Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv36

Det finns 35 flaggade botar varav de flesta inte har redigerat på många år, och troligast aldrig kommer att redigera igen. Extension:Cognate har funnits under 6 år, och interwikibotar behövs inte längre. Förslag: deflagga alla botar som inte har redigerat på mer än 3 år. Det finns också globala botar som INTE behöver en lokal botflagga. Taylor 49 (diskussion) 30 juni 2023 kl. 20.21 (CEST)

Låter bra, tycker jag. Tre år är rätt lång tid och det går alltid att söka botstatus igen. /Jiiimooh » DISKUSSION – BIDRAG 4 juli 2023 kl. 14.35 (CEST)

@User:ÅttioFem @User:Andreas Rejbrand @User:J 1982 @User:Pametzma @User:Dodde @User:Gabbe: det finns ett förslag att deflagga döda botar. Jo, User:LA2-bot var död under ca 10 år och sedan återuppstod den. IIRC botflaggan fanns kvar då, men lösenordet var borta. :-\ Taylor 49 (diskussion) 11 juli 2023 kl. 17.30 (CEST)

Jag tycker det låter som en bra idé. Det är lätt att få tillbaka flaggan om den senare visar sig behövas. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 juli 2023 kl. 17.33 (CEST)

Låter rimligt. ~ Dodde (diskussion) 12 juli 2023 kl. 09.38 (CEST)

Vi har tillräckligt med konsensus i frågan. Jag kommer inom kort att ta bort botflaggan från samtliga konton som varit inaktiva i tre år eller längre. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 juli 2023 kl. 11.45 (CEST)

Jag har nu tagit bort bot-flaggan från alla konton som varit inaktiva i mer än tre år, förutom från globala systemkonton som verkar ha flaggan på så gott som alla wikier. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 juli 2023 kl. 17.27 (CEST)

✔. Kvar finns 9 botar med lokal flagga, därav 4 lokala botar, 2 nyttiga quasi-globala botar, och 3 tvivelaktiga quasi-globala botar. Taylor 49 (diskussion) 15 juli 2023 kl. 12.31 (CEST)

Hej, jag har under senaste veckan jobbat med att skapa en mall för finska verb. Det nästan färdiga resultatet för verb av verbtyp 2 (vilket innefattar typerna juoda/syödä, naida, saada/myydä samt nähdä) ser ni här: Mall:fi-verb-typ2, och hur den ser ut i praktiken ser ni på uppslaget nähdä. Jag skulle vilja höra vad ni tycker om

• mallens namn, och räcker det med en mall för samtliga typ 2-verb?, eller ska man göra som för substantiv, där vi har en mall för varje variation i böjningsmönstret, samt
• mallens utseende, som är baserat på engelskspråkiga Wiktionarys finska verbmallar men där jag har lagt till agentparticipets possessiva former.

Dessutom behövs nya avledningstyper till Mall:avledning för de olika participformerna, vilket jag gärna skulle få hjälp med att ordna. Om någon kunde hjälpa mig att centrera göm-rutorna för possessiva former så att det ser snyggare ut så är jag också tacksam. "85" 11 juli 2023 kl. 13.46 (CEST)

• jag kan dåligt finska ...
• hellre färre mallar och fler parametrar, att "göra som för substantiv" med tusentals liknande mallar är en underhållsmardröm, det kan jag hävda
• jag brukar implementera icke-triviala mallar via LUA
• ifall du vill ha hjälp med particip då måste du lista upp dem och förklara hur de funkar

Taylor 49 (diskussion) 11 juli 2023 kl. 17.25 (CEST)

Finskan har följande participformer av verb, vilka alla fungerar som adjektiv och böjs i olika kasus och alla (utom agentparticipet) kompareras:

• presensparticip aktiv (jag föreslår prespartakt som kortform att använda som namn i Mall:avledning): ’bussissa istuva mies’ – ’den i bussen sittande mannen’,
• presensparticip passiv (prespartpass): ’maassa puhuttava kieli’ – ’det i landet (just nu) talade språket’ (’språket som talas i landet’) (denna participform kan, beroende på sammanhanget även användas i betydelserna som kan talas, som måste talas eller som bör talas,
• perfektparticip aktiv (perfpartakt): ’bussissa istunut mies’ – '’mannen som satt/har suttit/hade suttit i bussen’',
• perfektparticip passiv (perfpartpass): '’maassa puhuttu kieli’ – ’det i landet (tidigare) talade språket’ (’språket som talades/har talats/hade talats i landet’),
• agentparticip (agentpart): ’miehen puhuma kieli’ – ’det av mannen talade språket’,
  • agentparticip i 1:a person singularis: (agentpart1ps) ’(minun) puhumani kieli’ – ’det av mig talade språket’,
  • agentparticip i 2:a person singularis: (agentpart2ps) ’(sinun) puhumasi kieli’ – ’det av dig talade språket’,
  • agentparticip i 1:a person (singularis eller pluralis) (agentpart3p): ’(hänen) puhumansa kieli’ – ’det av honom/henne talade språket’,
  • agentparticip i 1:a person pluralis (agentpart1pp): ’(meidän) puhumamme kieli’ – ’det av oss talade språket’,
  • agentparticip i 2:a person pluralis (agentpart2pp): ’(teidän) puhumanne kieli’ – ’det av er talade språket’,
• nekande particip (nekpart), används på olika sätt beroende på om verbet är intransitivt eller transitivt och fungerar som en nekande form av samtliga presens- och perfektparticip: ’puhumaton mies’ – ’mannen som inte talar/talade/har talat/hade talat’ (om verbet är intransitivt), ’puhumaton kieli’ – ’språket som inte talas/kan talas/talades/har talats/hade talats’

"85" 12 juli 2023 kl. 06.57 (CEST)

Vill du alltså ha 11 participtyper? Kanske ska det vara "3:je person" ovan vid "det av henom talade språket". Taylor 49 (diskussion) 13 juli 2023 kl. 01.30 (CEST)

Ja precis, 3:e person ska det vara. Samma form används för singularis som för pluralis i 3:e person. Det är 6 olika particip + de 5 possessiva formerna, totalt 11 st alltså. "85" 13 juli 2023 kl. 02.49 (CEST)

@User:ÅttioFem: Här har du dina 11 participformer. Övriga nyheter:

• modulen fångar nu diverse fel (ännu inte helt färdigt)
• åtminstone 90 trasiga sidor Kategori:Wiktionary:Syntaxfel/avledning (7) upptäckta
• någon lade till formen "pass" utan att dokumentera dess användning
• började lägga till stöd för språkspecifika restriktioner, funkar ännu inte

Taylor 49 (diskussion) 15 juli 2023 kl. 14.35 (CEST)

Tack för hjälpen! Jag har lagt till en beskrivning för hur mallen används på sidan Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Finska. Jag ser på Modul:avledning/dok att formen för dåtid heter pretpartakt/pretpartpass för slaviska språk och perfpartakt/perfpartpass för finska. Det är alltså inte samma namn (som det står i beskrivningen). Vad som skiljer formerna åt grammatiskt vet jag inte. "85" 15 juli 2023 kl. 15.31 (CEST)

Jag skulle även behöva hjälp med att få dessa avledningstyper (participformer) att fungera med Mall:g-cell. Jag vet inte var man ändrar det. "85" 15 juli 2023 kl. 16.00 (CEST)

@User:ÅttioFem:

• > "alltså inte samma namn"

  Fixat.

• > "skiljer formerna åt grammatiskt vet jag inte"

  Vet inte heller. Modulen bryr sig inte. Vill du att det ska heta "perfpart" för finska då heter det "perfpart".

• > att fungera med "Mall:g-cell"

  Det saknas bara två ingredienser:

  • "typ=" måste matas in i "Mall:g-cell"
  • samma "typ" måste stödjas av MediaWiki:Gadget-green links.js som jag saknar behörighet att redigera, bara User:Skalman kan. :-(

Taylor 49 (diskussion) 15 juli 2023 kl. 19.08 (CEST)

✔ 90 ovannämnda sidor har åtgärdats. Taylor 49 (diskussion) 17 juli 2023 kl. 10.57 (CEST)

@Taylor 49, @ÅttioFem. Jag kan finska rätt bra. För mig känns det rimligare att behandla participerna som böjningsformer, helst av verbet (för så gör nog alla andra) eller av nåt annat (men det finns ingen självklar "particip-grundform"). Vi kan inte ha saava/saatava/saanut/saatu/saamani/saamamme/saamasi/saamanne/saamansa/saamaton som olika huvuduppslag, när respektive betydelse är helt regelbunden och transparent utifrån grundverbet (saada 'få').

Visst kan det vara kul att definiera "saamanne" som "som ni har fått", men det här är verkligen inte hållbart - 10 nya particip-huvuduppslag för varje verb??? Vi behöver göra annorlunda för finska. Skalman (diskussion) 17 juli 2023 kl. 21.14 (CEST)

Jag kan hålla med om det när det gäller agentparticipet, där det kan kännas överflödigt med huvuduppslag för varje possesiv form. Övriga 5 former fungerar som adjektiv precis som de svenska participformerna. Att svenska adjektiv avledda från verb ska behandlas som huvuduppslag men inte på finska, bara för att det finns fler sådana former i finskan, känns inkonsekvent anser jag. Och jag tycker inte det känns rätt att kalla dem för böjningsformer. Men finskan är komplex på så sätt att varje ord ger upphov till en stor mängd nya ord genom t.ex. tilläggs-, possesiv-, kasusändelser, och vi skulle behöva fler kategorier än bara ”huvuduppslag” och ”böjningsform”. Det skulle inte riktigt gå att t.ex. ha en grammatikmall med alla härledda former och böjningsformer av ett adjektiv, då även de komparerade formerna böjs i kasus och numerus och varje sådan form dessutom kan få tilläggsändelser, vilket även är fallet för motsvarande avledda adverb. När jag räknar på det blir det runt 300 ord. För substantiv så har vi 5 eller 6 possesiva former av så gott som varje kasusform, och även där kan tilläggsändelser läggas på varje form, vilket skulle ge oss över 500 ord. Samtidigt hade jag velat se att det gick att slå upp ord som "huoneissammekaan" ("(inte) ens i våra rum") (huone (grundform) + i (plural) + ssa (inessiv, "i") + mme (possesiv 1:a pers. pluralis) + kaan (tilläggsändelse, ”ens”), och kunna hitta grundformen och vad för typ av härledningar från grundformen det är frågan om.

När det gäller participformerna så fungerar de i många fall som adjektiv, som dessutom böjs i kasus och numerus, och dessutom kompareras. Skulle det vara möjligt att ha uppslag för dessa där de kategoriseras som adjektiv men inte läggs in i Kategori:Finska/Alla uppslag? Alternativt skulle de stå med under ordklassrubriken "Particip", såsom de har gjort på engelskspråkiga Wiktionary. I så fall behöver man inte räkna med dem som egna huvuduppslag, men samtidigt kan de fungera som huvuduppslag med sina egna grammatikmallar. "85" 18 juli 2023 kl. 02.54 (CEST)

Jag tror att det är enklast att alltihop blir böjningsformer av grundordet - så "huoneissammekaan" skulle bli en form av "huone".

Parentes: Fast jag är inte övertygad om att vi verkligen ska ha med tilläggsformer - dom flesta går att lägga till på alla substantiv, verb, adjektiv, adverb, räkneord. Det blir som om vi skulle lägga till genitiv-s på alla svenska ord, såsom "borta"+"s" ("det är hon som står där bortas ryggsäck"). Det är dessutom rätt många tilläggsändelser: -kin, -kaan, -ko/-kos, -kohan, -han, -pa/-pas

På motsvarande sätt skulle jag också kombinera alla participer+participformer som böjningsformer av verbet. Det betyder givetvis att mallen skulle behöva expanderas. Skalman (diskussion) 18 juli 2023 kl. 13.54 (CEST)

@User:ÅttioFem, @User:Skalman Jag är emot att klassa svenska particip som böjningsformer av verbet. En participform har sin egna ordklass (substantiv, adjektiv, adverb). Bara verb kaj vara böjningsformer av verb. Och jag vill inte ha "tafs" som böjningsform av "tafsa" eller "tvätt" som böjningsform av "tvätta". Jag kan dåligt finska. Men ifall alla dessa participformer används som andra ordklasser än verb, då bör de ha egna uppslag typ "avledning av" eller "xyz-particip av". Visst kan det fastslås att sådana uppslag ska vara minimala utan översättning och utan EX. Men OTOH vissa tyska particip har redan uttal, översättning, eller EX. Taylor 49 (diskussion) 18 juli 2023 kl. 15.26 (CEST)

Emm känns det ohållbart, men isf är enda lösningen att varje verb får en massa egna huvuduppslag.

Förutom det vi nämnt hittills, så behöver 4:e infinitiven klassas som substantiv (nominativ är grundformen; alla kasus för det substantivet existerar, inte bara partitiv som just nu finns med i mallen).

Ang. agentparticip: även om det har en adjektivliknande funktion, så tar inga andra adjektiv possessiva former, så det här skulle vara ett specialfall, men nog identiskt med substantiv.

@Taylor 49: Ang. MediaWiki:Gadget-green links.js: Skulle vi kunna hitta på nåt som förenklar skriptet? T.ex. kan man tänka sig <span data-derivation="prespartakt"> ist.f. nuvarande <span class="prespartakt"> och att redigeringskommentaren alltid blir "avledning till X" istället för nåt mer specifikt. Vad tror du om det? Skalman (diskussion) 18 juli 2023 kl. 21.16 (CEST)

Angående 4:e infinitiven, så är det jag fått lära mig att det är en infinitivform som sammanfaller med det av verbet avledda substantivet (som anger själva handlingen, ”det att .. .”), men att de används på olika sätt (där infinitiven bildar en typ av borde-/måste-sats). Som jag ser det är formen, när den används på det sättet, vilket endast förekommer för nominativ- och partitivformen, att betrakta som en böjningsform av verbet, medan samma form som ett substantiv är ett avlett substantiv och inte en infinitivform. "85" 18 juli 2023 kl. 22.45 (CEST)

Jag är inte expert på grammatik, så du har säkert rätt. Men jag kommer inte på något exempel där en borde-/måste-sats skulle använda 4:e infinitiv - har du nåt exempel?

