Dodde (diskussion) 15 september 2018 kl. 01.39 (CEST)

Jag märkte i artikeln hjul att våra mallar för nynorska substantiv saknar en rad för plural (rättelse: genitiv), vilket skiljer sig från våra böjningsmallar för svenska, danska och bokmål. Ska det vara så, finns det någon god orsak, eller ska vi försöka få dessa språks mallar att likna varandra så långt det går?

Ett annat irritationsmoment är att de svenska och danska mallarna heter -n- för ändelsen -n (utrum) och -t- för neutrum, medan de norska (både bokmål och nynorska) heter -n- för neutrum, -m- för maskulinum och -f- för femininum. Är det för sent att försöka göra detta enhetligt? Antalet substantivformer är på svenska 161.692, på danska 2.302, på bokmål 337 och på nynorska 190. --LA2 (diskussion) 17 september 2018 kl. 18.28 (CEST)

For genetiv/eieform kanskje? Nynorsk har en annen måte å angi eieform på. Det er ikke 100 % forbudt, og det forekommer av og til (mest hos bokmålsbrukere som ikke mestrer nynorsk helt), men man sier f.eks. hjulet til kjerra istedenfor kjerras hjul. Hvis man vil angi eieform bør man eventuelt merke at dette er lite brukt.

Å endre navn burde gå vel gå fint? Forslag bokmål -n, -a (eller -a/-n), -t, nynorsk -n, -a, -t? Jf. bøyningsmønstre

• bokmål
  • bil -> bilen, hage -> hagen
  • bok -> boka (eller boken), jente -> jenta (eller jenten)
  • hus -> huset, gjerde -> gjerdet
• nynorsk
  • bil -> bilen, hage -> hagen
  • bok -> boka, jente -> jenta
  • hus -> huset, gjerde -> gjerdet

Mewasul (diskussion) 26 september 2018 kl. 16.20 (CEST)

Ja, givetvis menade jag genitiv. Tack för förklaringen. Det är @Diupwijk och @Svenji som varit mest inblandade i att skapa de norska mallarna. Vad tycker ni om att döpa om dem? --LA2 (diskussion) 26 september 2018 kl. 17.58 (CEST)

Jag föreslog en namnändring från sv-subst-n- och sv-subst-t till sv-subst-u resp. sv-subst-n 2008 på Wiktionarydiskussion:Stilguide/Grammatik/Svenska/Substantiv, men det fick inget gehör. Det är nog inte för sent, men kanske inte något man ändrar fram och tillbaka allteftersom åsikterna svänger. ~ Dodde (diskussion) 26 september 2018 kl. 23.15 (CEST)

LA2, jag fattade det som att det var de svenska och danska mallarna du ville döpa om, inte de norska? Hur menar du att de norska mallarnas namn skulle vara i så fall? ~ Dodde (diskussion) 27 september 2018 kl. 00.41 (CEST)

Nej, att döpa om de svenska mallarna skulle vara för opraktiskt. De används på så många ställen och av så många användare, som då skulle behöva lära nytt. Men de norska används på få ställen och av få användare, så de kanske vi ännu kan döpa om? Jag har inte gjort upp något förslag. Men no-subst-n (bilen), no-subst-a (boka), no-subst-t (huset) kunde väl vara en början. Kan vi få mallen att se när ordet redan slutar på -e, så slipper vi sätta fog= (följt av ingenting) eller rot=jent. En omdöpning är förstås alltid jobbig i sig. Men om mallarna hade sådana namn och omdöpningen vore avklarad, skulle det dessa namn i så fall medföra några olägenheter? T.ex. att de avviker från vad som används på norska eller engelska Wiktionary? --LA2 (diskussion) 27 september 2018 kl. 12.03 (CEST)

Jag tänker att det är de svenska och danska mallarna som utgör undantagen. Att använda genusförkortningarna är regeln. Jag är emot att införa fler undantag. I de svenska och danska mallarna finns det ett direkt samband mellan mellan t-ord och neutrum samt n-ord och utrum. Om man kallar orden för n- t- och a-ord (och -er-ord?) i norska känner jag inte till, men det torde vara ett relevant perspektiv att ta hänsyn till. Sambandet kanske förvisso är exakt detsamma i norskan men jag känner dock inte till om undantag kan förekomma. Ur en svensktalandes perspektiv saknas under alla omständigheter det uppenbara med n-ord och t-ord när vi börjar prata om böjningsmönster i bokmål och nynorska. Vi har exempelvis jente -n-/-a -er -ene som är både maskulinum och femininum i bokmål och endast femininum i nynorska. Detta gäller såvitt jag förstår samtliga femininumord i bokmål att de även är maskulinumord. När två genus kan användas använder vi normalt -mf-, men enligt förslaget skulle det då för jente bli {no-subst-en/a-er} eller {no-subst-n/a-er} istället för {no-subst-f-er} för bokmål och {nn-subst-a-er} för nynorska. För bil skulle det bli {no-subst-en-er} eller {no-subst-n-er} och för hus {no-subst-et-0} eller {no-subst-t-0} (beroende på om man vill utgå från sista bokstaven i bestämd form, eller från samma rot som används i pluralformens avtryck i mallnamnet). Den senare utläggningen tycker jag bidrar ytterligare till att det vore bättre att behålla f/m/mf (mf saknas i dagsläget) för genusangivelsen. ~ Dodde (diskussion) 28 september 2018 kl. 02.28 (CEST)

Då blir väl slutsatsen att vi fortsätter framåt utan att döpa om något. Bra. --LA2 (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 00.49 (CEST)

Kolla gärna d:Wikidata:Lexicographical_data, där det f.n. tycks saknas svenska ambassdörer och där svenska borde vara representerat? Dan Koehl (diskussion) 30 september 2018 kl. 10.57 (CEST)

EDIT: Jag har nu startat Wiktionary:Wikidata, hamnade den fel, borde den legat under projekt? Dan Koehl (diskussion) 30 september 2018 kl. 16.02 (CEST)

Jag är försiktigt positiv, men är inte helt med på hur tanken är att vi ska använda det på sv-wikt. Några funderingar/kommentarer:

• En-wikt har en datamodell/hierarkisk struktur enl. språk>etymologi>ordklass>definition, medan vi på sv-wikt kör med språk>ordklass>definition. Om jag förstår Wikidata-datamodellen rätt, så använder dom språk>ordklass>etymologi>definition. Vet inte hur mkt krångel det ställer till med - beror väl på vad man vill göra.
• Vad tänker du att vi ska använda Wikidata till? Översättningar, definitioner, böjningsformer eller nåt annat? I så fall ser jag följande potentiella problem - som kanske är lösbara:

• Översättningar: Svårt, eftersom definitioner sällan är ett-till-ett.
• Definitioner: Förstår inte hur det skulle gå till - dom kan innehålla så mkt
• Böjningsformer: Borde vara möjligt genom mallar, men hur ser man till att det blir lika enkelt att använda som våra mallar? Hur ser man till att normalisera stilkommentarer på böjningsformer? ("handlarn" markeras som "vard.", liksom motsvarande form för andra substantiv som slutar på -are)

• Hur gör man för att integrera Wikidata-data i sv-wikt? Av det jag sett i Wikipedia, så verkar det göra wikitexten svårare att läsa - hur undviker man det?