Men det kanske är som vårt particip som alltid sammanfaller med en substantivering (t.ex. springande). Skalman (diskussion) 19 juli 2023 kl. 08.55 (CEST)

Angående 4:e infinitiven: Följande är ett citat ur Fred Karlssons bok Finsk grammatik:

• "4. infinitiven förekommer i två olika sällsynta former: i nominativ som uttrycker att någon måste göra någonting, samt i motsvarande nekande partitiv. Sinne ei ole mene/mis/tä. (part.) Man får inte gå dit. ... 4. infinitiven används ytterligare i en konstruktion, där formen står i partitiv singularis efter den finita formen av samma verb. Till infinitiven fogas då också en ägarändelse som motsvarar subjektet. Tilanne huononee huonone/mis/ta/an. Situationen blir sämre och sämre."

I samma avsnitt nämns det att samma form används för att avleda substantiv från verb, men enligt citatet ovan är det nominativ- och partitivformerna som kan användas som infinitiver. Det framgår av citatet att det även förekommer possessiva former (d.v.s. med ägarändelser) av 4:e infinitivens partitiv, vilket jag inte tänkte på när jag skapade grammatikmallen. Dessa skulle jag kunna lägga till.

Angående participen: Fred Karlsson nämner i boken Finsk grammatik att NUT-participen (perfektparticipen) används som verb i sammansatta tidsuttryck. I dessa fall fungerar de som svenskans supinumform. Samtliga particip används också som adjektiv som står direkt före substantivet som de beskriver. Nekande participet kallar Karlsson för "det adjektiviska nekande participet". Denna form är alltså alltid att betrakta som ett adjektiv. Även agentperticipet fungerar som ett adjektiv enligt Karlsson.

Sedan finns det även här en gråzon med olika konstruktioner det är svårt att avgöra om presens- och perfektparticipen används som verb eller som adjektiv:

• genitiv av subjekt + on + presensparticip passiv, vilket ger oss en måste-sats,
• nominativ + on + inessivformen av presenparticip, vilket ger oss en sats som uttrycker att någonting kan göras
• participkonstruktionen: använder presens- eller perfektparticipens genitivform (i vissa fall med possessivsuffix), och kan användas i stället för en että-sats ("att"-sats).
• tidskonstruktionen: använder perfektparticipens partitivform (i vissa fall med possessivsuffix), och kan användas i stället för kun-satser ("då"-/"när"-satser) som beskriver förfluten tid, på samma sätt som 2:a infinitivens inessivform används för kun-satser som beskriver nutid.

Jag tänker mig dessa konstruktioner som speciella användningar av participen som adjektiv, men jag kan förstå att de kan betraktas böjningsformer av verb. Om så är fallet borde grammatikmallarna utökas ytterligare för att ta med de olika kasusformerna och deras possessiva former. Jag skulle hellre se att vi på varje uppslag för particip, vilka kategoriseras som adjektiv, länkar till en grammatiksida där participens användning beskrivs utförligt.

"85" 19 juli 2023 kl. 17.00 (CEST)

Väldigt utförligt beskrivet. Jag försöker svara kort. :)

• Tack för exemplen! Dessa 4:e infinitiv-konstruktioner förekommer, men är inte så vanliga. Jag skulle kanske säga att det är en gråzon om det är verbformer eller substantivformer, men ok. I "Tilanne huononee huonone/mis/ta/an" är -an en ägarändelse (3:e person), men jag tror inte att 1:a och 2:a person förekommer (-ni/-si/-mme/-nne) - med en snabb internetsökning hittar jag iaf inget i den här typen av konstruktion. Formerna förekommer däremot förstås som böjningar av substantivet.

  Jag noterar också att det står "4." ist.f. "4:e" - på samma sätt som man skriver ordningstal på finska :)

• Jag instämmer i att alla participer fungerar som adjektiv.
• Jag ser ingen skillnad på participerna och andra former - allihop förekommer i en uppsjö konstruktioner som inte är transparenta.
• En grammatiksida vore givetvis superbra.

Jag håller alltså inte med om din/er lösning, men lägger ner min röst. :) Skalman (diskussion) 19 juli 2023 kl. 21.46 (CEST)

@User:Skalman:

> Skulle vi kunna hitta på nåt som förenklar skriptet?

...

> Vad tror du om det?

Jag förstår bara delvis vad du menar. Skulle det drabba enbart redigeringskommentaren utan att ändra på det genererade uppslaget? Språklistan har redan flyttats ut, kan vi flytta ut participtyper och ordklasser till redigeringsbara sidor?

I alla fall jag vill förenkla {{avledning}} nu genom att slå ihop parametrar 3= och ordform= :

0. förbjud att använda både 3= och ordform= samtidigt och åtgärda sidor som bryter mot förbudet ✔

1. ändra modulen så att ordform= blir alias till 3= ✔ (och ordklasser andra än "adj" "verb" "subst" förbjudna enligt tidigare önskan)

2. redigera JS {{#invoke:entry|getWikitext}} så att den inte längre genererar ordform=

3. gå igenom alla existerande uppslag medelst bot och ändra ordform= till 3=

4. ta bort stöd för ordform= från modulen och testet

Taylor 49 (diskussion) 19 juli 2023 kl. 15.54 (CEST)

@Taylor 49: Skriptet anropar {{#invoke:entry|getWikitext}}, så ordform= behöver tas bort därifrån, inte från javascriptet.

Jag tänkte att anropet dit ska se ut precis som vanligt, fast fältet h3=adj skulle ersättas av origin_h3=verb. Dvs {{#invoke:entry}} skulle behöva räkna ut att det ska vara adj utifrån type-fältet. Om det är omöjligt att räkna ut att det ska vara adj så kan man lägga till det i html:en - <span data-derivation="adj:prespartakt">.

Min tanke var att det bara skulle påverka redigeringskommentaren, men jag är öppen för i princip vad som helst. Skalman (diskussion) 19 juli 2023 kl. 22.02 (CEST)

Jag är inte emot att förenkla redigeringskommentaren (så att det finns bara 3 värden kvar: böjning, avledning, översättning). De participtyper som finns nu (pres + perf + akt + pass + ...) skulle jag däremot vilja ha kvar i avledningsuppslaget. Jag ser att ordform= kommer från modulen vilket är bra. Taylor 49 (diskussion) 19 juli 2023 kl. 22.36 (CEST)

Mallen används på ett inkonsekvent sätt. Varför är det så få sidor som fastnade här: Kategori:Wiktionary:Syntaxfel/avledning (verb)? "komst" inne, "rökning däremot ej. Taylor 49 (diskussion) 19 juli 2023 kl. 23.32 (CEST)

@User:Dodde @User:Skalman Kan jag ta itu med steg 2,3,4 (se ovan)? Taylor 49 (diskussion) 22 juli 2023 kl. 01.05 (CEST)

@Taylor 49, tack för ping. Jag har slutat att få notifikationer till mejlen så jag måste kolla upp vad det beror på. Ge mig någon dag att sätta mig in i vad punkterna som du föreslår innebär. Återkommer. ~ 22 juli 2023 kl. 10.28 (CEST)

@Taylor 49, jag har läst diskussionen men hittar ingenstans någon förklaring till varför det skulle bli bättre eller enklare att ändra så att ordklass= delar utrymme med 3=, men det kan finnas något i diskussionen om javascriptet och modulen som jag inte riktigt uppfattade. Uppdelningen gjordes ursprungligen av semantiska skäl då 3= var en parameter som helt skiljer sig från ordform=, då 3= avsåg ursprungsordets ordklass, medan ordform= avsåg målordets ordform. När målordets ordform anges så behövs inte ursprungsordets ordklass anges, då detta går att räkna ut implicit. Men en fullständigt ifylld mall skulle inkludera både 3= och ordform=. Om du har tagit hänsyn till detta i din bedömning och fortfarande kommer fram till att ihopslagning av ordform= och 3= blir bäst, så är jag ok med det. Tack för frågan :) ~ Dodde (diskussion) 22 juli 2023 kl. 23.36 (CEST)

@User:Dodde: > varför det skulle bli bättre eller enklare

Just därför att maximalt en av dessa två kan användas. Att ha båda öppnar för diverse fel (redundant rätt ordklass, fel ordklass) som måste hanteras, och leder till äventyrliga syntaxvariationer. Båda dessa parametrar stödjer ett ytterst begränsat fåtal värden (ordklasser är bara 3, därav 2 obskyra som används ytterst sällan), så att det enligt min uppfattning är tydligare och idiotsäkrare att ha bara en parameter, med ett begränsat fåtal upplistade tillåtna värden (med två undergrupper: ursprungsordets ordklass, relation till ursprungsordet). Ett icke-tillåtet värde ger ett tydligt definierat fel. Innan jag började fiffla med modulkoden för 8 dagar sedan då ledde ett okänt vädre till skriptfel, och det fanns ca 90 sidor med redundant ordklass eller obskyr eller felaktig syntax (redan åtgärdade). Taylor 49 (diskussion) 23 juli 2023 kl. 21.41 (CEST)

@Taylor 49, @ÅttioFem, jag har gjort en förenkling på {{#invoke:grammar-link}} och fixat MediaWiki:Gadget-green links.js. För att dessa nya former faktiskt ska funka så behöver också {{#invoke:entry}} uppdateras: h3 anges inte, så för att hitta h3 måste man kolla explicit mot dom nya avledningstyperna (prespartakt, prespartpass, perfpartakt, perfpartpass, agentpart, agentpart1ps, agentpart1pp, agentpart2ps, agentpart2pp, agentpart3p, nekpart). Ett exempelanrop för att det ska bli lite lättare att testa finns på Användare:Skalman/saanut, men det vore nog bra att skriva nya tester till modulen också. Skalman (diskussion) 6 augusti 2023 kl. 22.47 (CEST)

@User:Andreasl01 @User:ÅttioFem @User:Andreas Rejbrand @User:J 1982 @User:Pametzma @User:Dodde @User:Gabbe: Användare User:Blockhaj lade nyligen till några militära förkortningar. Detta är inte i sig själv fel. Det som inte är bra är sidan Bofors, katten Kategori:Bofors, massor med röda katter, och överdriven reklam för detta terrorföretag. Jag vill ha båda dessa raderade, och undvika att omnämna företaget i uppslag i onödan. Vad tycker ni? Taylor 49 (diskussion) 16 juli 2023 kl. 18.41 (CEST)

Wiktionary:Sidor_som_bör_raderas#Bofors Taylor 49 (diskussion) 16 juli 2023 kl. 18.49 (CEST)

Terrorföretag? Politisk åsikt hör inte hemma på Wikipedia och dess systerprojekt. Oavsett, Bofors är ett sådant företagsnamn som är så pass påtagligt historiskt att de bör ha uppslag, samt att det har vidare användning, såsom Bofors gun, Bofors Boys, etc. Liknande företagsnamn som bör ha uppslag av samma anledningar är Oerlikon, Krupp, Hotchkiss, Madsen, Maxim, Browning, Hispano, Spandau, Boeing, Messerschmitt, Carl Gustaf etc. Vad gäller kategorin är tanken att man enkelt ska kunna finna begrepp inom Bofors inhemska nomenklatur. Det täcker, engelska, tyska, spanska och engelska. Av samma anledning bör det finnas en kategori för militärförkortningar, vilka är omåttliga på alla språk.--Blockhaj (diskussion) 16 juli 2023 kl. 19.42 (CEST)

Kategori "Militärförkortningar" är tänkbar ifall den struktureras och används på ett vettigt sätt. Kategori "Bofors" är en NO-GO i en ordbok. Taylor 49 (diskussion) 16 juli 2023 kl. 20.15 (CEST)

Boforsnomenklatur, Saabnomenklatur, Airbusnomenklatur, Boeingnomenklatur?--Blockhaj (diskussion) 16 juli 2023 kl. 21.07 (CEST)

Jag tycker att det är en överflöding indelning att blanda in företags "inhemska nomenklatur". Skulle vi på samma sätt föra in Metas nomenklatur? Apples? Sådan information kan möjligtvis komma fram genom en exempelmening (bland andra), men Wiktionary har inte en uppgift att marknadsföra eller branda produkter. Det är av samma anledning vi inte har uppslag för olika Pokémon, t.ex. Vissa saker förekommer i text, men det gör dem inte per definition lämpade eller kvalificerade att inkluderas i en ordbok. Snarare en egen företags-Wiki som t.ex. Bilbagarden.net. Jag vill personligen inte sen en kommersialiserad gren inom Wiktionary, personligen än mindre lockad när det gäller vapen. Svenji (diskussion) 17 juli 2023 kl. 00.14 (CEST)

Nomenklaturer bör förekomma om det är av facklig natur och språkligt intresse, dvs ej av saklig kommersiell natur som "pokemon". Jämför med exempelvis företagsnomenklatur inom spelteknik, spelutveckling, maskinteknik etc, sådant är av språkligt intresse. Ta till exempel winglet inom Boeing-nomenklatur vs sharklet inom Airbus-nomenklatur. Just Bofors är av intresse då de har separat nomenklatur från FMV som går tillbaka till åtminstone slutet av 1930-talet och den förekommer på flera olika språk: engelska, tyska, spanska, svenska. Sedan finns det finska försvarsmakten som har separat finlandsvensk nomenklatur från FMV.--Blockhaj (diskussion) 17 juli 2023 kl. 00.52 (CEST)

Absolut, jag håller helt med om att fackord och teknisk terminologi är av intresse och dessa ord bör ingå i en bred ordbokssamling som Wiktionary strävar efter att vara/bli. Dock anser jag fortfarande inte att vi bör skapa huvuduppslag som Bofors, Boeing, Toyota och/eller tillhörande kategorisidor. Det går från vårt håll lika bra att föra in under kategorier eller underkategorier till vapen, flygteknik, osv. På samma sätt har vi tidigare beslutat om att kategorin för "träblåsinstrument" var överflödig under musikinstrument. Jag hör gärna fler röster och argument för/emot från dig Blockhaj andra i admin/byråkrater. Svenji (diskussion) 17 juli 2023 kl. 01.30 (CEST)

1. Ja, vi har absolut med fackspråkliga begrepp, som t.ex. acetylkolinesteras, mineralkortikoid och vilomembranpotential (med korrekt uppmärkning). Dessa ord används dagligen av medicinintresserade personer, förekommer i läroböcker och facklitteratur o.s.v.
2. Vi är dock restriktiva med att detaljkategorisera uttalade facktermer. T.ex. finns aldosteron i den stora kategorin Kategori:Svenska/Hormoner, och inte i någon för en allmän ordbok överdrivet specifik kategori i stil med Kategori:Svenska/Mineralkortikoider.
3. Vi tar i allmänhet inte med företagsnamn, produktnamn etc. i ordboken (det gör inte ordböcker), om inte ordet i fråga förlorat sin ursprungliga karaktär som namn. Se w:Varumärkesord.
4. Bofors är knappast motiverat som uppslagsord i en ordbok. Kategorier som har med just Bofors att göra är inte heller motiverade.
5. Om både winglet och sharklet förekommer i allmänt språkbruk och/eller fackspråk så är dessa artiklar motiverade, och man kan i respektive artikel i fritext ange eventuella kopplingar till Boeing/Airbus, om det är tillräckligt väsentligt. Om sharklet bara är en marknadsföringsterm som används av Airbus är en artikel om detta ord inte motiverad.
6. Icke-objektiva, laddade, provokativa, politiska kommentarer bör undvikas i ordbokens egen språkanvändning (självklart kan citat vara av sådan natur). Utanför artiklar, som t.ex. på diskussionssidor, är sådana kommentarer inte strikt förbjudna, men jag vill avråda från sådana kommentarer även där (kanske i synnerhet om man är administratör i ordboken).