@Dan Koehl, är det här saker du kan svara på eller frågor man borde ställa direkt på Wikidata? Vet du om Wikidata används på nån Wiktionary idag, så man kan se hur det kan bli?

Vad är nästa steg? Skalman (diskussion) 30 september 2018 kl. 21.37 (CEST)

Jag är försiktig och inte helt positiv. I augusti skrev jag på diskussionen d:Wikidata talk:Lexicographical data/Archive/2018/08#My first attempt och det enda svaret jag fick var ganska intetsägande. Jag undrade vad som händer nu, men det fick jag inget svar på. I stället var den min anmärkning om uttalsaccenter som fick ett svar, som sade att det borde vi ha tänkt på ( I suppose we should have some property...). Alltså, ingenting har hänt. Ingen har haft någon nytta av det vitryska adjektiv med 27 böjningsvarianter som jag lade in. Det uppmuntrar inte till mer arbete. Att lägga in samma adjektivböjning i svenska Wiktionary (венецыянскі) var mycket enklare, eftersom man ser i en grafisk presentation hur resultatet blir och källkoden använder en mall med ett fåtal parametrar. Att felsöka eller verifiera korrektheten i Wikidata-versionen är en mardröm. --LA2 (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 00.48 (CEST)

Den 13-15 oktober åker jag till Lviv för årets Wikimedia in Central and Eastern Europe (CEE) Conference. Där kommer en session att handla om Lexeme-redigering. Om jag går dit, vad tycker ni att jag ska fråga om? Har ni hunnit prova själva? Vad verkar svårt? Nu kan vi få det utrett. Ping @Skalman, @Dan Koehl. --LA2 (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 14.35 (CEST)

@LA2: Sent påtänkt, men i princip blir det en upprepning av vad vi redan har sagt:

• Hur kan informationen bäddas in på Wiktionaryer utan att skapa merarbete för den lokala gemenskapen?
• Hur kan man lägga till info i Wikidata på ett lika smidigt sätt som dom bästa Wiktionaryerna?
• Hur kan man normalisera informationen, så att allt som bör vara konsekvent blir det? (t.ex. att böjningformer som "handlarn" alltid markeras som "vardaglig")

Skalman (diskussion) 13 oktober 2018 kl. 15.20 (CEST)

Bra frågor! Tyvärr fick jag väl inte med mig några bra svar från Lviv. Mitt intryck är att Lexemes inte är moget än. Men jag uteblev från Lexeme-sessionen eftersom det samtidigt var en presentation av Rysslands "open library"-projekt. Dock höll jag ett kort blixtföredrag om våra gröna länkar, vilket har lockat hit några nya användare, som @Vogone. --LA2 (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 11.51 (CEST)

@Jonteemil tog bort källan som jag la till här: https://sv.wiktionary.orghttps://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=alteration&diff=prev&oldid=3182428, är det så att majoriteten här anser att källor är onödiga? Min egen uppfattning är att de är bra att ha eftersom de bekräftar så att man kan vara säker på att ett ord stämmer. I en tid av fejknyheter är väl källor viktigare än någonsin no? Dessutom var källorna från SAOL:s hemsida, alltså svenska akademin, de är knappast dåliga källor.Ljuvlig (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 13.44 (CEST)

Jag skulle hellre eller främst se källor för de ord som inte finns i SAOL/SAOB/SO (eller inte har en bra definition där). Det är meningslöst att länka till SAOL för varje ord. Taylor 49 (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 14.34 (CEST)

Håller inte med att det är meningslöst, men jag respekterar ditt ställningstagande. Ljuvlig (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 15.49 (CEST)

Om jag skulle vilja källhänvisa är det okej eller kommer det att tas bort? Ljuvlig (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 15.52 (CEST)

@Skalman: Bra att du tar upp det här. Källhänvisningar till ett ords existens, böjningsformer, definition och översättningar kommer normalt sett tas bort, eftersom det skulle bli alldeles för mkt overhead annars. (Det enda undantaget är personnamn, där vi har särskilda relevanskrav.)

Däremot uppskattar vi källhänvisningar till citat, etymologi, beskrivning av ordets användning och potentiella ovanliga/komplexa grammatiska egenskaper. Ett bra exempel som använder många olika sorts referenser är "hen". Skalman (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 21.09 (CEST)

Okej tack @Skalman, det blev tydligare för mig nu! :) Ljuvlig (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 10.01 (CEST)

Det finns förmodligen uppslag som innehåller flera slags fel som går lätt att rätta:

• röda prickar (som vissa webbläsare inte visar) (-> kan tas bort)
• trailing spaces (blanksteg före radslut) (-> kan tas bort)
• mer än två EOL (radsluttecken) i följd (-> kan reduceras till två)
• TAB (tabtecken) (-> kan ersättas med blanksteg)

Taylor 49 (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 13.27 (CEST)

• Vad är skillnaden mellan "Data" och "Datavetenskap"? Jag föreslår att ersätta de två med "Dator".
• Det finns alltför mycket samhälle: "Samhälle och kultur" och "Samhällsvetenskap" och "Humaniora", med delvis samma underkategorier. Jag föreslår att slå ihop de tre, kanske under namnet "Humaniora".
• Kategorin "Mindre brukligt" är tvivelaktig. Jag föreslår att avveckla den och ersätta "{ {tagg|mindre brukligt} }" (som kategoriseras) med "{ {tagg|text=mindre brukligt} }" och dessutom "{ {tagg|föga brukligt} }" (som inte kategoriseras) med "{ {tagg|text=mindre brukligt} }".
• Kategorin "Fackspråk" är tvivelaktig. Jag föreslår att avveckla den och ersätta "{ {tagg|fackspråk} }" (som kategoriseras) med "{ {tagg|text=fackspråk} }".
• Finns det tillräckliga skillnader mellan "Nedsättande" , "Stötande" och "Vulgärt"? Kanske skulle de tre kunna reduceras till två.

Taylor 49 (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 14.35 (CEST)

Jag är emot punkt 1, 3, 4 och 5 då jag inte håller med om att taggarna är tvivelaktiga (ingen motivering ges för den påstådda tvivelaktigheten i punkt 3 och 4). Jag tycker att det finns tillräcklig skillnad på taggarna i punkt 5 för att behålla dem som de är. Ändring enl. punkt 1 tänker jag skulle leda till ett direkt felaktigt kategorinamn. Punkt 2 är jag försiktigt tveksam till men har inte riktigt koll på begreppen. ~ Dodde (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 10.27 (CEST)

Angående punkt se wiktionary.orghttps://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=osann_försäkran {{tagg|kat=Fackspråk*|text=juridik}} ... det finns en röd prick (se avsnittet ovan), och vad vore fel med {{tagg|juridik}} ? Dvs, de få sidor som nu ligger i Kategori: Fackspråk tillhör olika ämnen och skulle kanske bättre trivas någon annanstans. Taylor 49 (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 11.54 (CEST)

Fackspråk är ju en uppsamlingskategori för de fackspråk som inte kan namnges. Naturligtvis är det orimligt att kategorisera en betydelse som fackspråk och skriva ut taggen juridik. Det borde då även kategoriseras som juridik. Det är dock ingen anledning att radera kategorin fackspråk. Det kan användas för fackspråk i (ovanligare) ämnen som f.n. saknar kategori.

@Skalman har du koll på det med röda prickar? ~ Dodde (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 08.57 (CEST)

Visserligen låter "uppsamlingskategori för de fackspråk som inte kan namnges" någorlunda rimligt. Men hur många uppslag ifråga har vi? Vi får se hur många uppslag jag kan flytta till någon bättre kategori och vad som blir kvar. Taylor 49 (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 12:23 (CEST)

Jag har reducerat antalet i "fackspråk" lite grann. Ett annat problem är de röda kategorierna. Vore det fel att antingen skapa dem, eller skicka medlemmar till någon passande kategori som redan finns? Taylor 49 (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 13.36 (CEST)

@Dodde: Dom röda prickarna verkar vara mjukt bindestreck. Bör kunna tas bort med bot (enligt förslag i avsnittet ovan). Skalman (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 20.05 (CEST)

Kategorier som inte finns listade på Wiktionary:Kategorier ska inte skapas. Antingen bör röda kategorier efter bedömning läggas till på Wiktionary:Kategorier (på rätt plats) eller så bör alla taggade sidor som orsakar de röda kategorierna ändras e.d. ~ Dodde (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 21.11 (CEST)

Varje förändring bör sträva mot större likhet med andra språk av Wiktionary. Data (Computing) och Datavetenskap (Computer Science) finns på andra språk och bör behållas. "Data" är föredömligt kort och kärnfullt, bättre än alternativ som "databearbetning" eller "databehandling". --LA2 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 13.50 (CEST)

Bra ide. Finns det en global lista med en bra kategoristruktur? En grej som jag ogillar är at säga "data" istället för "dator", den andra är att skillnaden är liten och folk kastar sina uppslag i stort sett slumpmässigt in i någon kategori. Ska "data" vara detsamma som "databearbetning" och även detsamma som "dator"? Utan en vägledning som hjälper att särskilja "data" från "datavetenskap" är det meningslöst att ha två separata kategorier. Taylor 49 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 22.20 (CEST)

Data i ord som databutik, datakonsult och datavetenskap är ett bredare samlingsbegrepp som omfattar både tjänster, mjukvara och hårdvara, alltså mycket mer än en synonym för ordet dator. --LA2 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 22.47 (CEST)

Eftersom dessa pp (perfektparticip) endast fungerar som förled i sammansättningar borde ju de inte få några egna uppslag, eller hur? Jag föreslår att det står -<pp> i brun text utan länk och att alla uppslag raderas där perfpart-medpartikel finns.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 15 oktober 2018 kl. 23.12 (CEST)

Nej, de existerar ju som fristående ord men tillsammans med partikel. Även om ord inte förekommer helt självständigt betyder det inte att de inte har någon betydelse som kan redovisas. ~ Dodde (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 10.20 (CEST)

@Dodde: ”rest” t.ex. får ju en betydelse av förledet. ”Nu är det färdigrest för i år”. Icke-fristående ord ska väl inte ha egna uppslag?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 18 oktober 2018 kl. 22.56 (CEST)

@Jonteemil: "Nu har jag rest klart för i år". Rest förekommer alltså som ett eget ord, ihop med en verbpartikel - i det här fallet klart. Om ord endast förekommer som förled eller efterled så kan de fortfarande tas med i ordboken, men då inkluderas bindestreck i sidnamnet. Det är dock inte fråga om sådana förled eller efterled i fallet med "perfpart-medpartikel"-parametern i verbmallarna. ~ Dodde (diskussion) 19 oktober 2018 kl. 04.01 (CEST)

@Dodde: I din mening är rest supinum av resa... inte pp.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 19 oktober 2018 kl. 04.02 (CEST)

@Dodde: ping.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 22 oktober 2018 kl. 22.00 (CEST)

@Jonteemil Det har du naturligtvis rätt i. Ursäkta min tillfälliga sinnesförvirring :) Färdigrest är perfektparticip av resa färdigt där färdigt är verbpartikeln. Resa förekommer som perfektparticip, men inte utan partikel. Med partikeln är den sammanknuten så att partikeln är placerad som förled och -rest som (adjektiviskt) efterled.

Vi har ingenting som förbjuder orddelar som inte står självständigt att få egna uppslag i ordboken. Frågan är under vilka sidnamn (med eller utan inledande bindestreck) och under vilken rubrik (adjektiv eller efterled) dessa osjälvständiga perfektparticip ska redovisas samt om definitionstexten möjligen borde anpassas på något sätt.

Jag är osäker. Tills vi är säkra borde vi avvakta med att skapa dessa uppslag. @Skalman eller andra, tankar och kommentarer? ~ Dodde (diskussion) 23 oktober 2018 kl. 01.40 (CEST)

Spontant skulle jag nog föredra en olänkad "-rest", så blir det konsekvent med att inte länka förled ("varu-"). Jag har däremot inga starka åsikter, och kan gå med på vilken konsekvent lösning som helst. :-) Skalman (diskussion) 23 oktober 2018 kl. 22.57 (CEST)

@Skalman, det verkar som du stödjer Jonteemils ursprungliga förslag då. @Jonteemil, kan du ändra (plocka bort klamrarna och lägga till ett inledande bindestreck) i berörda mallar? ~ Dodde (diskussion) 23 oktober 2018 kl. 23.49 (CEST)

@Jonteemil, ping. ~ Dodde (diskussion) 2 december 2018 kl. 01.52 (CET)

På m:Community Wishlist Survey 2019/Wiktionary kan man se årets önskelista för ny funktionalitet (öppen fram till 11 november), i synnerhet för Wiktionary. Där finns redan ett förslag om att göra det enklare att hitta exempelmeningar för ett ords användning i texterna i Wikisource. --LA2 (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 11.39 (CET)

Nu har stoppdatum passerat för att lägga till önskningar, men från 16 till 30 november kan man rösta på de förslag som finns. --LA2 (diskussion) 17 november 2018 kl. 17.27 (CET)

Kategori:Bildligt har inga översättningslänkar till andra språk. Är svenska det enda språket som använder denna typ av markering/tagg/kategori i en ordbok? --LA2 (diskussion) 1 november 2018 kl. 16.05 (CET)