--Andreas Rejbrand (diskussion) 17 juli 2023 kl. 02.07 (CEST)

De som ännu inte har röstat i raderingsdebatten kan gärna göra det: Wiktionary:Sidor_som_bör_raderas#Bofors. Taylor 49 (diskussion) 17 juli 2023 kl. 07.56 (CEST)

En del av Snorres Edda är en samling av kenningar, eller poetiska omskrivningar: Viljans borg, det är huvudet. När jag läser nutida texter stöter jag ofta på sådana omskrivningar som ibland är uppenbara, ibland inte. Lund, det betyder ibland Lunds universitet. "Det avlägset liggande sydsvenska universitetet", det är också Lunds universitet. Och jag funderar ibland på om man kunde skapa en modern katalog över dem. Det skulle då inte vara en del av Wiktionary, utan något storskaligt maskinellt insamlande av likabetydande ord och fraser. Men jag vet inte hur det borde göras (för att bli praktiskt genomförbart) eller presenteras (för att bli användbart). En ansats kunde vara att man märker upp den digitaliserade texten: Han <förklaring "studerade vid Lunds universitet" >låg i Lund</förklaring>. Finns det någonstans (i utlandet) någon sådan samling av omskrivningar med uttydningar? -- LA2 (diskussion) 18 juli 2023 kl. 11.41 (CEST)

Som diskussionen ovan visar måste vi ha en principiell diskussion och ett regelverk kring böjningar och avledningar.

Grundprincip:

• böjning -- samma ordklass Jag har upptäckt en bugg. fortfarande verb
• avledning -- annan ordklass Den upptäckta buggen fixades samma dag. adjektiv, kan ersättas med annat adjektiv: Den farliga buggen fixades samma dag.

Problem:

Det finns en gråzon:

Sverige utan tvekan substantiv

Sveriges kung -- böjningsform av substantiv ??

svensk kung -- nästan samma betydelse, men nu utan tvekan adjektiv

Förmodligen är den här gråzonen större i språk som finska som använder kasus istället för prepositioner:

Sverige utan tvekan substantiv

till Sverige utan tvekan adverb -- men blir på finska väl ett enda ord Ruots(i)..., böjningsform av Ruotsi dvs substantiv WtF ??

I esperanto finns det för transitiva verb officiellt 6 particip. Varje av dem kan bilda substantiv, adjektiv, eller adverb. Sedan kan substantiv och adjektiv böjas med 3 former till (rent teoretiskt också adverb med en form till):

4 substantivformer + 4 adjektivformer + adverb -> 9 former till varje av 6 typer, totalt 54 uppslag per rot.

Vi måste skapa en grundregel, plus särskilda regler för enskilda språk.

För svenska har vi:

• genitiv + plural + bestämd applicerat på substantiv klassas som böjningsformer som har minimala uppslag (undantag: glasögon, pengar, vissa namn, ...)
• preteritum + supinum + passiv applicerat på verb klassas som böjningsformer som har minimala uppslag (undantag: -s som ger reciproka eller deponeringsbara verb)
• genitivformer av adjektiv bör inte ha uppslag alls
• presensparticip och perfektparticip klassas som avledning, de kan ha fullvärdiga uppslag, klassas som huvuduppslag i alla fall

större klassas som Kategori:Svenska/Adjektivformer och Kategori:Svenska/Adverbformer men inte som huvuduppslag. gående räknas som huvuduppslag.

IIRC vi har en regel att flerordiga uppslag som svart hål inte ska ha böjningar.

Jag är för att vi kan slå upp ord som "huoneissammekaan". Det går att skapa 500 uppslag från en finskt rot medelst bot. Vad är det som inte är hållbart?

Vilka möjligheter finns nu?

• inte ha alla former i tabellen
• ha alla former där, men avstå från att länka en del (skulle frångå gällande principer?)
• ha alla former där, och länka alla till minimala uppslag "böjningsform av"
• ha alla former där, och länka de flesta till minimala uppslag "böjningsform av", men några till fullvärdiga uppslag "particip" med egen ordklass
• ändra någon mall (för närvarande ej i {{avledning}}) så att den kategoriserar som huvuduppslag enligt en speciell parameter (positiv eller negativ), bot går igenom alla uppslag och ser till att enbart sådana klassas som huvuduppslag som har en definition utöver {{avledning}}, alltså 500 botskapade finska uppslag dyker inte upp under "Alla uppslag", detta skulle gälla alla språk, alltså bevarande i nuvarande skick förlora status som huvuduppslag, är detta hållbart ??

Någon lade till formen "pass" till "avledning" utan att dokumentera dess användning. En sådan böjningsform borde ifall överhuvudtaget läggas till {{böjning}}, inte {{avledning}}. Ifall ingen protesterar till dess då reverterar jag detta imorgon.

Det går att implementera nästan allt som en kan tänka sig. Men innan måste vi få klarhet rörande principiella frågor:

• var går gränsen mellan "böjning" och "avledning"
• vad ska klassas som huvuduppslag, vad som böjning
• ska det gälla "huvuduppslag <-> fullvärdig" och "böjningsuppslag <-> minimal"
• ska vi ha en katt för particip, och hur ska den relatera till vanliga ordklasser
• får vi ha icke-länkade former i böjningstabeller
• kan vi utvidga böjningsformer lite grann från "böjningsform av" till något som till exempel "pluralform av" eller "tredje passiv infinitiv av"
• ska vi kunna selektivt godkänna avledningar som huvuduppslag som föreslaget ovan

Taylor 49 (diskussion) 19 juli 2023 kl. 15:55 (CEST)

Jag förstår inte alls vad som är svårt eller nödvändigt att principiellt diskutera, så länge vi håller oss till normala indoeuropeiska språk. Problemen uppstår ju när du kommer till finska ord. Alltså handlar detta inte om böjning/avledning, utan om finska, eller hur? --LA2 (diskussion) 20 juli 2023 kl. 01.47 (CEST)

Jag håller inte med om grundprincipen ”avledning: annan ordklass”. Det är sant att böjning aldrig ändrar ordklassen, men det är inte så att avledning alltid gör det:

o- + delbar -> odelbar

o- + begriplig -> obegriplig

des- + information -> desinformation

des- + infektera -> desinfektera

dys- + funktionell -> dysfunktionell

hertig + -inna -> hertiginna

lejon + -inna -> lejoninna

anarki + -ist -> anarkist

anarki + -ism -> anarkism

vän + -skap -> vänskap

värd + -skap -> värdskap

doktor + -and -> doktorand

barn + -dom -> barndom

träl + -dom -> träldom

Jag håller dock med om att gränsen mellan böjning och avledning inte är helt skarp. I svenskan är det bland annat participen som kan uppfattas som oklara. Som bekant räknar Svenska Akademiens språklära participen som adjektiv, Svenska Akademiens grammatik som en egen ordklass och NEO som böjningsformer av verben (om jag inte minns fel). En annan fråga är adverbial som kommer från adjektiv: Hon sjunger fint. I den traditionella skolgrammatiken räknades fint här som adverb, men i modernare framställningar, inklusive Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, Svenska Akademiens språklära och Svenska Akademiens grammatik, säger man att fint är neutrumformen av adjektivet fin. Man säger alltså inte att det är ett adverb, utan adjektivens neutrumformer tillåts används adverbiellt.

Vidare är gränsen mellan avledning och sammansättning inte helt skarp; här kommer vi också in på språkets utveckling och begrepp som restmorfem.

Ang. genitiv-s så brukar man säga att detta är något man lägger på en nominalfras.

Jag vill inte uttala mig om andra språk än svenskan, eftersom jag inte är kompetent att göra det. --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 juli 2023 kl. 16.14 (CEST)

Visst kan fall såsom

dys- + funktionell -> dysfunktionell

klassas som avledning, men mallen har vi hittills aldrig använt för sådana. Det finns ett ytterst begränsat antal användningar för avledningar från substantiv och verb. I övrigt används mallen (bortsett från particip) nästan uteslutande för adverb: snabb -> snabbt och quick -> quickly. Taylor 49 (diskussion) 20 juli 2023 kl. 17.24 (CEST)

(Ping @Taylor 49, @ÅttioFem)

Jag bryter ut diskussionen om finska substantiv. Jag har funderat lite till och är nu stark motståndare till att dokumentera "huoneissammekaan". Tilläggsändelserna (-kin, -kaan, -ko/-kos, -kohan, -han, -pa/-pas) kan läggas till på alla substantiv, verb, adjektiv, adverb, räkneord och dom flesta pronomen. Om vi skulle dokumentera alla kombinationer, så dokumenterar vi former som aldrig någonsin har använts. Det mest extrema exemplet jag kan komma på är plural+abessiv+1:a pers plural+kos ("huoneittammekos"):

• På substantiv är abessiv är ovanligt, ålderdomligt och formellt
• possessivändelse (1:a pers plural) är aningen formellt, för...
  • i tal och vardaglig skrift struntar man oftast helt i possessivändelsen
  • i vardagligt tal använder man passiv-formen istället för 1:a pers plural (iofs för verb)
• -kos är ett starkt vardagligt alternativ till -ko

Kombinationen blir alltså både ålderdomlig, formell och starkt vardaglig. Har någon någonsin använt plural+abessiv+1:a pers plural+kos för något substantiv, i tal eller skrift dom senaste 100 åren? Jag tror inte det.

Jag tycker inte att vi bör dokumentera en stor mängd former som är så ovanliga att dom aldrig har använts i tal eller skrift. En enkel avgränsning är att exkludera tilläggsändelser (-kin, -kaan, -ko/-kos, -kohan, -han, -pa/-pas).

En ännu enklare avgränsning är att endast dokumentera dom former som en-wikt eller fi-wikt dokumenterar. Att tro att sv-wikt kan ha mer kompetens än dom är väldigt naivt. Skalman (diskussion) 27 juli 2023 kl. 10.18 (CEST)

Jag kan dåligt finska, men ovanstående låter rimligt, dvs håller med att exkludera tilläggsändelser (-kin, -kaan, -ko/-kos, -kohan, -han, -pa/-pas). Ska de bara förbjudas ha uppslag, men får stå i tabellen olänkade, eller ska de försvinna från tabellen också? Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 09.53 (CEST)

Försvinna från tabellen också. Skalman (diskussion) 29 juli 2023 kl. 15.06 (CEST)

@User:ÅttioFem @User:Tapanpet @User:Vesihiisi: Exkludera former med tilläggsändelser (-kin, -kaan, -ko/-kos, -kohan, -han, -pa/-pas) från både böjningstabeller och uppslag. Kan alla här som kan finska stödja det? Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 21.51 (CEST)

Jag stödjer att vi inte tar med former med tilläggsändelser (undantaget ändelsen -kä, som, såvitt jag vet, bara läggs till nekande verbet ei i dess olika former). Engelskspråkiga Wiktionary tar med possessivändelserna av substantiv i alla dess former, den ändelse som kommer före tilläggsändelserna i syntaxen. Jag tycker också att de kan inkluderas. Exakt hur vi skulle få till det i böjningtabellen är något att fundera på. "85" 2 augusti 2023 kl. 11.56 (CEST)

Jag stödjer också -kä på ei. Skalman (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 09.35 (CEST)

Jo, absolut inget behov till tilläggsändelser. Tapanpet (diskussion) 14 augusti 2023 kl. 14.31 (CEST)

Jag har inget emot formuleringen i sig att ange forna företeelser, föremål m.m. med kategorin "historia", men det råder en viss begreppsförvirring mellan studiet av historia, och sådant som fanns förr. Jag skulle gärna se att vi delar upp historia för termer som angår vetenskapen, och historiskt (eller vad som önskar kalla det) för sådant som hör äldre tider till.