Engelskspråkiga Wiktionary använder visst taggen figuratively (ex.vis på en:give birth), men såvitt jag kan finna samlar de inte sidorna i kategorier som vi gör. De länkar däremot taggarna till en lista över taggar och andra markeringar med förklaringar. Jag känner inte till hur andra språkupplagor av Wiktionary gör. ~ Dodde (diskussion) 2 november 2018 kl. 02.59 (CET)

Hej! Jag vill bara påminna om att en administratörsomröstning är aktiv. Välkommen att rösta! --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 november 2018 kl. 01.10 (CET)

Hur många hyponymer är det egentligen rimligt att ha på en sida? Personligen kan jag känna att europäisch gick lite till överdrift. Hur känner ni?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 10 november 2018 kl. 17.54 (CET)

Det gör jag också. Lägg märke till att sida europeisk har NOLL hyponymer. Taylor 49 (diskussion) 11 november 2018 kl. 07.43 (CET)

Jag instämmer. Den där uppsättningen ord skulle nog passa bättre i ett appendix... vilket vi har för svenska: Appendix:Länder och nationaliteter/Svenska. Skalman (diskussion) 11 november 2018 kl. 21.17 (CET)

Det finns väl mer eller mindre snäva definitioner av begreppet som sådant, men jag utgår ifrån att vi endast listar "en sorts"-hyponymer på Wiktionary, alltså en hammare är ett verktyg, inte en sorts verktyg, och ska därför inte listas (däremot handverktyg, precisionsverktyg osv). Jag är tveksam till att lista hyponymer i adjektivuppslag över huvud taget, av samma anledning. Svensk är för europeisk vad hammare är för verktyg. ~ Dodde (diskussion) 12 november 2018 kl. 09.56 (CET)

Change coming to how certain templates will appear on the mobile web

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello,

In a few weeks the Readers web team will be changing how some templates look on the mobile web site. We will make these templates more noticeable when viewing the article. We ask for your help in updating any templates that don't look correct.

What kind of templates? Specifically templates that notify readers and contributors about issues with the content of an article – the text and information in the article. Examples like Template:Unreferenced or Template:More citations needed. Right now these notifications are hidden behind a link under the title of an article. We will format templates like these (mostly those that use Template:Ambox or message box templates in general) to show a short summary under the page title. You can tap on the "Learn more" link to get more information.

For template editors we have some recommendations on how to make templates that are mobile-friendly and also further documentation on our work so far.

If you have questions about formatting templates for mobile, please leave a note on the project talk page or file a task in Phabricator and we will help you.

Tack!

CKoerner (WMF) (talk) 13 november 2018 kl. 20.35 (CET)

Jag är ganska nöjd med våra böjningsmallar, men när man skriver ut dem (åtminstone i svartvitt) så blir ramverket helt blekt och osynligt. Det skulle vara elegant om det visades tunna svarta streck i utskriften. Går det att ordna? Jag vet inte om det finns andra språk att dra lärdomar ifrån. --LA2 (diskussion) 20 november 2018 kl. 16.26 (CET)

22 november 2018 kl. 19.13 (CET)

På på direkten la jag till en massa synonymer och på grund av antalet känner jag att en lösning såsom en:Thesaurus:man skulle vara mycket passande. Vad tycker ni? Fördelen är att {{synonymer}} kan användas på alla av på direkten:s synonymers respektive sidor. Det underlättar nog för gemene användare på Wiktionary också eftersom faktan är densamma på alla sidor.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 23 november 2018 kl. 04.44 (CET)

Det skulle bli ytterligare en namnrymd för oss att underhålla (utöver våra nuvarande tillägg: appendix, rimord). Om någon vill tänka ut hur det skulle fungera (och skriva en stilguide för den), och om vi tror att det skulle bli tillräckligt mkt innehåll (kanske 50 kompletta sidor?), så stödjer jag förslaget. Skalman (diskussion) 24 november 2018 kl. 15.58 (CET)

Så vitt jag kan se, har den namnrymden på en.wkitionary bara cirka 2000 sidor. Alla har rubriken ==English== som om andra språk också skulle kunna bli aktuella, men jag hittar inga uppslag på andra språk. Jag föreslår att en tesaurus inrättas som en sida Appendix:Tesaurus (eventuellt /Svenska) med en rubrik för varje synonymgrupp, ==Land==, ==Man==, ==Kvinna==, etc. Det blir lätt att länka till, t.ex. från artikeln nation: för synonymer se även Appendix:Tesaurus#Land. När man på samma sida har 50 sådana sektioner, fullmatade, då kan vi ta frågan om innehållet bör delas på varsin sida i en egen namnrymd. --LA2 (diskussion) 24 november 2018 kl. 16.18 (CET)

Jag stödjer LA2s förslag. Skalman (diskussion) 25 november 2018 kl. 11.37 (CET)

Det är inte alltid så att alla ord som är synonymer till ett visst ord också är synonymer till alla andra synonymer till det ordet, särskilt inte med tanke på att definitionen ofta skiljer sig åt från ord till ord. Med låsta synonymgrupper försvinner flexibiliteten med att kunna ange synonymer fritt. Det skulle också komplicera till stilguiden ytterligare. Jag är emot. Jag tycker över huvud taget inte man ska lista "nästan-synonymer" i synonymlistan. Om det finns skillnader, som t.ex. mellan stat och land, bör se även-mallen användas istället. ~ Dodde (diskussion) 25 november 2018 kl. 23.56 (CET)

Det där är en känd brist hos alla tesaurusar och korsordslexikon. Tanken är nog inte att helt avskaffa dagens möjlighet att ange synonymer utan att erbjuda en ny möjlighet för en "se även"-underfunktion till synonymerna. För ordet nation så finns betydelsen stat/land, där fler synonymer hittas under tesaurus#Land, och betydelsen studentsammanslutning, som har andra synonymer. Så detta betraktar jag inte som ett giltigt argument mot att börja jobba på en tesaurus. --LA2 (diskussion) 26 november 2018 kl. 00.31 (CET)

Jag uppfattade det som att det var tanken, och det är den tanken jag isåfall vänder mig emot. Att skapa fristående tesaurusar är helt ok att placera i appendixnamnrymden e.d. och att komplettera sidor med en länk dit med se även-mallen är helt ok, precis som vi i dagsläget länkat en och annan appendixsida. I tesaurusar och korsordslexikon benämns kvadrat och fyrkant ofta som synonyma, men i Wiktionary tycker jag att de ska hållas långt ifrån varandra och inte blandas in i synonym-mallen. ~ Dodde (diskussion) 26 november 2018 kl. 15.46 (CET)

Man skulle kunna införa detta som en ny parameter tesaurus=land till {{synonymer}}, så behöver man inte ändra alla artiklar när man väl bestämmer sig för att ändra från en appendix-sida till en egen namnrymd. --LA2 (diskussion) 27 november 2018 kl. 01.31 (CET)

Jag gjorde nu en liten början på Appendix:Tesaurus. Är detta ungefär den riktning vi tänker oss att gå i? --LA2 (diskussion) 27 november 2018 kl. 21.31 (CET)

Hela konceptet känns väl perifert för ett projekt som redan är oöverblickbart stort för det få antal deltagare vi har, men om någon brinner för detta så motsätter jag mig det inte. Så länge det inte sammanblandas med synonymerna så som de avses på uppslagen och av synonymmallen, dvs. inkluderande av ord med samma betydelse men exkludering av ord med nästan samma betydelse, så är jag nöjd.