Exempelvis:

1. {{tagg|historia}} ]
2. {{tagg|historiskt}} ]

Jag är villig att gå igenom de uppslag som för närvarande har kategoriserats för att reda ut det, om medhåll finns. Svenji (diskussion) 25 juli 2023 kl. 17.57 (CEST)

Begränsat medhåll. Ska Österrike-Ungern vara /historia eller /historiskt? Ifall vi ska ha en kategori för företeelser som fanns förr men inte längre gör det, då ska vi kanske ha en katt för företeelser som inherent inte finns /hypotetiskt : tidsmaskin, gökbo, stjärnfarkost. Taylor 49 (diskussion) 25 juli 2023 kl. 21.51 (CEST)

Det verkar nästan som att du förstorar problemet nu, Taylor. Gällande historiska stater säger det sig självt att det är begrepp från förr. Det har inget med hypotetiska ord att göra, om nu det var ett seriöst förslag. Ord som arkeologi, konsthistorisk, andra världskriget, epok, vendeltid hör till /historia, termer med definitioner inom studiet av det förflutna. näverlur, Tjeckoslovakien, skålpund, riksdaler, folkskola och mackabé är koncept och föremål man stöter på i äldre tid. Det är en ganska logisk uppdelning, tycker jag. Svenji (diskussion) 26 juli 2023 kl. 01.15 (CEST)

Jag har också noterat att vi har en begreppsförvirring här och stödjer införandet av historia och historiskt som två begrepp som kan existera sida vid sida. --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 juli 2023 kl. 01.40 (CEST)

Kategoria:Historia finns och länkar till andra språk och vi behöver bara göra definitionen mer strikt. Men vad är "historiskt" tänkt att betyda och vilka kategorier på andra språk är den tänkt att länka till? Det låter som en dubblering av taggen "ålderdomligt". Engelska har en:Category:Historical polities för äldre länder som Tjeckoslovakien, men inte "Category:Historical". Jag föreslår att vi inför en ny kategori om vi hittar en förebild att länka till. --LA2 (diskussion) 26 juli 2023 kl. 01.52 (CEST)

historical:

Describing an object or concept which is no longer extant or current; for example, Czechoslovakia, stomacher, or phlogiston. Distinguish: a historical term is still in use but refers to a thing no longer in current use; an obsolete term is no longer in use, while the thing it once referred to may or may not exist. Whereas an archaic term names a still-extant thing or non-outdated concept, a historical term names a former thing or outdated concept. - Glossary -- Svenji 26 juli 2023 kl. 09.37 (CEST)

Se där! Då är det en:Category:Terms with historical senses by language som vi ska att länka till. Men inget annat språk av Wiktionary har länkat dit? Kanske ru:Категория:Исторические термины kan länkas ihop? ru:флогистон (flogiston) ligger i ru:Категория:Исторические термины/ru (historiska termer/ryska). --LA2 (diskussion) 26 juli 2023 kl. 10.38 (CEST)

Jag har nu länkat ihop engelska och ryska kategoriträden (för de största språken), så det går bra att hänga på svenska kategorier när de skapas. --LA2 (diskussion) 26 juli 2023 kl. 18.15 (CEST)

Ska se över det efter jobbet. Skulle det underlätta om vi kallar katepgirn något annat, för att tydligsre visa skillnaden mellan dem för mindre vana användare? t. ex. "i äldre tider", "förr i tiden" eller något mer i sen stilen? "om äldre tid" osv... Jag tror att problemet med förvirringen och sammanblandningen ligger i delvis det lexikala valet. Svenji (diskussion) 26 juli 2023 kl. 13.50 (CEST)

Skulle inte protestera. Om ett ord passar i båda kategorierna, så kategoriserar man väl det bara i båda? Och historiskt är inte samma som ålderdomligt. Ett ord märkt med historiskt skulle jag anta fortfarande används för att beskriva en äldre företeelse, t ex alkemi, medan ett ord märkt som ålderdomligt skulle jag anta inte används ofta längre, t ex tvenne. /Jiiimooh » DISKUSSION – BIDRAG 26 juli 2023 kl. 14.33 (CEST)

Jo, flogiston var ett bra exempel på ett tufft ord. Ett ytterligare av samma typ är en av betydelserna av eter. Ifall en ny kategori ska skapas, då håller jag med att ett tydligare namn än "historiskt" bör sökas, kanske Historiska koncept. Jo det var ett seriöst förslag med "hypotetiskt", men inte för "Tjeckoslovakien". För inte längre existerande länder kan vi gärna skapa en separat kategori, kanske Historiska stater. Alternativt kan "Historia" byta namn till Historievetenskap (ord som "arkeologi", "konsthistorisk"), och Historiskt ta ord som "gäldfängelse" och "flogiston". Därmed föreslår jag att införa:

• Historievetenskap
• Historiskt
• Historiska stater som kan vara underkategori till båda

Och innehållet i "Historia" delas upp i dessa tre ovanstående. Det kommer säkert att bli en hel del tveksamma fall. Då detta är gjort kan vi införa "Hypotetiskt" för ett fåtal ord (tidsmaskin, gökbo, stjärnfarkost) för koncept som aldrig har funnits, analogt till Kategori:Svenska/Fiktiva karaktärer. Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 08.56 (CEST)

Nu krånglar du till det i onödan. Historia heter samma (history, история) på andra språk, så låt oss behålla den kategorin som den är, bara skärp definitionen. Kategorinamnet "militärt" (adverb/neutrum) är en framgång, som vi också kan förvänta oss av historiskt. --LA2 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 09.29 (CEST)

Ifall det blir "historia" och "historiskt" då kommer de troligast att förväxlas, men inget värre än det. Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 09.40 (CEST)

@LA2 Du förklarar inte ens var du vill ha "Tjeckoslovakien". Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 09.55 (CEST)

Tjeckoslovakien bör ligga under historiskt, kanske i en underkategori historiska toponymer. --LA2 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 16.05 (CEST)

Som var på OP (originalposten): "historia", avseende lära/kunskap etc (jämför militaria) — jämte "historiskt", avseende obsolet/föråldrat/förlegat, ej i aktiv cirkulation/bruk etc, borde vara separata kategorier. De är dock inte självförklarande så notis bör läggas i Appendix:Stilnivåer vad de avser. Annars bör historia som kategori heta något i still med historielära och historiskt under obsolet/föråldrat/förlegat.--Blockhaj (diskussion) 29 juli 2023 kl. 14.19 (CEST)

Ålderdomligt/obsolet är en helt annan kategori av ord än den för historiskt. Det finns säkert flera fall där de kan sammanfalla och appliceras båda två.

1. Ålderdomligt tillförs ord som fallit i språklig glömska för sådana företeelser/föremål som finns kvar, men numera ersatts med annat ordbruk, t.ex. barnjungfru ett ålderdomligt ord för barnflicka/barnvakt.
2. Historiskt är en kategori för företeelser/föremål som fallit ur bruk, men där den korrekta termen för att tala om företeelsen/föremålet är densamma. T.ex. så finns inte längre något system kvar för skjutsstationer, men ordet används när man talar om dessa, i berättelser om dåtiden. Ordet är alltså inte ålderdomligt, utan objektet det beskriver. Svenji (diskussion) 30 juli 2023 kl. 17.17 (CEST)

Jag förstår inte var logiken kommer in i att föreslå en kategori om hypotetiska termer, det är för mig en helt egen diskussion som kan föras under sin egen rubrik. Jag är inte emot den i sig, men det har ingen koppling till historia/historiska termer. Bättre att låta var punkt ha sin diskussion. Svenji (diskussion) 30 juli 2023 kl. 17.21 (CEST)

Inte "koppling", utan analogi. Dessutom hade du redan besvarat den här punkten tidigare (se långt ovan). Men hur ska vi göra med historiska stater / toponymer? Ska de få en egen kategori, hur ska den avgränsas, och vad ska den heta?

• DDR, Römisches Reich - historisk stat som inte längre existerar
• Leningrad, Stalingrad - tidigare namn på städer som finns kvar
• ancien régime, Orde Lama - tidigare system i en stat som finns kvar

Nu är det så att tidigare stater ofta inte bara fanns, utan aktiv drev historian. Taylor 49 (diskussion) 31 juli 2023 kl. 15.06 (CEST)

Någon (ähum, typ @Skalman) som vet varför punkteringen blir fel när jag skapar uppslaget א.ד.ג.? Då det läses från höger ska punkterna komma t.v. om bokstäverna, och jag skapade uppslaget genom att bara byta ut en. av url:en mot sv.. Dess utom är de automatiska wiktionarylänkarna där till engelska och hebreiska wiktionary - där punkterna visas korrekt. Kan det röra sig om nån skillnad i skripten till sv.wikt? Svenji (diskussion) 27 juli 2023 kl. 00.02 (CEST)

Troligen samma problem som här. Engelska Wiktionary löser det med {{DISPLAYTITLE:א.ד.ג.‏}}. Andreasl01 (diskussion) 27 juli 2023 kl. 02.11 (CEST)

Wiktionary:Teknikvinden#Citat_med_translitterering Taylor 49 (diskussion) 29 juli 2023 kl. 09.37 (CEST)

buggfix? Taylor 49 (diskussion) 30 juli 2023 kl. 00.56 (CEST)

Buggfix för dem som använder det gamla utseendet. Klasserna "mw-content-rtl" och "mw-content-ltr" har tagits bort i Vector 2022 men finns fortfarande kvar i Vector 2010 där de kan orsaka problem om fel klass används. Andreasl01 (diskussion) 30 juli 2023 kl. 01.34 (CEST)

<phonos file="audio file" label="Listen"/>

{{audio|en|En-uk-English.oga|Audio (UK)}}

<phonos file="En-uk-English.oga" label="Audio (UK)"/>

27 juli 2023 kl. 04.26 (CEST)

Jag är optimistisk. Vi borde kunna använda det här från vår {{uttal}} för att få bättre användarupplevelse. Vi får pröva när tillägget aktiveras på sv-wikt. Skalman (diskussion) 30 juli 2023 kl. 21.26 (CEST)

Jag är också hoppfull! Svenji (diskussion) 31 juli 2023 kl. 23.55 (CEST)

@Taylor 49, @Dodde: Hmm. Det verkar inte vara möjligt att anropa <phonos file="En-uk-English.oga" label="Audio (UK)"/> inifrån {{#invoke:uttal}}. Vet nån av er om man kan göra det? Skalman (diskussion) 12 september 2023 kl. 08.09 (CEST)

@User:Skalman: worx for me:

      arxframent:extensionTag('phonos','',{='en-uk-nevertheless.ogg',='/ˈnɛvəðəlɛs/'})
      arxframent:extensionTag('phonos','',{='Q11173',='eu'})

mw:Help:Extension:Phonos Tyvärr är beskrivningen ovan värdelös. OBS det finns en spårningskatt Kategori:Sidor som använder Phonos. Taylor 49 (diskussion) 12 september 2023 kl. 15.27 (CEST)

@Taylor 49: Åh, vad bra! Skulle du vilja fixa så att {{#invoke:uttal}} använder Phonos? Skalman (diskussion) 12 september 2023 kl. 22.13 (CEST)

Jo, någon gång. Nu loggar jag ut och hoppar in i snarkofagen. Taylor 49 (diskussion) 12 september 2023 kl. 22.16 (CEST)

@User:Skalman: {{uttal}} är kraftigt förbättrad och använder Phonos som visade sig vara skit. Kanske ska jag revertera detta. Taylor 49 (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.32 (CEST)

@Taylor 49, jag vet inte på vilket sätt det är skit, men jag tycker om att ljudet spelas upp direkt, utan att man tvingas gå till en ny sida. Skalman (diskussion) 17 september 2023 kl. 20.47 (CEST)

Tack ... det som är bra (att ljudet spelas upp direkt, utan att man tvingas gå till en ny sida) går även utan Phonos. phab:T346508 Taylor 49 (diskussion) 17 september 2023 kl. 20.51 (CEST)

Hos oss finns inte många latinska ord (bara 1700 uppslagsord), men det anges att legere är en böjning av lego och scribere är en böjning av scribo. Så tycker också engelska Wiktionary, men jag tror att den klassiska uppfattningen är den omvända, så som tyska Wiktionary anger: Att lego är en böjning av de:legere och scribo är en böjning av de:scribere. Har vi tagit något beslut om att vi ska använda o-formerna (presens 1:a person) som grundform? Och var finns ett sådant beslut dokumenterat? Har ett sådant beslut alls något stöd i traditionen, hur latin brukar undervisas? -- LA2 (diskussion) 31 juli 2023 kl. 21.11 (CEST)

@LA2, det är dokumenterat på WT:Stilguide/Latin - tydligen jag som har skapat sidan, även om jag inte har nåt minne av det. Jag känner inte till om det finns nån diskussion. Jag kan heller inte latin och kan därför inte svara på vad som borde vara grundform, och därför skulle jag följa en-wikt eller la-wikt, som båda verkar använda o-formen som grundform. Skalman (diskussion) 1 augusti 2023 kl. 19.35 (CEST)

För latinska substantiv, verkar en massa mallar ha skapats cirka 2008. Och ändå tycks ingen av dem täcka substantivet vir (2:a deklination). I dag kanske man inte skapar lika många, utan löser mera med en modul? Eller smartare mallkodning?

För latinska verb har vi inga mallar. Potentiellt har varje verb väldigt många böjningsvarianter. Jag tycker att tyska Wiktionary har en lagom balans mellan vad som visas i artikeln (13 böjningar, se de:videre) och vad som visas i en separat böjningssida (de:Flexion:videre). Vi skulle med fördel kunna länka till den tyska flexion-sidan och bespara oss en massa arbete. Men en grundläggande fråga är om vi bör ha videre (inifinitiv) eller video (presens) som huvuduppslag. Infinitiv verkar naturligt för mig (som vi ju använder för alla andra språk), och om vi ska välja presens så bör vi nog ha en mycket god motivering och beslutet ska vara väldokumenterat. Hur gör folk som undervisar i latin? Hur gör aktuella läroböcker? Till min förvåning tycks finska, franska, italienska, polska, portugisiska, ryska och spanska Wiktionary också använda presens som grundform för latinska verb. --LA2 (diskussion) 1 augusti 2023 kl. 19.51 (CEST)

Observation:

• Svensk-latinsk ordok från 1875 översätter "se" med videre (infinitiv).
• Latinsk-svensk ordbok från 1928 har video (presens) som uppslagsord.
• Latinskt skol-lexikon från 1930 har video (presens) som uppslagsord.
• Latinsk-finsk ordbok från 1974 har "video" (presens) som uppslagsord, inte "videre" (infinitiv).

Så bland dessa så vinner video med 3 mot 1 och förloraren är jättegammal. --LA2 (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 00.13 (CEST)

Jag kan inte latin, men skulle föredra infinitiv, ifall sådan finns i latin, och det inte finns starka rimliga skäl emot, som grundformen. Taylor 49 (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 00.36 (CEST)

Att (temporärt) länka (via mall) till en separat böjningssida de:Flexion:videre på tyska är tänkbart. OBS att formerna inte är länkade där, dvs samma lösning erbjuder sig för finska. NS 108 för böjningar har vi inte i nuläget, men kan ha sådan om några veckor ifall vi vill. Taylor 49 (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 00.44 (CEST)

Jag är inte särskilt duktig på latin, men jag noterar att när ordböckerna på svenska.se hänvisar till ett ord på latin så är det infinitivformerna (-ere) de hänvisar till. Exempel: vision (från videre). Likaså Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok. Exempel: vision (från vidēre). Ingen av dem har videō ("jag ser") som uppslagsord. Cavallins Swensk-Latinsk Ordbok gör likadant. Exempel: se (översätts med videre). Gabbe (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 07.31 (CEST)

Jag är inte heller någon som studerat latin på högre nivå, men kan lägga till att etymologiskt sett så är det korrekt att hänvisa till infinitivformerna först, då det är dessa som utvecklats till nuvarande grundform. Det verkar dock som att grundformen för latin inte nödvändigtvis är detsamma som infinitivformen, och tills dess någon mer insatt i latin säger annat så tycker jag vi kan göra som de gör på engelska Wiktionary. Jag välkomnar en förändring men låt os inte fatta den utan att höra med någon först som studerat latin. Svenji (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 23.32 (CEST)

Frågan har flera gånger tagits upp på Stackexchange och det finns exempel på att antikens romare använde jag-presens som grundform. De skrev inte ordböcker men talade om "verbet video" hellre än att hänvisa till infinitiv. --LA2 (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 10.07 (CEST)

Hej!

Jag skapade nyligen uppslaget eftersnack med definitionen

(vardagligt) pratstund eller diskussion efter något event (som t.ex. en match eller tävling), i synnerhet i tv-sändning eller liknande

En annan användare ändrade direkt detta till (utan att ange en redigeringskommentar)

(vardagligt) pratstund eller diskussion efter något event (som till exempel en match eller tävling), i synnerhet i tv-sändning eller liknande

vilket tydliggör behovet av riktlinjer vad gäller vårt bruk av förkortningar i våra egna texter i artikelnamnrymden.

Bör vi skriva t.ex., m.m., o.s.v., etc. o.s.v. eller bör vi skriva till exempel, med mera, och så vidare, etcetera o.s.v.?

Argument som talar för förkortningar:

1. Personligen tycker jag det är lättare att läsa med förkortningar, eftersom min hjärnas ordbildminne direkt känner igen formerna t.ex., m.m. o.s.v. Deras kompakthet och unika utseende gör det lätt att känna igen dem och kompaktheten gör också så att de i mindre omfattning ”stör” de mer betydelserika orden omkring dem.

Argument som talar för utskrivning:

1. Jag gissar att det finns personer som tycker att det är lättare att läsa de utskrivna versionerna, eller kanske inte ens är bekanta med förkortningarna.

Vad tycker gemenskapen?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 15.00 (CEST)

Det vanliga (i e-post och Wikipedia) är att undvika förkortningar. Detta är inte Nordisk familjebok med ett begränsat antal sidor. Vi behöver inte spara på utrymmet. Men ännu bättre är att undvika de uttryck som lämpar sig för förkortningar. I stället för "som t.ex." kan man skriva "exempelvis". Och "med mera" (etc. o.s.v. m.fl.) borde aldrig behöva stå i förklaringarna i Wiktionary. Det är inte en fråga om förkortningar, utan en fråga om onödigt fluff. --LA2 (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 16.33 (CEST)

Med risk för att låta antik så har kag en minnesbild av att det står eller stått skrivet i våra riktlinjer, eller att jag blivit tillsagd för årtionden sedan, att vi skulle undvika förkortningar då textrymden på datorer inte kräver att man "sparar papper", och att det skulle vara mer lättläst. Jag köper inte det sista argumentet egentligen, är mer inne på din bana. Men jag vill dra mig till minnes om att det funnits en sån idé. Svenji (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 16.36 (CEST)

Nu är väl inte o. dyl. onödigt fluff bara för att det finns en förkortning. Det fyller en funktion istället för att skriva alla tänkbara liknande företeelser som de som redan räknats upp. De har en nyttig funktion i inte alla - men vissa - definitioner. Vad gäller textrymden så läser få personer alla bokstäver i ett ord, utan man har ett bildminne och registrerar bara enstaka av dem för att vi känner igen ordet. Därför är ibland t.ex. en mer lättläst version, då den tar mindre fokus och är välkänd för ögat. Men som du säger, LA, så är det en uppslagsstil som anammats från Wikipedia. Svenji (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 16.46 (CEST)

Självklart är jag bekant med devisen ”vi behöver inte spara papper (diskutrymme, skärmutrymme)”. Men detta bör i sig inte betraktas som ett argument för utskrivning, utan snarare en invändning mot argumentet ”vi behöver spara papper (diskutrymme, skärmutrymme)” för förkortning. Det argumentet finns inte med i min lista ovan, just eftersom jag är medveten om att vi inte har brist på diskutrymme, papper eller skärmutrymme. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 18.00 (CEST)

Emot förkortningar:

• vi behöver inte spara papper
• wiktionary är varken ett självändamål eller enbart avsedd för högutbildade svenskar, den är i synnerhet för folk som lär sig språket, inklusive nybörjare, och då bör onödiga förkortningar undvikas, och detsamma gäller precisa men obegripliga definitioner

Taylor 49 (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 17.45 (CEST)

Nej, jag har aldrig använt pappersbesparande som ett argument för att använda förkortningar.

Är det bara högutbildade svenskar som förstår innebörden av t.ex.? Spontant känns det inte som att t.ex. är riktigt på den nivån. (Och om så är fallet har vi ännu större problem med den svenska skolan än vad jag trodde.)

Visst, personer som nyss anlänt till Sverige och som inte har några som helst erfarenheter av språket kommer inte att förstå t.ex. (eller till exempel), men jag tror inte att kunskapen om t.ex. kommer långt efter kunskapen om till exempel. Det är klart att t.ex. bör undvikas i s.k. LL-texter (texter på lättläst svenska för t.ex. personer med intellektuella funktionsnedsättningar), men Wiktionary är på svenska, inte LL-svenska.

”Precisa men obegripliga definitioner” skall naturligtvis undvikas. En ”precis men obegriplig” definition är obegriplig, och det är därför den skall undvikas. Däremot är precisa definitioner självfallet något vi bör sträva efter.

Wiktionary är inte bara till för personer som lär sig svenska som andra eller tredje språk och är i början av sitt lärande. Det är förstås bra om Wiktionary också kan vara till nytta för personer som redan är flytande i språket men som är osäkra på vad ett visst ord betyder, hur det användas (konstruktioner, ordets syntaktiska valens), vad det har för undertoner o.s.v. Om du tittar i SAOB ser du att en ordbok mycket väl kan vara precis och detaljerad (och, i SAOB:s fall, dessutom kräva en hel del av läsaren). Jag tycker absolut att Wiktionary skall vara storleksordningar mer lättläst än SAOB, men jag vill ändå ha SAOB:s precision och omfattning (utan att det går ut över läsbarheten).

Hur som helst är det lite oklart vad ”precisa och obegripliga definitioner” har för koppling till frågan om förkortning eller ej. Den enda koppling jag kan komma på just nu är att frågan ställdes av mig.

Och jag vill återigen påminna om att mitt enda argument för förkortningar är att jag upplever texter med t.ex. som lättare att läsa än texter med till exempel, eftersom t.ex. direkt uppfattas av ordbildminnet och inte tar upp så mycket plats från närliggande mer betydelserika ord. Jag tror att många andra håller med om detta, men antagligen inte alla. Neurologiska skillnader gör att alla är olika.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 18.52 (CEST)

Jag instämmer på de punkter Andreas nämnt, Wiktionary är inte främst för nybörjare på svenska. Det finns även andra upplagor där Wiktionary på fler språk beskriver svenska ord och uttryck för den som tycker att t.ex. är en svårläst förkortning. Självklart ska onödiga förkortningar undvikas, t.ex. förk. el. undv. De ställer till det. Däremot är några förkortningar så allmänna att det snarare går att anses lika läsbara som akronymerna tv och PS. Till dessa skulle jag åtminstone räkna t.ex., etc., m.m. km/h, och kanske även t.o.m..

Min tanke var inte nu att göra en lista på godkända eller icke-godkända förkortningar, men de har inte en ökad komplexitet för den som kan läsa svenska, snarare tvärt om; de kan till och med underlätta för läsaren, anser jag. Svenji (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 19.26 (CEST)

Vissa känner även ett tvång att förkorta till exempel "och" till "o." (ett tecken sparat) eller även "på" till "p." (noll tecken sparade). Jättelångt anförande ovan för en pytteliten besparing utan praktisk nytta. Taylor 49 (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 20.06 (CEST)

Jag upptäckte att {{cs-subst}}, som är en generell böjningsmall med 14 parametrar, en för varje böjning av det tjeckiska substantivet, krävde att parametrarna skulle radas upp kolumnvis: först alla kasus i singular, sedan alla kasus i plural. Detta är omvänt mot hur det fungerar i svenska, norska, danska, ryska, ukrainska, belarusiska och polska mallar, där parametrarna alltid räknas upp radvis (som man läser, från vänster till höger). Nu var det bara ett 20-tal ord som använde denna mall, så jag beslöt att ändra den till radvis uppräkning och gick igenom samtliga artiklar som använde mallen. Några av dem behövde jag inte ändra, eftersom böjningsformerna redan låg inlagda radvis, och alltså (i flera år) har visats på fel positioner (utom första och sista). Sedan skapade jag motsvarande {{sk-subst}} för slovakiska substantiv, så nu kan man lättare skapa artiklar för ord som komnata och kov, som förekommer på dessa språk.

Men så ser jag att {{la-subst}} och dess vänner också använder kolumnvis uppräkning. Borde vi ändra på det? Det handlar om ganska många mallar för latinska substantiv, men inga ord verkar använda {{la-subst}} eller {{la-subst-1}} och när man i nästa steg kommer till specifika böjningsmönster som {{la-subst-1-a}} (t.ex. ordet femina) så räknas böjningsformerna inte upp i artiklarna. Kanske är det ganska få artiklar/mallar som behöver ändras? Vem har åsikter om latinska böjningsmallar? Bör de samordnas med italienska/spanska/franska mallar? -- LA2 (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 23.55 (CEST)

Det är förfärande få personer som bidrar till svenska Wiktionary. Hur kan vi bli fler? Hur kan vi hitta den typ av wiki- och språknördar som står ut med det krångliga Wiktionary-systemet och vill göra det till en återkommande sysselsättning? Jag har kanske aldrig lyckats värva någon, men är det någon alls som har det, eller har alla användare upptäckt Wiktionary på egen hand? Om några veckor, den 30 september—1 oktober hålls bokmässan i Göteborg där Wikimedia Sverige har en monter på lördag—söndag. Kan vi utnyttja den arenan för att värva folk till Wiktionary? Några idéer om hur vi går till väga?

Jag har ett intryck av att en del (kanske också jag) bidrar till Wiktionary i stället för att göra något annat, ungefär som studenter städar sitt rum i stället för att plugga till tentan (klassisk prokrastinering). Alltså att Wiktionary utgör en sidoaktivitet, en utfyllnad. Och att de inte söker sällskap i denna utfyllnad, detta undflyende, utan snarare skyggar undan för sällskap. Wiktionary är ju för all del en utmärkt utfyllnad mellan andra aktiviteter. Man behöver bara göra en kort insats åt gången. Man kan fylla i synonymer från mobilen medan man väntar på bussen. Kanske ska vi utnyttja detta som en styrka, och locka hit prokrastinerare? LA2 (diskussion) 22 augusti 2023 kl. 21.18 (CEST)

Då ska någon stå där i Göteborg i Wikimedia Sveriges monter och värva till wiktionary. Det finns grejer utöver wikipedia. Ett annat ställe där det kan värvas är skolor. Ordböcker används där, men wiktionary är sällan till aldrig bland dessa. Jag är skeptisk till bidragande via mobiler. Den pyttiga skärmen utan tangentbord är värdelös för arbete. Taylor 49 (diskussion) 22 augusti 2023 kl. 22.37 (CEST)

Jag tänker komma till Göteborg. Men frågan är om det går att värva, och hur man gör. Jag kanske talar om Projekt Runeberg eller Wikipedia. Eller kanske om Wiktionary. Men vad ska jag säga i så fall? »Fly, fly, medan tid är, bli inte fast i Wiktionary-träsket!» --LA2 (diskussion) 24 augusti 2023 kl. 00.12 (CEST)

Haha! Nej nej nej, kalla det inte för Wiktionary-träsket 😂 Väldigt kul att höra att du tänker åka dit. Hade jag bott kvar i Sverige hade jag varit intresserad av att vara med också.