Av en:Thesaurus:man så är det inte bara synonymlika betydelser som tas med, lämpligare vore kanske att förse {{seäven}} med den parametern i så fall, om det nu alls är nödvändigt med en extra parameter (beror på hur mycket det satsas på det här projektet kanske?). Jag utgår att man nog vill ha ett begrepp per sida, precis som man gjort med en:Thesaurus:man. ~ Dodde (diskussion) 29 november 2018 kl. 07.32 (CET)

Jag upptäckte att det finns en svensk tesaurus, som inte bara är en synonymordbok utan verkligen liknar Roget's Thesaurus, och det är Svenskt ordförråd ordnat i begreppsklasser (1930) av Sven Casper Bring. Jag passade på att fotografera av den och lägga in den i Projekt RUneberg, där ni också hittar länkar till Språkbankens vidarebearbetning av den som "digitala Bring", som man gärna kan ladda gärna hem (6,7 MB textfil) och undersöka. Eftersom Bring använder samma nummer för begreppsklasserna som Roget's Thesaurus, så skulle man kunna länka innehållet till en:Appendix:Roget's thesaurus classification. --LA2 (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.54 (CET)

Jag lade in Appendix:Bring med tusen undersidor. --LA2 (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.27 (CET)

Borde vi lägga in länkar till Bring, som jag nu gjorde i grynvälling? --LA2 (diskussion) 1 februari 2019 kl. 03.02 (CET)

Jag är inte helt säker på att vi borde det, men isf bör det finnas ett snyggare sätt, så jag skapade {{seäven-bring}}, och la in den på grynvälling. Om man i framtiden bestämmer att vi bör göra på nåt annat sätt, så blir det lite lättare om det finns en mall för det. Skalman (diskussion) 1 februari 2019 kl. 21.51 (CET)

Detta är ju superbra!Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 1 februari 2019 kl. 23.51 (CET)

Den som vill ha något att bita i, kan notera att de ord som är omnämnda flest gånger i Bring är: rå (34 ställen), lugn (33), skada (32), ytlig (28), slapp, slag, förfall (27) och utreda (26). Det finns lite fler än 25.000 ord som bara nämns på ett ställe, från abandonnera till övärld. --LA2 (diskussion) 2 februari 2019 kl. 00.05 (CET)

(ping @Jonteemil, @Taylor 49, @Pametzma, @Dodde, nån mer?) Jag planerar att ta bort {{ö-mitt}}.

Jag kommer genomföra denna ändring ganska snart, om ingen kommer med stora protester. Skalman (diskussion) 24 november 2018 kl. 17.05 (CET)

Tack för varningen. I nuläget saknar jag djup förståelse kring hur översättningsblocket funkar, så jag avstår från högljudda protester. Taylor 49 (diskussion) 24 november 2018 kl. 18.15 (CET)

Jag har gjort ändringen nu. Jag ska fixa malldokumentation inom ett par dagar. Hjälp gärna till att testa att det funkar. Jag har gett exempel på hur man kan hjälpa till här ovanför. Skalman (diskussion) 24 november 2018 kl. 23.04 (CET)

Har lite försökt att skjuta sönder din sandlåda. Orimligt långa ord ser mindre bra ut. Taylor 49 (diskussion) 25 november 2018 kl. 16.37 (CET)

@Taylor 49, jag skulle gissa att det inte såg så bra ut med så långa ord i den gamla versionen heller. Jag är benägen att låta detta vara som det är, om ingen hittar riktiga uppslag som åtminstone är i närheten av en längd som blir problematisk. Skalman (diskussion) 25 november 2018 kl. 18.14 (CET)

Medan man håller på att lägga till översättningar, visas streckade gröna ramar som ibland överlappar varandra och ritas på fel ställen, vilket ser lite rörigt ut. När det blir tre spalter och antalet översättningar inte är jämnt delbart med tre, blir första spalten kortare än de övriga och det ser konstigt ut. Annars tycker jag det fungerar bra. Jag köra Firefox på Linux. --LA2 (diskussion) 27 november 2018 kl. 01.26 (CET)

Tack för buggrapporten!

"streckade gröna ramar överlappar ibland varandra" - så var det också innan min ändring. Jag kommer inte prioritera att lösa detta i nuläget.

"första spalten blir oväntat kortare" - fixat. Skalman (diskussion) 27 november 2018 kl. 20.17 (CET)

Johanna Strodt (WMDE) (talk) 26 november 2018 kl. 12.03 (CET)

Flera tusen ord på ryska, ukrainska och vitryska har skapats med böjningsmallar där alla böjningsformer räknas upp uttryckligen. Detta är en ansats som vid första påseendet verkar alltför enkel och naiv, men som har visat sig leda till hög produktivitet. Man behöver inte fundera på vilken av ett dussin böjningsmallar som ska användas (motsvarande valet mellan sv-subst-n-ar eller sv-subst-n-or), utan skriver bara "bil|bilen|bilar|bilarna" som parametrar till en enda mall.

I efterhand skulle det dock vara möjligt (för en bot) att gå igenom alla mallanropen och se om någon gemensam rot förekommer hos argumenten, t.ex. "rot=bil||en|ar|arna" eller "rot=flick|a|an|or|orna". När man gjort detta, kommer man att se att följden "a|an|or|orna" återkommer för väldigt många anrop och det kunde då vara skälet att inrätta en speciell mall för dessa fall. På så sätt skulle man på statistisk väg komma fram till att sv-subst-n-or är en mall som behövs. Jag vet inte om något annat språk av Wiktionary har funderat i dessa banor, och jag har inte för stunden någon plan på att påbörja det här arbetet. Jag säger bara att det skulle kunna göras längre fram. --LA2 (diskussion) 4 december 2018 kl. 22.27 (CET)

Absolut en tänkbart sätt att skaffa information. Att skapa en uppsättning böjningsmallar är lite som att lösa ett mysterium eller lägga ett pussel. Detta är ett sätt att hitta ledtrådar eller nya pusselbitar. Liknande analyser har vi gjort av användningar av befintliga svenska mallar, t.ex. vid skapandet av Modul:sv-adj. En utmaning är för mer kompletta malluppsättningar att det oftast även bland undantagen finns regelbundenheter, att lyckas fånga in alla dessa för att undvika risken att svårupptäckta fel smyger sig in vid användning av mallarna. Jag misstänker att just detta kan vara svårt att uppnå helt och hållet med den här metoden, speciellt om kunskapen om det aktuella språket är begränsat. Hur som helst. En bra tanke, tack för att du delade med dig. ~ Dodde (diskussion) 4 december 2018 kl. 23.39 (CET)