Frågan kvarstår då: hur lockar vi fler personer till Wiktionary? Jag tycker Wiktionary är ett fantastiskt koncept och verktyg, vars spännvidd och potential saknar motsvarighet. Det bör locka de flesta språkvetare, översättare, tolkar, lingvister, författare, och ja... varför inte lärare? Inte bara språklärare; alla ämnesområden har ju en terminologi som borde vara intressant att sprida kännedomen om). Och liksom lärarnas ämneskunskaper, sträcker sig en smalare nisch ut till så gott som alla yrkesverksamma som är intresserade av att förstå språket inom sitt yrkesområde och i största allmänhet. Ja, alla språkglada, helt enkelt. Kanske är inte Bokmässan den ultimata plattformen för oss att nå ut, men det är en plattform där vi kan sprida förståelse för vad vi är, vad vi gör, och att vi finns.

Jag har funderat på om vi skulle höra av oss till Språket i P1? Lägga upp affischer på universitetens anslagstavlor för lingvistik/språklärarutbildningar. För det senare behövs affischer tryckas. Svenji (diskussion) 27 augusti 2023 kl. 17.44 (CEST)

@LA2, hur gick det, kom du i väg till Bokmässan? ´´´Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 17.19 (CEST)

Ja, jag var med på Bokmässan i Wikimedia Sveriges monter. Jag talade ömsom om Wikipedia, ömsom om Projekt Runeberg, men inget om Wiktionary. Folk hade bråttom att rusa förbi, och man kunde inte gå in på detaljer. Frågan är om Bokmässan gör någon nytta alls för oss. Närvaron där är mest en fest för de volontärer som ställer upp (som jag), men till ganska liten nytta för Wikipedia och andra projekt. --LA2 (diskussion) 13 oktober 2023 kl. 13.44 (CEST)

Okej, det var ju en god idé i alla fall, och ett initiativ. Vore intressant att ha lyssnat på det och kanske framförallt om arbetet med Runebergsprojektet. Frodlekis (diskussion) 14 oktober 2023 kl. 13.56 (CEST)

I eftermiddag har jag slutfört arbetet med kategoriflytten /Flygtrafik ➢ /Luftfart. Det ska gälla alla befintliga uppslag som länkade till flygtrafik, samt vissa som använde parametern text=flygtrafik. Låt detta nu vara ett minne blott... Svenji (diskussion) 27 augusti 2023 kl. 17.29 (CEST)

RamzyM (WMF), on behalf of the U4C Building Committee, 28 augusti 2023 kl. 17.36 (CEST)

Hej wiktionarianer. Strax kommer det tyckas dyka upp en ny flane här på Wiktionary, fast egentligen är det bara jag som skiftat hamn. Efter strax 17 år i wikigemenskapen under namnet Svenji vill jag nu fortsätta under ett mer anonymiserat användarnamn. Det är ingen hemlighet vem jag är eller vad jag heter för de som är aktiva här, men jag ser en fördel i att mitt alias inte är lika knutet till vem jag är som privatperson. Svenji (diskussion) 29 augusti 2023 kl. 19.48 (CEST)

Nytt konto eller går det att byta namn?--Blockhaj (diskussion) 29 augusti 2023 kl. 19.51 (CEST)

Jo det går att byta namn. Taylor 49 (diskussion) 29 augusti 2023 kl. 20.15 (CEST)

Även två gånger på 20 timmar. Taylor 49 (diskussion) 30 augusti 2023 kl. 16.27 (CEST)

Råkade få in en bokstav för mycket så atte... 🙇🏼‍♂️ Men ny tror jag att det får det räcka, åtminstone några dygn till ;) Frodlekis (diskussion) 12 september 2023 kl. 22.28 (CEST)

Trizek_(WMF) (talk) 15 september 2023 kl. 11.24 (CEST)

Användare Richaringan har nyligen lagt in massa översättningsexempel för det japoniska språket kikai, vilken ännu även saknar artikel på svenska Wikipedia (w:en:Kikai language). Se Special:Bidrag/Richaringan. Detta språk saknas i översättningsmallen och ger varningar upp i taket vid redigeringar. Hur implementerar man nya språk i mall:ö? Blockhaj (diskussion) 16 september 2023 kl. 23.24 (CEST)

Hallå, gjorde jag något fel? Jag är ledsen om så är fallet :( Richaringan (diskussion) 16 september 2023 kl. 23.28 (CEST)

Du har inte gjort något moraliskt fel, vi saknar enbart språket kikai i mallen "mall:ö", varav Wiktionary blir grinig när man publicerar. Jag tar upp ämnet här för att reda ut hur man bör gå tillväga.--Blockhaj (diskussion) 16 september 2023 kl. 23.55 (CEST)

Det ligger inte på mallen {{ö}} och inte heller på wikipedia. Se Wiktionary:Stilguide/Språknamn#Lägg_till_nytt_språk och Wiktionary:Finesser/Uppdatera_data. Taylor 49 (diskussion) 16 september 2023 kl. 23.58 (CEST)

Richaringan vill du ta tid att lägga in kikai enligt "Wiktionary:Stilguide/Språknamn#Lägg_till_nytt_språk"?--Blockhaj (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.04 (CEST)

Åh okej. Jag är ny här och kan inte reglerna för detta Wikimedia-projekt. Jag är ledsen om jag inte följde stegen. Jag ska försöka slutföra detta korrekt.

Förresten, jag är en bidragsgivare till den fransktalande Wiktionary och jag tycker om att dokumentera språken i Japan.

Trevligt att träffa ni :) Richaringan (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.09 (CEST)

Kikai är fixat. Taylor 49 (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.12 (CEST)

Tack så mycket @Taylor 49

Jag följde stegen på sidan du angav och skapade kategorierna, @Blockhaj. Är det korrekt ?

Vänliga hälsningar, Richaringan (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.32 (CEST)

Jag är också nykommen till Wiktionary. Kategorin ser ut att vara rätt. Salutations.--Blockhaj (diskussion) 17 september 2023 kl. 00.39 (CEST)

Bienvenue, @Richaringan, y merci pour vos contributions! Kul att du hittade hit, själv bor jag i Spanien. Det mest komplicerade vid "nya" språk till Wiktionary brukar vara att veta hur språket kallas på svenska, samt att någon har tillräcklig kunskap om språket. Allt ser riktigt ut med kikai. Fråga gärna om du blir osäker på något! Med vänliga hälsningar, Frodlekis (diskussion) 17 september 2023 kl. 22.00 (CEST)

Tack så mycket för ditt välkomnande, @Frodlekis, det är väldigt varmt

För glottonymen jag « (fr) ai calqué » från engelska (jag vet inte hur man säger det på svenska, det är den 5e betydelsen på sidan).

Med vänlig hälsning, Richaringan (diskussion) 17 september 2023 kl. 22.26 (CEST)

På svenska kallas det översättningslån, un "préstamo traductor" (Lo siento, he perdido la mayor parte de mi vocabulario francés). Språknamnet verkar rimligt, vad jag kan se. Bra jobbat! Frodlekis (diskussion) 17 september 2023 kl. 22.48 (CEST)

by User:Blockhaj. Väl hundratals sidor och åtminstone en mall {{non-subst-m-stark}} lider av samma problem. Ska allt detta flyttas och justeras? Taylor 49 (diskussion) 29 september 2023 kl. 20.40 (CEST)

Sidorna bör gå ihop med den internationella stavningen så de internationella länkarna fungerar.--Blockhaj (diskussion) 29 september 2023 kl. 20.52 (CEST)

Jag har nämnt det förr, men här ser vi ett praktexempel på när stilguiden inte riktigt levererar läsbarhet. Avgränsaren gör att det blir otydligt till vilken definition första etymologin tillhör, och än svårare blir det att få grammatikmallarna att höra till rätt definition, då numreringen bland definitionerna börjar om från ett igen. Är jag bara trött, eller är det inte såhär våra uppslag är tänkta att utformas? Kanske är det bättre att, i de fall något såhär enkelt blir så otydligt, att ha ett undantag och lämna flera etymologiavsnitt längre ner, under avgränsaren? Jag tar upp det här i hopp om att vi kan hitta enighet :) Frodlekis (diskussion) 30 september 2023 kl. 15.43 (CEST)

Nej, det där ser inte alls bra ut. Som jag sagt tidigare så förespråkar jag själv att det skall vara tillåtet med såväl dubbla fetstilsrader (skulle passa perfekt i det här fallet) som nästlade definitioner (def 1.a, 1.b, 2, ...) när det är lämpligt. --Andreas Rejbrand (diskussion) 30 september 2023 kl. 18.07 (CEST)

Jag har ändrat uppslaget - originalet som kommenteras ovan är . Med min ändring blir numreringen rätt .

Min uppfattning var att endast en {{avgränsare}} är tillåten. Då blir också numreringen korrekt.

Både dubbla fetstilsrader och nästlade definitioner gör strukturen mer komplicerad. Det skulle föra med sig två problem:

1. det kräver bedömning av redigeraren huruvida det är samma etymologi/betydelsestruktur och skulle göra det mer komplicerat att hålla koll på översättningsavsnitt
2. skript och botar skulle behöva uppdateras (t.ex. MediaWiki:Gadget-translation editor.js)

Redan nu verkar numreringen ofta bli fel. Skulle det verkligen bli bättre om vi har en ännu mer komplicerad definitionsnumreringsprincip?

(Ping @Dodde, som väl har starka åsikter här.) Skalman (diskussion) 30 september 2023 kl. 18.53 (CEST)

Jag tycker att det är en fördel med en enhetlig struktur, så man slipper hålla reda på massa undantag. Då blir det lättare att redigera, det blir lättare för bottar att redigera och det blir lättare att som läsare hitta informationen. Stilguiden rekommenderar inte multipla avgränsare och därför såg det också rörigt ut när multipla avgränsare användes. Skalmans redigering anpassades till en struktur som förespråkas av Stilguiden och nu ser det e.m.m. prydligt ut. Alternativt hade man kunnat ha en avgränsare och en etymologi i vilken man hänvisar till de olika definitionerna, om det hade gett bättre tydlighet. ~ Dodde (diskussion) 30 september 2023 kl. 18.57 (CEST)

Hej (länge sen jag var här). Jag la in en kategori på gésir som inte finns än. Plockas sådana kategorier och skapas automatiskt av nån bot? Kategori:Franska/Verb_med_defekt_böjningsparadigm –dMoberg 8 oktober 2023 kl. 10.12 (CEST)

Hej och välkommen tillbaka, User:Moberg. Kategori:Svenska/Verb med defekt böjningsparadigm. Inläggningar i sådana katter ska inte skötas manuellt per ], utan automatiskt av böjningsmallar. AFAIK ingen bot skapar sådana kategorisidor i nuläget. Taylor 49 (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 22.36 (CEST)

Hi everyone! The Affiliations Committee (AffCom), Ombuds commission (OC), and the Case Review Committee (CRC) are looking for new members. These volunteer groups provide important structural and oversight support for the community and movement. People are encouraged to nominate themselves or encourage others they feel would contribute to these groups to apply. There is more information about the roles of the groups, the skills needed, and the opportunity to apply on the Meta-wiki page.

On behalf of the Committee Support team, Keegan (WMF) (talk) 9 oktober 2023 kl. 18.42 (CEST)

I takt med att andra sajter försämras, tycks även WMF kämpa hårt för att dess Mediawiki-sajter ska bli allt sämre och sämre. Jag har under mina inställningar aktivt valt att "senaste ändringar" ska visa 250 ändringar, men detta växlar nu helt slumpmässigt mellan 50 och 100 ändringar. Inga gamla ingångna avtal respekteras. Allt raseras. Snart är det tack och adjö med alltsammans. Trist utveckling. -- LA2 (diskussion) 10 oktober 2023 kl. 13.08 (CEST)

Är du helt säker på att det inte beror på något cash-problem i din ände? Sabelöga (diskussion) 10 oktober 2023 kl. 23.25 (CEST)

Hmm, jag lyckas behålla min 250-ändringars-vy som jag ställt in den. Det kan nog röra sig om någon cache-relaterat som Sabelöga säger? Fick du det löst, @LA2? ´´´ Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 17.17 (CEST)

@User:LA2 se här och nästa gånga kan du rösta. Håller med att WMF wikier försämras: Visual Editor (klon av MacroSoft Office 364), allt krångligare layout med allt fler klasser, allt sämre menyer, planer att göra om Commons till klon av F*C*-B**K, anslutningar till Google API, ofria filformat (MP3, MP4, MP5, ...), nya icke-livskraftiga påhitt hela tiden (wikioutreach, wikistories, ...), över 50'000 öpna buggar, Phonos, olöst status för FlaggedRev, alltför många särlösningar för vissa wikier, alltför många nyanser av användarrättigheter vid vissa wikier, ... . Har du svårt att underhålla det som redan finns, så ska du inte krångla till det ytterligare. Vill du njuta av F*C*-B**K då gå till F*C*-B**K, och lämna wikier i fred och användbart skick. Taylor 49 (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 22.36 (CEST)

Jag vill bara belysa här att ändringar av användare Blockhaj behöver granskas, då en stor stor del är missledande eller rentav fel. Se även seriositetsnivån t.ex. här. Jag har tidigare förklarat att jag inte har lust att spendera timmar av faktagranskning, ge konstruktiv återkoppling, och sedan städa upp bland oredor och halvt genomförda projekt. Det är jättetråkigt om våra uppslag faller i trovärdighet eller seriositet. Inte vill jag heller stänga ute personer som vill bidra till Wiktionary. Dock behöver bidragen skrivas faktaförenligt och med samarbetet i åtanke. Det tycks fortfarande inte ske. Idag har t.ex. även betydelseraden för uppslag på andra språk översatts till svenska dödformer (som av historisk hävd fått tecknet †, inga namn nämnda här men det är en annan diskussion ). Jag vet av inlägg ovan att flera av er varit skeptiska till redigeringar under året, men frågan är nu hur mycket tid i veckan kan vi rimligen lägga på korrekturläsning och vägledning? Min utmattningsnivå är för närvarande denna: giphy.com (trött hund). Fridens maskrosor och glad spansk nationaldag, hälsn. Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 15.26 (CEST)

Ska försöka fixa källor etc till mina tillägg. Fornnordiska är ganska undernärd så det finns spelrum från min vinkel. Vad gäller dödformer har väl även de etymologisk betydelse i en encyklopedi? Här är det exemplet jag antar åsyftas: tveggja, en böjningsform av fornnordiskans tveir (två) som fanns kvar i svenskan tills för typ sisådär 100 år sedan om man går efter kungliga bibliotekets tidningsarkiv (källa), då i den svenska formen tvegge, vilken tekniskt sett lever kvar i ordet tveggehanda. Borde formen istället täckas i tveir?--Blockhaj (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 15.41 (CEST)

Fornnordiskan undernärd? Det finns en enorm kunskap om fornnordiskan, med universitetsnivå på lärosäten över hela världen. Eller menar du språkdokumentationen på just svenska Wiktionary? Eller hur den framstår i de gratisböckerna på Google Books? Det finns gott om kunskap, och språket är väl dokummenterat, och standardiserat. Det enda röriga är gränsdragningar gällande språkets utbredning, start- och slut. Begreppen är många och förekommer inom olika språk på olika sätt över tid. Fornnordiska, norrön tunga, fornisländska, sen vidare väst- och öfornnordiska, urnordiska, rundanska/runsvenska... Nog behövs det göras en akademiskt grundad gränsdragning, och sedan dokumentera såväl variation som standardisera en slags generell form. Detta är också precis vad man har gjort, även om terminologin oftast blir snårig. Ja, uppdelning i östlig och västlig skulle vara intressant att dokummentera bättre på Wiktionary, men såvida det inte görs av en väl insatt person så vill jag tvärt avråda från att vi dokummenterar något vi "antar" stämma till en viss mån. Det kan sedan läsas som fan läser bibeln av andra googlande historieintresserade, och dess utom kopieras Wiktionarys innehåll ofta till flera andra sajter som t.ex. Ordguru m-fl, och när det nått dit är det för sent att sudda ut, kvar i etern liksom rymdskräp runt planeten. Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 17.09 (CEST)

Just svenska Wiktionary angående fornnordiska. Blockhaj (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 23.27 (CEST)

Frodlekis: Jag vill bara säga att jag läst ditt meddelande, och förstår att du är frustrerad. Jag har ingen mirakellösning att komma med just nu, men jag kommer att ha frågan i bakhuvudet framöver.

Blockhaj: Jag hoppas att du lyssnar på Frodlekis konstruktiva kritik och gör ditt bästa för att anpassa dina redigeringar efter konsensus samt tar det säkra före det osäkra när det gäller faktamässiga påståenden och antydningar i artiklar. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 oktober 2023 kl. 22.09 (CEST)

Har omarbetat följande nu: tveir, tveggja, tveggia, þveggia‎, þveggja‎, þvæggia‎. Ge gärna revy.--Blockhaj (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 08.22 (CEST)

Jag upptäckte ett potentiellt fel med interwikilänkarna för kategorin Köksredskap. Av någon anledning är den länkad till engelska "Cutlery", som endast är en snäv underkategori till Kitchenware (köksredskap). Hur stort problemet har jag inte undersökt än, men om ingen har något emot det, så tänker jag justera det om några dagar. Frodlekis (diskussion) 14 oktober 2023 kl. 13.42 (CEST)

Support KAT:Köksredskap -- KAT:Kitchenware har 2 underkategorier: KAT:Cookware and bakeware -- KAT:Cutlery. Taylor 49 (diskussion) 15 oktober 2023 kl. 19.05 (CEST)

Ändringen är genomförd av Taylor 49 den 15 oktober, men inte för alla underkategorier för de olika språken. Jag försökte hjälpa till med detta, men fick varningar och felmeddelanden när jag skulle slå ihop Köksredskap/Engelska med dess engelska variant. Så jag släpper den bollen. --LA2 (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 16.18 (CEST)

✔ Engelska fixad. Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.54 (CEST)

Tack @LA2 och @Taylor 49, jag hade missat svaret här. Jag ska fortsätta på projektet snart. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.50 (CEST)

Hej på er. Jag tycker det skulle vara kul att få ihop ett "rådsmöte" eller nån typ av (digital) social sammankomst nån gång, för de som varit och är aktiva här under åren. Kanske är jag delvis påverkad av att ha flyttat utomlands och avsaknaden av att umgås med svenskar, men det skulle berika åtminstone mig i arbetet här (inte minst underlätta konflikthantering) att känna några personer bakom kontonamnen. Jag vill dra mig till minnes att vi nån gång för flera år sedan tog upp detta, men då kunde jag dessvärre inte vara med. Vad vet jag, på plats eller i fattigare stöpning (och med större lätthet genomförbar) kan jag även föreslå en ... Zoom-fika? Frodlekis (diskussion) 14 oktober 2023 kl. 14.04 (CEST)

Jag deltar gärna. Har ganska ofta tid kvällar och helger. Skalman (diskussion) 14 oktober 2023 kl. 21.48 (CEST)

17 oktober 2023 kl. 03.13 (CEST)

För närvarande ser jag på svenska både Kategori:Metallurgi och Kategori:Metallbearbetning. Den senare skapades förra året, och jag tycker den verkar överflödig då termerna ingår i det bredare konceptet metallurgi - läran om framställning av metaller. Vill vi ha en sån uppdelning? Om det finns stöd, så raderar jag helst metallbearbetningen och flyttar därvarande uppslag till metallurgi. 25 oktober 2023 kl. 14.48 (CEST) Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.48 (CEST)

Read this in your language • Hjälp till att översätta till ditt språk • Please tell other users about these changes

Hello. I'm writing on behalf of the Wikimedia Foundation Web team. In two weeks, we would like to make the Vector 2022 skin the default on this wiki.

If you prefer keeping the current skin select "Vector legacy (2010)" on the appearance tab of the global preferences and save the change. We encourage you to give the new skin a try, though.

Since I last came to you with this question, many things have changed. The skin is now the default on most Wikipedias, and all logos are done! We have also made some tweaks in the skin itself. Below is the text I've sent to you once, but I'm sending it again, just slightly edited, for those who haven't seen it.

If you know what this is about, jump straight to the section "Our plan":

It would become the default for all logged-out users, and also all logged-in users who currently use Vector legacy as a local (but not global) preference. Logged-in users can at any time switch to any other skin. No changes are expected for these skins.

• Top of an article
• 
  Vector legacy (current default)
• 
  Vector 2022

• A section of an article
• 
  Vector legacy (current default)
• 
  Vector 2022

About the skin

When the current default skin was created, it reflected the needs of the readers and editors as these were 14 years ago. Since then, new users have begun using the Internet and Wikimedia projects in different ways. The old Vector does not meet their needs.

The objective for the Vector 2022 skin is to make the interface more welcoming and comfortable for readers and useful for advanced users. It introduces a series of changes that aim to improve problems new and existing readers and editors were having with the old skin. It draws inspiration from previous user requests, the Community Wishlist Surveys, and gadgets and scripts. The work helped our code follow the standards and improve all other skins. The PHP code in the other available skins has been reduced by 75%. The project has also focused on making it easier to support gadgets and use APIs.

The skin introduces changes that improve readability and usability. The new skin does not remove any functionality currently available on the Vector skin.

• The limited width and pin-able menus allow to adjust the interface to the screen size, and focus on editing or reading. Logged-in and logged-out users may use a toggle button to keep the full width, though.
• The sticky header makes it easier to find tools that editors use often. It decreases scrolling to the top of the page by 16%.
• The new table of contents makes it easier to navigate to different sections. Readers and editors jump to different sections of the page 50% more than with the old table of contents. It also looks a bit different on talk pages.
• The new search bar is easier to find and makes it easier to find the correct search result from the list. This increased the amount of searches started by 30% on the tested wikis.
• The skin does not negatively affect pageviews, edit rates, or account creation. There is evidence of increases in pageviews and account creation across partner communities.

It's possible to configure and personalize our changes. We support volunteers who create new gadgets and user scripts. Check out the repository for a list of currently available customizations and changes, or add your own.

If no large concerns are raised, we plan on deploying on 14 November. If you'd like to ask our team anything, if you have questions, concerns, or additional thoughts, please comment in any language. We will gladly answer! Also, check out our FAQ. Thank you! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 03.09 (CEST)

Jag föreslår att vi säger blankt nej till detta och väntar ett år för att se hur Wikipedia och andra språk av Wiktionary tar emot detta. Om det visar sig vara lyckligt, så kan vi då (i oktober 2024) överväga att gå över till Vector 2022. Det var så vi hanterade övergången från "vitryska" till "belarusiska" och ingen har klagat över hur det gick till, långsamt och värdigt. --LA2 (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 21.44 (CEST)

Jag har ingen superstark åsikt, men skulle föredra att följa deras plan. Jag har använt Vector 2022 ganska länge och gillar det. Allt är inte perfekt, men utseendet känns bättre, emm. Mitt huvudargument till att aktivera det som standard, är att det inte torde vara negativt för svwikt och att det hjälper Mediawiki-utvecklarna om så många som möjligt följer planen. Skalman (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 22.05 (CEST)

OPPOSE Vector 2022. Den långa länkade texten besvarar inte frågorna: vad är det som ska vara bra med bortslösat skärmutrymme, vad är det som ska vara bra med överkomplicarad uppbyggnad som bara försvårar använding. Taylor 49 (diskussion) 3 november 2023 kl. 22.57 (CET)

@Taylor 49: Dom besvarar visst den frågan: mw:Reading/Web/Desktop Improvements/Frequently asked questions#Why is the width of the content limited?. Med utbildning i användbarhet i bagaget, kan jag säga att jag till fullo stödjer deras analys. Skalman (diskussion) 3 november 2023 kl. 23.06 (CET)

Jag har varit emot Vector 2022 sedan det kom till engelska Wikipedia för över ett år sedan. Det är ett skin tillverkat för simpla mobilanvändare och dylikt som inte tar hänsyn till folk som faktiskt byggt på Wikipedia under årens gång. Saker och ting göms undan, artikelbredden blir en tunn remsa på bredskärmar etc. Det enda bra med den är att artikelavsnitten hamnar till vänster och skrollar med användaren. Helt emot implementering.--Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 06.54 (CET)

Hej alla! Thank you for all these comments, both the concerns and Skalman's replies to these concerns. I can only confirm that introducing the limited width has advantages laid out in our FAQ. After discussions with English Wikipedians, to address the cases where it doesn't quite work, we have added the limited/full-width toggle. This interface with intuitive placement of different menus is more welcoming to ordinary users (new and occasional readers and editors). That's why it's designed to be the new default. For more advanced users, it's possible to easily opt-out.

I will gladly answer your further questions. Thanks again! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 6 november 2023 kl. 21.19 (CET)

Why are you favoring occasional readers and editors? Shouldn't the frequent users and editors take priority? Occasional readers and editors are not occasional soly based on the old interface, its just their person. From what i have seen, changing this interface has shown no overall improvement or increase in new users on English nor Swedish Wikipedia. The Rollback of Vector 2022 discussion is still ongoing since January. Vector 2022 has so far been a huge case of "don't fix it if it ain't broken" and it is extra annoying that the community did not get a vote in its implementation, greatly tarnishing the reputation of the internal wiki-team. Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 21.50 (CET)

Hey @Blockhaj, I see you're familiar with some discussions around the project :) I wanted to address your concerns a bit deeper, since it's not all only about the skin, I believe:

• The distinction I wanted to make was between occasional and advanced users. A small disclaimer regarding this: this part of my answer is not perfect, but I'll try to give some insight while the product manager is in travel. So, perhaps I should have written "not advanced" instead of "new and occasional", even though these groups are really similar. Or perhaps more clearly: "new not advanced" and "existing advanced". Anyway: The designers were aware that there's need for a "quiet library" and an "functionary cockpit". Vector 2022 is an attempt to address the needs of both groups, but in a slightly different way: to improve the experience of the former, and maintain utility for the latter group. This is in result of external social and design changes. For example, Vector 2010 was designed in late 2009 and early 2010 for users as the Internet was 14 years ago. Many countries and millions of people who do have access now were not represented. I'd like to encourage you to listen to Alex, the designer of Vector 2022, to learn more about this part.
• "This interface has shown no overall improvement or increase in new users on English nor Swedish Wikipedia" - I may not recall correctly, but I think this the increase of this statistics was not a goal in itself. The team was measuring more detailed metrics, which I've laid out above.
• "The Rollback of Vector 2022 discussion is still ongoing since January" - I don't believe any discussions on English Wikipedia should be a strong benchmark, because each community may be different, but when you look at these discussions closer, you will see that the Request for Comment was closed in March by neutral Wikipedia admins, and now, most RfC participants either don't take part in the follow-up discussions, or don't believe that a rollback should be further discussed.
• Another topic, which deserves a separate section, is how all the communities and interested individuals may take part in planning and prioritizing changes. This is my own comment, not coming from the Web (technical) team, but Movement Communications. It's true that volunteers didn't have an easy way to comment on this project back when it was being planned in 2019. But compare the annual plan for 2019/2020 and the one for 2022/2023. No previous plan was that detailed. In addition, you're most welcome to talk to the Foundation's leaders, particularly Selena (the Product and Tech Chief Officer). This fiscal year (which started in July) teams at the Foundation are focusing more on the more advanced user's needs. You may learn more from a few comments added on English Wikipedia by my colleagues. I recommend skimming this one by Web's director, Marshall, and this one by Runa, a director leading the team behind the Wishlists.

I hope this answer helps! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 6 november 2023 kl. 23.29 (CET)

> If no large concerns are raised, we plan on deploying on 14 November

@User:SGrabarczuk (WMF) Please DON'T proceed. 4 users have answered:

• 2 strong oppose (Taylor 49, Blockhaj)
• 1 neutral (LA2)
• 1 weak support (Skalman)

A "new" design that is more complicated and less usable, with subsequently added some "tweaks" making it similar to the old one -> just drop it. High cost, no benefit. I want that my screen area is used for relevant content, and I want to keep the relevant stuff (Page Info, Interwiki links, WikiData Item, ...) easily accessible. Taylor 49 (diskussion) 7 november 2023 kl. 15.34 (CET)

Thanks @Taylor 49. I will share this with the team. Please bear in mind that personally, I'm not a decision maker here – I'm a community relations guy, my task is to bring the Foundation and the communities closer.