CKoerner (WMF) (talk) 6 december 2018 kl. 21.03 (CET)

Jag vet inte om ni redan har upptäckt det, men "pageviews" (statistiken över antal sidvisningar) har fått en rad kusiner. Man hittar dem i sidans överkant när man har tagit fram sidvisningsstatistiken för ett ord. Här tänkte jag berätta om ett av dem, massviews. Det är en statistik över de senaste veckornas mest visade artiklar inom en given kategori. Detta är intressant för den som fokuserar sitt arbete på ett visst språk eller ämnesområde. Låt oss ta latin som exempel. Verktyget massviews vill ha en webblänk (URL) som indata, i vårt fall alltså länken till Kategori:Latin/Alla uppslag. Så här gör man:

1. Gå till Kategori:Latin/Alla uppslag eller valfri annan kategori
2. Tryck ctrl-L ctrl-C för att markera och kopiera sidans URL
3. Klicka Visa historik > Antal sidvisningar > Massviews
4. Tryck ctrl-V för att klistra in URLen i sökrutan och klicka Submit

Nu tar det en liten stund att göra statistik över de 1500 uppslagsorden. Resultatet visar att den mest besökta sidan är i.e. med 1773 sidvisningar under perioden 17 november till 7 december 2018, motsvarande 84 sidvisningar per dag. Detta kan förstås bero på att det även är en engelsk förkortning, samma sak med ord som november och video. Men längre ner syns att ord som hinc, ergo och ianua är ganska välbesökta med 6 sidvisningar om dagen. Här har man alltså en checklista över vilka uppslagsord som kan behöva putsas upp och förses med rätt förklaringar, för de blir lästa. --LA2 (diskussion) 8 december 2018 kl. 14.08 (CET)

Jag roade mig åt att fylla i böjningsformer på anke (klagan) och anker (ankare, plural av anke) på bokmål, danska och nynorska. Det är inte lätt att få det rätt, när böjningsformerna överlappar. Vi borde kanske försöka automatisera skapandet av böjningsuppslag, så att vi bara behöver fylla i rätt böjningsmall och sedan kan något program (en bot!) gå runt och kontrollera att alla lämpliga böjningsuppslag finns (och inga olämpliga). Om ordet fisk och böjningsformen fiskarna redan finns när man lägger till ordet fiskare, så blir ju fiskarna inte någon grönlänk, utan man måste klicka på blålänken och själv lägga till informationen att detta även är en böjnings av fiskare. Och nu, när båda orden redan finns, kan vi inte vara säkra på (utan tvingas kontrollera) att fiskarna verkligen anger båda betydelserna. Det borde väl en bot kunna kontrollera. --LA2 (diskussion) 8 december 2018 kl. 21.21 (CET)

Detta har länge varit målet, och ett tag fanns en bot som gjorde just detta. Dodde och jag har båda prioriterat annat, och inte heller någon annan har valt att göra det. Däremot är både grammatikmallar och moduler särskilt anpassade för att underlätta för en sådan bot. Skalman (diskussion) 9 december 2018 kl. 01.29 (CET)

När jag gjorde detta för svenska ord på en.wiktionary för många år sedan (mars-april 2011, t.ex. en:huvans), utgick jag från den statiska databasdumpen och hade ett program som kände till alla svenska mallanrop (och alla möjliga parametrar!) och visste att exempelvis (överfört till våra förhållanden) mallanropet {{sv-subst-n-or}} i sidan snöslunga skulle kräva att sidan "snöslungan" bör innehålla wikitexten {{böjning|sv|subst|snöslunga}}. Men det är ett jobbigt sätt att göra det hela. Enklare vore om mallen, när den skapar blålänkar kunde märka upp dem med samma information som finns i grönlänken, så att man inte bara kan klicka på grönlänkar utan också automatiskt kontrollera blålänkar. Dagens HTML-kod visar inte detta (<td><span class="b-"><a href="https://dictious.com/sv/sn%C3%B6slungan" title="snöslungan">snöslungan</a></span></td>). --LA2 (diskussion) 9 december 2018 kl. 15.32 (CET)

Prestandan blir inte acceptabel, om man för varje sidvisning måste hämta information om alla böjningsformer. Den korrekta lösningen är att använda bot. Skalman (diskussion) 9 december 2018 kl. 15.50 (CET)

Nu tror jag du missförstår något. Allt jag föreslår är att blålänkar ska innehålla samma information som grönlänkar. Det påverkar inte prestanda alls. Sedan kan en bot undersöka dessa blålänkar och göra något med dem. För hur ska botten annars veta vad den har att göra? --LA2 (diskussion) 9 december 2018 kl. 15.56 (CET)

Blå och röda länkar innehåller redan samma information. Grönlänkar skapas automatiskt från röda länkar+information som redan finns på sidan. Som jag sa tidigare, så är mallar och HTML redan anpassade för att ge så mkt/bra info till botar som möjligt. Skalman (diskussion) 9 december 2018 kl. 17.16 (CET)

Jag hade inbillat mig att den gröna länken (i HTML-kod som mallen skapar) innehöll information om att detta är en substantivböjning på svenska språket, men nu ser jag att så inte är fallet. Söker Javascript-koden för grönlänkar uppåt i sidan efter h2- och h3-rubriker för att hitta ordklass och språk? --LA2 (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.45 (CET)

Varje grammatiktabell genererar <table class="grammar template-sv-subst-n-er">..., där namnet på mallen alltså framgår. Eftersom alla mallnamn har formatet <språkkod>-<ordklass>-<ev. nåt annat>, är det ganska lätt att lista ut den informationen. En bot kan antingen använda denna information, eller (för grammatikmoduler) leta efter anrop till grammatikmallar och göra egna anrop till modulen med en extra parameter, som gör att man får ut alla böjningsformer i ett format som är lättare att hantera än HTML. Skalman (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.40 (CET)

Jag har ju scannat en hel del gamla ordböcker i Projekt Runeberg och nu gjorde jag en liten sökfunktion för dem. Den syns överst på temasidan för ordböcker. --LA2 (diskussion) 10 december 2018 kl. 23.52 (CET)

@LA2: Jättebra!Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 23.38 (CET)

Dear all,

Sorry for posting this message in English and last minute notification. The Tremendous Wiktionary User Group could send one representative to the Wikimedia Summit 2019 (formerly "Wikimedia Conference"). The Wikimedia Summit is an yearly conference of all organizations affiliated to the Wikimedia Movement (including our Tremendous Wiktionary User Group). It is a great place to talk about Wiktionary needs to the chapters and other user groups that compose the Wikimedia movement.

For context, there is a short report on what happened last year. The deadline is very close to 24 hrs. The last date for registration is 17 December 2018. As a last minute effort, there is a page on meta to decide who will be the representative of the user group to the Wikimedia Summit created.

Please feel free to ask any question on the wiktionary-l mailing list or on the talk page.