Because I know both sides well, I'm sure the product management and designers will disagree with the statement that this design that is more complicated and less usable, or that there's no benefit. The engineers argue that there's high cost of keeping the old Vector as the default, frankly. I will try to collect these arguments and get back to you.

Thank you for your understanding.

On a side note (not trying to forcibly convince you) "I want to keep the relevant stuff easily accessible" – the right-side menu with the links to tools is sticky, meaning, it stays despite scrolling. This is a solution to make them easily available.

I really appreciate your comments. I'll get back to you soon. Thanks! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 7 november 2023 kl. 16.43 (CET)

The old design has just ONE area that scrolls up and down as needed, and everything is easy, accessible, managable and predictable. The new design comes with layers scrolling at different directions and at different speeds, and sticky pop-up stuff covering other more relevant content making it inaccessible, and with menus escaping the screen area, and thus inaccessible. Vector 2001 was best. Taylor 49 (diskussion) 7 november 2023 kl. 16.51 (CET)

I never casted my vote, because I thought the more tech guys perhaps understood better how to use this new Vector to make use of the said "improvements". But I have to say, that for myself, being an editor/admin for 16 years, the new Vector contains zero improvements for the editors. It hides away the interwiki links that I previously could access quickly with ctrl+F if they existed or not. Same goes for other links on the left-side list, that with the new design are hidden away needing me to scroll and perform multiple clicks. What's worse, I think it will be less likely a new editor joins the Wikimedia project with the new look. They won't see the transparency and (former) easiness that is the very core trick that built Wikipedia to what it is today. I'm usually quite optimistic and have a lot of patience - but I honestly don't understand the said benefit of implementing this. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 7 november 2023 kl. 19.50 (CET)

Hello @Frodlekis. Regarding your point about fewer people being able to join the projects, you're not the first one to be concerned about it, but this is not what data tells us. As I wrote in the announcement starting this discussion, there was no drop of page views, edit rates, or account creation. We've observed an increase of page views instead.

Account creation goes slightly up shortly after the change. For example on English Wikipedia, the increase was equal to the number of accounts created in a few regular days; four days, if I recall correctly. Next, it goes back to normal.

In general, the skin has been the default on many wikis since 2020-2022, on English Wikipedia since January 2023, and now it's the majority of the websites traffic. We haven't seen any drops. In fact, there was one A/B test which proved edit rate drops, and after it, we rolled back the change we were testing.

What do you think? Thanks! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 27 november 2023 kl. 20.24 (CET)

The overall effect and efficiency over the long run counts. Not more page views (due to difficulties to find stuff on places where it used to be?), but quality of content, and experience of contributors. Anyway, I am very skeptical to counting of clicks or GooGle hits or similar "currencies" in whatever context ("likes" and "hates" on F*C*-BOOK, advertizing success, ...). Too easy to fake, and too much power concentrated. Make it simpler, and closer to good old sane life. Taylor 49 (diskussion) 27 november 2023 kl. 20.38 (CET)

Hey @Taylor 49. Thanks for your comments. The team understands that for some users, the old skin may be the best. We aren't going to remove it. The majority doesn't leave the "new" skin, though. For example, on English Wikipedia, three months after the deployment, 68% of active editors (who made at least 60 edits in the previous 12 months) still used it.

As we have outlined on the pages of our documentation, it's not the best for the less experienced, though. It proves not to be intuitive or welcoming. The tested users didn't know about interwiki, were overwhelmed with the number of links and options, didn't understand their meaning, etc.

I'd like to encourage you to consider listening to the recording of our presentation, or going through the slides. If you want to dig deeper, I recommend the Hureo reports available here. You will find detailed information on what problems this "new" skin solves.

"The new design comes with layers scrolling at different directions and at different speeds..." - when you pin the menus to the side columns, you have all the links available directly. (These weeks, we're changing their widths and the paddings between them and the content column.)

"Not more page views, but quality of content, and experience of contributors" - we don't disagree with that. This fiscal year, so starting July 2023, the Foundation is investing more into features for the more experienced editors. The skin change focuses on the basic usage. These aren't conflicting goals.

"I am very skeptical to counting of clicks or GooGle hits or similar "currencies" in whatever context" - I think that if you compare what we measure and how we measure it (esp. A/B tests), you will note that this gives reliable data. It's not like counting likes.

Thanks again for your comments, I'll get back to you soon. SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 27 november 2023 kl. 21.17 (CET)

Hej!

Jag vill uppmärksamma alla på en pågående diskussion om att radera alla uppslag på bottniska. Se wt:SSBR#Kategori:Bottniska/Alla_uppslag. --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 november 2023 kl. 23.03 (CET)

Jag har stött på en handfull begrepp under min tid på Wiktionary som skiljer sig mellan sverigesvenska och finlandssvenska etc, i närminne begreppen rådda, råddare och keso vs grynost. De två första exemplen har olika betydelser mellan sverige- och finlandssvenska, medan sista exemplet är två skilda begrepp för samma ting, där keso är ett svenskt varumärkesord som inte brukas i Finland, medan grynost är ett äldre begrepp som nästan helt ersatts av keso i sverigesvenskan men som överlever livskraftigt i finlandssvenskan. För detta tycker jag vi borde ha en kategori för sverigesvenska, alternativt rikssvenska som vissa, särskilt finskar kallar det. Är detta av intresse eller har det diskuterats förut? Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 15.28 (CET)

Finlandssvenskan behandlas som en dialekt precis som skånska, götamål, norrländska, värmländska, etc. Ett dialektalt ords motsvarighet på rikssvenska eller som förstås i övriga regioner, inte nödvändigtvis bara i Sverige heller, förstår jag inte riktigt behovet av. Det skulle alltså vara en kategori där alla svenska ord skulle skrivas in som inte omfattades av någon dialektal/regional variation? Om det var en sån kategorisering som var idén så ställer jag mig skeptisk. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 6 november 2023 kl. 16.29 (CET)

Det skulle alltså vara en kategori för svenska ord som inte brukas inom finlandssvenskan och estlandssvenskan. Kategorin skulle inte direkt vara stor men från min sida är det av intresse att ha en lista med svenska ord som inte brukas av svensktalande i Finland eller Estland. Vi har ju till exempel både ] och ].--Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 16.49 (CET)

Nej, detta är trams. Rikssvenska är det som är gångbart i riket Sverige och i Stockholm. Det är inget undantag som behöver ett eget namn, utan regel. --LA2 (diskussion) 6 november 2023 kl. 18.06 (CET)

Frågar du en finlandssvensk är det inte trams, svenska Wiktionary är inte enbart för svenskar. Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 18.09 (CET)

Jag instämmer med Blockhaj. Det finns ett svenskt språkvårdande organ i Finland och t.ex. Word har olika ordböcker för sv-SE och sv-FI. Jag skulle rösta för "sverigesvenska", för att inte förvirra sverigesvenskar. Skalman (diskussion) 6 november 2023 kl. 21.08 (CET)

Om rikssvenska ord ska börja markeras som rikssvenska eller sverigesvenska, så framstår hela Wiktionary som en komplett clown. Det vore att be om ursäkt för att man talar svenska i Sverige. Det går jag inte med på. Detta är inte brittiska imperiet med kronkolonier när och fjärran. Rikssvenska är normen, och alla andra former, dialekter, sociolekter, slang, fackspråk, finlandssvenska är avvikelser. Om finländare inte förstår keso, så är det deras problem. Det är ett svenskt ord, som de har friheten att använda om de vill. --LA2 (diskussion) 7 november 2023 kl. 00.51 (CET)

Vad jiddrar du om? Vi ska markera ord som används regionalt i Sverige, det har inget att be om ursäkt om eller vad du nu irrar om. Oavsett kan du inte argumentera för att svenska Wiktionary enbart är för svenskar. Det är inte del av wikiprojektets stadgar, särskilt när cirka 300 000 finnar pratar svenska som modersmål. Det är nära inpå lika många som pratar isländska. Jag är personligen ultranationalist men jag ser inte hur det vore fel att hantera svenskan som ett multinationellt språk med regional variation, vilket det de fakto är. Blockhaj (diskussion) 7 november 2023 kl. 01.08 (CET)

Det var tufft. Taylor 49 (diskussion) 7 november 2023 kl. 15.39 (CET)

Att behandla östsvenska som helt likvärdigt med rikssvenska (och markera rikssvenska som ett undantag) är befängt. 0,3 miljoner är inte detsamma som 10 miljoner. Det råder ingen balans mellan dem, som mellan brittisk och amerikansk engelska. Östsvenska är vackert, men det är även värmländska, som också gör anspråk på 0,3 miljoner människor. --LA2 (diskussion) 9 november 2023 kl. 00.48 (CET)

Jag ser att Blockhaj nu skapat kategorin och börjat använda den. Jag kan dock inte se att något konsensus nåddes ovan, så spontant tycker jag nog att detta var lite för djärvt. I vilket fall som helst, vill jag minnas att frågan om multipla fetstilsrader nyligen diskuterades och att vi kom fram till att fortsatt förbjuda sådana, men nu har de dykt upp i dessa sammanhang: rådda. Är inte detta något som borde diskuteras?

Om jag inte missminner mig har Blockhaj många gånger tidigare blivit ombedd att inte hitta på egen struktur som avviker från Stilguiden, så den här djärvheten upplever jag spontant som lite väl magstark. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 23.49 (CET)

(Stilguiden säger också att ord i exempelmeningar inte skall länkas. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 23.50 (CET))

Diskussionen låg nere i 48 timmer och det fanns två för jämte en mot. Motrösten var inte konstruktiv, utan personlig, samt går emot stadgarna. Finlandssvenska har hanterats som likgiltigt på svenska Wikipedia i flera år nu så det vore konstigt att Wiktionary skulle hantera saken annorlunda. T.ex. använder artikeln om kp/31 finlandssvensk terminologi eftersom det är ett finskt vapen: w:Suomi (maskinpistol) (istället för kpist). Blockhaj (diskussion) 9 november 2023 kl. 00.31 (CET)

Om jag räknar rätt var det åtminstone 2-2 för och emot sådan kategori Det skulle vara god sed att vänta till en avslutad diskussion, samt yrka för sin sak innan man trots uppenbar konflikt bestämmer sig för att sjösätta en ifrågasatt kategorisering. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 9 november 2023 kl. 00.50 (CET)

Hej, Wikimedia Deutschlands arbetslag Wikidata för Wikimedias projekt undersöker hur Wikidata används på Wikimedias projekt. Skulle du vilja berätta för oss om din erfarenhet med att integrera Wikidata på Wikimedias wikier kan du skriva upp dig för en intervju i detta registreringsformulär. Notera att vi för tillfället bara kan göra intervjuerna på engelska.

Formulärets framsida har fler detaljer om hur konversationerna kommer bli, däribland hur vi kommer kompensera dig för din tid.

För mer information om vårt team, besök vår projektsida. Återkoppling välkomnas här. Skulle du fortfarande vilja dela med dig om dina erfarenheter men har inte tid för en intervju välkomnar vi din återkoppling i skrivet format på den här wikisidan. Tack.--Danny Benjafield (WMDE) (diskussion) 22 november 2023 kl. 14.03 (CET)

Sedan september 2022 kan man skapa geopunkter med hjälp av ett QID. Flera wikibidragsgivare har efterfrågat denna funktion, men den används inte mycket. Därför skulle vi vilja påminna er om detta. Det finns mer information på projektsidan. Har du några kommentarer får du gärna berätta för oss på diskussionssidan. Vänliga hälsningar, arbetslagen Tekniska önskningar hos Wikimedia Deutschland.

Thereza Mengs (WMDE) 13 december 2023 kl. 13.31 (CET)

När jag försöker komma in på uppslaget verja får jag upp en felkodsida med meddelandet: Our servers are currently under maintenance or experiencing a technical problem. Please try again in a few minutes. See the error message at the bottom of this page for more information. Är detta bara jag eller är uppslaget paj? Blockhaj (diskussion) 20 december 2023 kl. 21.25 (CET)

Funkar för mig. Det kanske bara var ett temporärt problem? Skalman (diskussion) 20 december 2023 kl. 23.27 (CET)

Nu funkar det, men felmeddelandet kom upp i dryga 2 timmar så tyckte det var värt att ta upp. Blockhaj (diskussion) 20 december 2023 kl. 23.48 (CET)

God Jul allihopa, merry Christmas, frohe Weihnachten! — LA2 (diskussion) 24 december 2023 kl. 21.01 (CET)

Firas ej här, tack ändå. Taylor 49 (diskussion) 24 december 2023 kl. 21.18 (CET)

God jul! Skalman (diskussion) 25 december 2023 kl. 18.35 (CET)

God jul på er, gott folk! Feliz Navidad, bon Nadal! 𐏐Frodlekis (✍) 26 december 2023 kl. 17.23 (CET)

Kan vi ha en kategori för militärförkortningar? Jag är en turbonörd över försvarsnomenklatur och tror det skulle vara praktiskt att ha i framtiden för att inte överflöda kategorier som militärvetenskap eller militärt. Dessa två är lite diffusa som det är. Taggen "militärvetenskap" använder jag för formella begrepp (såsom förkortningar) och taggen "militärt" för icke, oklara eller äldre formella uttryck och dito etc. På Wikipedia har vi en lista över svenska militära förkortningar men det finns stånd som tycker allt detta borde ligga på Wiktionary, vilket är helt korrekt inställning i längden. Blockhaj (diskussion) 30 december 2023 kl. 07.47 (CET)

Finns motsvarande kategori på engelska Wiktionary? Annars låter lista på Wikipedia och Appendix på Wiktionary som en normal balans. --LA2 (diskussion) 30 december 2023 kl. 13.45 (CET)