For the Tremendous Wiktionary User Group, -- Balajijagadesh 16 december 2018 kl. 06.56 (CET)

Hjälp till att översätta till ditt språk

Love is an important subject for humanity and it is expressed in different cultures and regions in different ways across the world through different gestures, ceremonies, festivals and to document expression of this rich and beautiful emotion, we need your help so we can share and spread the depth of cultures that each region has, the best of how people of that region, celebrate love.

Wiki Loves Love (WLL) is an international photography competition of Wikimedia Commons with the subject love testimonials happening in the month of February.

The primary goal of the competition is to document love testimonials through human cultural diversity such as monuments, ceremonies, snapshot of tender gesture, and miscellaneous objects used as symbol of love; to illustrate articles in the worldwide free encyclopedia Wikipedia, and other Wikimedia Foundation (WMF) projects.

The theme of 2019 iteration is Celebrations, Festivals, Ceremonies and rituals of love.

Sign up your affiliate or individually at Participants page.

To know more about the contest, check out our Commons Page and FAQs

There are several prizes to grab. Hope to see you spreading love this February with Wiki Loves Love!

Kind regards,

Wiki Loves Love Team

Imagine... the sum of all love!

--MediaWiki message delivery (diskussion) 27 december 2018 kl. 11.13 (CET)

Tycker ni man ska kunna lägga till översättningar utan att ange genus (för de språk som har det). Jag tycker inte det men vill bara höra vad ni andra tycker.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 3 januari 2019 kl. 20.10 (CET)

Det skulle isf beröra t.ex. bokmål, danska, franska, isländska, nederländska, polska, tyska och ryska. Jag tror att jag skulle föredra att tillåta översättningar utan genus, men skulle inte ha så mkt emot tvång heller.

Om vi inför tvång, så behöver genus bli tydligare, och i synnerhet "neutrum" och "utrum" är otydliga/ovanliga begrepp. Skalman (diskussion) 3 januari 2019 kl. 21.10 (CET)

Jag har lagt in och vill kunna fortsätta att lägga in översättningar på språk (t.ex. nederländska) där jag själv inte känner till hur genus fungerar, så jag tycker att tvång skulle vara dumt. Vi har i många andra avseenden friheten att göra små och ofullständiga förbättringar, t.ex. att lägga in ord utan att räkna upp alla deras betydelser. Någon annan kan ju alltid lägga till resten senare. --LA2 (diskussion) 3 januari 2019 kl. 21.53 (CET)

Man skulle kunna modifiera mallarna ö och ö+ så att de lägger till en (dold) kategori när genus saknas. Då blir det lätt att hitta och komplettera sådana anrop. --LA2 (diskussion) 3 januari 2019 kl. 21.55 (CET)

LA2: Dold kategori skulle inte funka, då t.ex. verb aldrig ska ha genus. Det kan inte mallarna känna av. Skalman (diskussion) 3 januari 2019 kl. 22.11 (CET)

Det är ju inte jättesvårt att kolla upp genus på ett eller annat sätt dock. Jag tycker åtminstone att man kan begära att man gör allt för att få reda genuset hos ordet.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 3 januari 2019 kl. 23.03 (CET)

@Jonteemil: På Wiktionary:Stilguide/Fetstilsraden#Genus står explicit att genus inte behöver anges om det finns en böjningstabell, vilket jag tycker är rimligt. Hur som helst är detta också nåt att ta hänsyn till. Skalman (diskussion) 3 januari 2019 kl. 23.29 (CET)

Tvingande anser jag är problematiskt, av skäl som LA2 anger. Det är ibland svårt att avgöra genus till och med för svenska, möjligen också för andra språk. Det finns flera alternativ som kan övervägas för att uppmuntra till att ange genus. Jag vet inte varför LA2:s förslag inte skulle vara tekniskt möjligt, det är annars ett bra förslag. Man kan också tänka sig att man får ett meddelande "är du säker att du inte vill ange genus?" e.d. om genus inte anges. En tredje lösning är att göra genus obligatoriskt men tillåta ett "okänt/vet inte"-alternativ. Rent tvingande är inget alternativ för mig. ~ Dodde (diskussion) 4 januari 2019 kl. 08.20 (CET)

Skulle inte övers-botten kunna ange vilken ordklass det rör sig om? Då skulle kryssrutorna för genus bara behöva visas för substantiv (och kryssrutorna för verbaspekter bara för verb) och när ingen ruta kryssas för, kan genus=? läggas in i anropet. --LA2 (diskussion) 4 januari 2019 kl. 11.11 (CET)

Jag är emot sex/genus-tvång. Vi kan också ha dolda kategorier för övriga problem med översättningar: saknande uppgifter kring verbböjningar, saknande uppgifter kring transitivitet, saknande uppgifter kring betydelsenyanser, och varför inte en dold kategori för saknande översättningar Kategori:Översättning saknas:ID? Taylor 49 (diskussion) 4 januari 2019 kl. 11.34 (CET)

Det tillkommer ganska bra saker med att lägga till genus på köpet också. Det tvingar nämligen användaren att göra lite research innan hen lägger till ordet. Allt för många gånger tycker jag, att jag sett användare som copy-pastear från olika språks Wikipedia-sidor utan någon egentlig koll på om det är en tillförlitlig källa. Jag tror dock @Skalman misstolkar Stilguiden lite. Den meningen säger ju bara att genuset inte måste finnas på fetstilsraden hos översättningens uppslag om böjningstabell finns, men det står däremot ingenting om huruvida genus bör anges i {{ö}}/{{ö+}}. Jag antar att ni andra tänker att ”hellre en översättning utan genus än ingen alls”. I vissa fall håller jag med. Man ska inte behöva tillägna en timme för att ta reda på ett ords genus, det är inte rimligt. Men många gånger står genus på något annat språks Wiktionary, oftast en.wikt. men även de.- och fr.wikt. brukar vara bra på att visa genus. Kanske kan man visa ett utrop i stil med ”Vänligen lägg till genus, om du inte vet vilket genus se gärna en.wikt., de.wikt. eller fr.wikt. för att ta reda på det.”.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 23.37 (CET)

@Jonteemil: Jag likställde fetstilsradens och {{ö}}s genus, då grönlänkar skickar genus till fetstilsraden. Min kommentar var nog ganska irrelevant.

Jag tycker att det är mkt värre med felaktigt genus än saknat genus, så man behöver nåt sätt att se till att användaren förstår vad det handlar om. Skalman (diskussion) 8 januari 2019 kl. 23.52 (CET)

Hej! Jag såg att vi på grund av ett skrivfel angivit fel namn för det lilla kreolspråket norfuk (hos oss skrivet narfuk) ... Fuk! Jag trodde mig veta precis hur man ändrar språknamn då jag har skapat flera mallar för språknamn, men det visar sig nu att artiklarna inte hanterar namnbytet. Kolla in Doichland. Kan någon förklara och/eller rätta till den här röran jag lyckats med? Det angår inte många artiklar, men det en trasig kod. ╰ Svenji 6 januari 2019 kl. 23.23 (CET)

@Svenji: Jag har korrigerat i Modul:lang/data. Vidare måste också språk= korrigeras. Skalman (diskussion) 6 januari 2019 kl. 23.30 (CET)

Tack! Ja, jag har redan ändrat de passagerna. ╰ Svenji 6 januari 2019 kl. 23.59 (CET)

@Svenji: .Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 11.08 (CET)

@Jonteemil, jag tror du blandar ihop vad som är rätt och fel. Skalman (diskussion) 8 januari 2019 kl. 19.46 (CET)

Oops, fixat.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 19.48 (CET)

Jag fixade alla förutom två, som kräver en behörighet jag inte besitter. Om @Skalman kunde fixade två sista vore det super.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 19.56 (CET)

Fixat. Skalman (diskussion) 8 januari 2019 kl. 20.39 (CET)

Perfekt👍🏻.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 8 januari 2019 kl. 23.24 (CET)

Tack för hjälpen, @Skalman och @Jonteemil!

Flyttat från Diskussion:överklagande.

@Jonteemil, du säger att "överklagan" (och "överklagning") är synonymer ist.f. varianter. För mig känns det uppenbart att det är olika varianter av samma ord (samma betydelse, samma ursprung, samma sorts ändelse).

Som jämförelse, vad tycker du om "boränta" som variant på bolåneränta? Skalman (diskussion) 9 januari 2019 kl. 20.59 (CET)

@Skalman: Samma där. Boränta är ju ingen variant av bolåneränta. Överklagande kommer av överklaga + -ande, överklagan kommer av överklaga + -an och överklagning kommer av överklaga + -ning. De är besläktade, men inte varianter av varandra. Varianter ser jag mer som olika stavningar av samma ord, exempelvis fajt/fight eller över huvud taget/överhuvudtaget.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 januari 2019 kl. 21.10 (CET)

@Jonteemil, vad tycker du om förkortningar (à la tv, TV, teve, television)? För mig är alla dessa också varianter av varandra. Enligt stilguiden är också förkortningar och kortformer varianter. Skalman (diskussion) 9 januari 2019 kl. 21.19 (CET)

@Skalman: tv, TV är ju varianter av varandra och akronymer av television med gemener respektive versaler, teve är en variant av tv eller TV som motsvarar det svenska uttalet. Alltså television —> tv och TV —> teve.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 januari 2019 kl. 21.27 (CET)

@Jonteemil, men du menar alltså att stilguiden är felaktig, som ger kortformer som exempel på en variant? Kanske behöver diskuteras med fler än bara oss två. Skalman (diskussion) 9 januari 2019 kl. 21.38 (CET)

@Skalman: Jag skriver under på Stilguidens förklaring. Vad säger jag som säger emot Stilguiden? Kortformer är varianter, dock en annan sorts variant än exempelvis tv kontra TV.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 januari 2019 kl. 21.44 (CET)

@Jonteemil, du sa att "boränta" inte ska vara variant på "bolåneränta", trots att det uppenbart är en kortform (kyl/kylskåp kan väl vara ytterligare ett exempel).

Ytterligare ett argument för att ändelsevarianterna verkligen är varianter är att det ofta sker omskrivningar i plural, av typen överklagan>överklaganden och inbjudan>inbjudningar.

Jag har påbörjat en sammanfattning med några av mina argument ovanför. Jag förstår inte hur du kan göra olika bedömning för 3 och 4. Skulle du kunna fylla på med argument som tydliggör det? (eller nåt annat relevant) Skalman (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.00 (CET)

@Jonteemil, @Skalman Jag håller på Stilguiden och gör samma tolkning som Jonteemil av den. Jag tänker att förkortningar är att dra variantbegreppet en aning långt, men vad Stilguiden handlar om är struktur och uppslag för förkortningar passar bra att hantera som just variantuppslag. För att slippa ha ytterligare en mall "förkortningar" som också har sina definitionsproblem. Är en kortform en förkortning eller en stavningsvariant? Kortformer ska inte ha rubriken "Förkortning" osv. Detta kan vidare förmodligen kräva olika gränsdragningar för olika språk - hur gör vi på kinesiska? Varianter blir alltså lite av ett paraplybegrepp som vi använder oss av här på Wiktionary för att tillgodose strukturella behov. Angående grupp 4: En inbjudan kan vara något konkret som ett inbjudningskort eller ett inbjudningmejl med inbjudningstext. "Var la jag inbjudan nånstans? - Den ligger på bordet." Ett inbjudande kan däremot syfta på själva händelsen eller kan syfta på någots natur. "Hotellet har också en vacker tropisk anlagd trädgård med pool som gav ett inbjudande till sol och bad.". Inbjudning kan jag inte påminna mig om att ha hört men det finns säkert betydelseskillnader där också. Betydeleskillnaderna är inte alltid logiska eller möjliga att räkna ut, utan kan bero på hur orden använts under en längre tid. ~ Dodde (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.42 (CET)

Jag blir inte klok av sammanfattningen. Vad menas med punkterna 1...4 nedanför "angående punkterna nedan" ? Taylor 49 (diskussion) 10 januari 2019 kl. 13.00 (CET)

Punkterna under argument för variant. ~ Dodde (diskussion) 11 januari 2019 kl. 00.39 (CET)

@Dodde, @Jonteemil, tack för konkreta argument. I mitt huvud var kategori 4 enklare än vad den verkar vara i verkligheten. "Mobbning" och "mobbing" uttalas olika, men kan gå under kategori 1 om vi tillåter vissa typer av minimal uttalsskillnad där.

Alltså är kategori 1 klart varianter, vi accepterar 2 som varianter och 3 blir smidigt att hantera som varianter, medan 4 inte kan vara varianter pga. möjlig betydelseskillnad. Jag har inget ytterligare att tillägga. Skalman (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.12 (CET)

En nya betafunktionen kommer snart att släppas på alla wikier: FileExporter. Det är ett verktyg som tillåter export av lokala filer på din wiki till Commons, inklusiv fil- och sidhistorik. Vilka filer som kan flyttas definieras av varje wikigemenskap: vill ni använda funktionen, kolla konfigurationsfilen.

FileExporter har redan varit en betafunktion på MediaWiki.org, Wikisource samt tyska-, farsi-, arabisk- och koreanskspråkiga Wikipedia. Efter att viss funktionalitet lagts till kommer den nu som betafunktion till alla wikier. Den beräknas släppas 16 januari. Läs mer på projektsidan.

Som alltid är återkoppling mycket uppskattad. Om du vill testa FileExporter, aktivera den i dina inställningar. Bästa stället för återkoppling är den centrala diskussionssidan. Tack från Wikimedia Tysklands tekniska önskningar-projekt.

Johanna Strodt (WMDE) 14 januari 2019 kl. 10.41 (CET)

16 januari 2019 kl. 19.55 (CET)