Dessa sidor ingår i vårt projekt att korrekturläsa Ord för ord. Status: Delvis korrekturläst / korrekturläsning pågår.
Försök att vara så noggrann som möjligt.
{{../ut}}
för (upplösningstecken){{../tryckfel|som det står i boken|rättstavat}}
. Rätta inte tryckfel utan att använda mallen.{{../forts}}
på en egen rad längst ner på sidan om definitionen fortsätter på nästa sida.Varje sida, och även hela samlingen sidor kan ha en viss status.
I mallen {{../status}} anges första parametern till en av ovanstående siffror.
avskrivare—avspänning
låta utgå, efterskänka, bortskriva, kvitta (skuld) 3 (jur. för) avveckla,'preskribera, nedlägga, (tills vidare) låta (ärendet) bero
avskrivare renskrivare, kopist; plagiator
avskrivning 1 kopiering 2 avförande ur räkenskaperna; (ibl.) avkortning; engångsnedskrivning
avskräcka (motsats: uppmuntra, animera) skrämma bort, skrämma (från att), beta(ga) (ngn) lusten (att), dekouragera, göra modfälld, nedslå ngns mod — avskräckande skrämmande, föga uppbygglig (svn); varnande (exempel); (om utseende:) vedervärdig, frånstötande
avskräde sopor o. skräp, avfall 1, avskrap, skarn, (ibl.) drägg, jfr smuts 2
avskudda (sig) avskaka, skaka av sig, skaka bort, befria l. göra sig fri från, kasta av
avskuggning skuggbild, (ljus)svag avbild, nyans, ton, schattering, skimmer
avskum se 1 pack, odjur 2
1 avsky (motsats: lust) (subst.) vämjelse, äckel, kväljningar, leda, stark avsmak l. aversion, repulsion, idiosynkrasi, fobi, animositet, antipati, motvilja, vedervilja, horrör, avoghet, ovilja, olust, obehag, misshag, hat
2 avsky (v.) tycka illa om, (ibl.) sky; ha ngt emot ngn, icke fördra(ga) l. lida l. tåla, inte kunna med, hata, vämjas (vid), finna vedervärdig, känna leda (vid), ledas (vid), styggas vid, förakta, hysa motvilja mot, äcklas (av), fasa för, revoltera mol, ogilla, önska (ngn) dit pepparn växer — avskydd se misshaglig
avskyvärd vedervärdig, vederstygglig, otäck, vämjelig, motbjudande, antipatisk, äcklig, 'rutten', obehaglig, frånstötande, 'led', avskräckande, 2 gemen 1, gudlös, bovaktig, pöbelaktig, infam, fördömd, helvetisk, förskräcklig, gräslig, ohygglig, himmelsskriande, ryslig, odräglig, nedrig, skamlig, (ibl.) fördömlig; föraktlig, vidrig, förhatlig, se hemsk, abominabel, hidös; illasmakande, osmaklig 2, oaptitlig, onjutbar
avskära 1 se skära av under 1 skära 2 tvärt avbryta 3, (för)sätta ur spel, göra (ett hastigt) slut på, tillintetgöra, avstänga, beta(ga), klippa (av); stänga, (av)spärra, avskilja l. avstänga från förbindelsen med, jfr innesluta 1, skilja (från huvudstyrkan)
avskärma dämpa (ljus) — avskärma sig försjunka i sig själv, jfr isolera sig
avslag nekande svar, förkastande, avvisande, vägran, ogillande, (ibl.) tillbakavisande, (bleklagt) nej — få avslag få nej, (ibl.) få korgen, (vard. o. si.) få back, bli nobbad, få nobben
avslagen se under avslå
avslappas slakna, lösgöras, lossna
avslappning (motsats: anspänning) förslappning; avspänning, reaktion; lossnande
avslita se slita av — avsliten (vara) av, itu
avslut (hand. för) affärsuppgörelse, affärstransaktion, affär
avsluta 1 bringa l. föra till slut, slutföra, lägga sista hand(en) vid, (lyckligt) föra i hamn, fullborda 1, göra färdig, göra ifrån sig, göra undan, sluta 3, stöka undan 2, få (ngt) ur händerna 2 avfärda, upphöra med, avbryta 3 bilda slutpunkten l. slutlänken i, (ibl.) kröna 4 förklara (ngt) slutat, häva, upplösa 5 (hand.) utjämna (ett konto), göra upp (räkenskaper); saidera (en räkning); avveckla 6 överenskomma om, avtala om, sluta (avtal om), träffa (avtal l. överenskommelse om); ingå — avslutad 1 (motsats: påbörjad, pågående) se färdig 1, slut 2; utdebatterad, välförrättat (värv) 2 sluten, (ibl. nära) (av)rundad, fulländad
avslutningsvis (motsats: inledningsvis) till sist, till slut, slutligen
avslå 1 se slå av under 2 slå 2 (mil.) tillbakaslå , tillbakakasta (en angripare), avvärja (anfall) 3 (motsats: bevilja, acceptera) tillbakavisa , avvisa, avböja, refusera, ogilla, betacka sig för, vägra l. neka att gå in på l. fullgöra l. hörsamma l. bifalla, säga l. tacka nej (till); förkasta, låta falla, fälla; försmå, vinka l. vifta med kalla handen, (för)vägra — avslagen duven, fadd
avslöja 1 avhölja, jfr avtäcka 2 bringa i dagen l. i ljuset, uppenbara, ge uttryck åt (sina känslor), yppa, framdra(ga), rulla upp, uppvisa, förråda 2, meddela, (ibl.) påvisa; komma underfund med, genomskåda; demaskera, ta(ga) l. rycka masken av; exponera, lägga i dagen, blotta, röja, visa (sig som) — avslöjas bli bekant, se under 2 bekant — avslöjande (mycket) betecknande l. 'sägande' l. 'talande', typisk
avsmak se motvilja, 1 avsky
avsmaka smaka på, (ibl.) kredensa, se smaka 1
avsnitt avdelning, sektion, kapitel, del (exv. av film), part, detalj, parti, stycke; etapp, tempo; sektor, trakt; paragraf, punkt, passage, brottstycke, period 1
avsnoppa se snoppa av
avsnäsa se snäsa av under 2 snäsa, jfr tysta (ned)
avsomna se dö 1; dö bort, småningom upphöra, avstanna
avspegla spegla, reflektera, avbilda, återspegla; ge l. vara en spegelbild av, ge en trogen bild av, ge en föreställning om, återge, uttrycka, 'måla' — avspegla sig i (även) reflekteras i, avmåla sig i, uppenbara sig i, finna (ett levande) uttryck i, yttra sig i, ta(ga) sig uttryck i, avteckna sig i, visa sig genom, ge sig utslag i, manifestera sig i
avspegling spegelbild, reflex, bild, troget uttryck, (i högre st.) avglans, (ibl.) omedelbar yttring
avspisa se avfärda 2, snoppa av
avspänd lugn o. avslappnad, avstressad
avspänning spänningsminskning, avslappning; (polit.) vänskapligare förhållande, détente
avspärra—avtaga
avspärra avstänga, instänga , isolera, avsöndra, avskilja, sluta (till); stänga, avskära, klippa av, blockera, belägra, barrikadera, (mil.) cernera; bomma för, spärra 1
avstanna stanna (av sig själv), sluta, upphöra (att fungera), stagnera, stanna i stöpet, stanna på halva vägen, icke komma ngn vart, gå om intet, (vard.) köra fast, 'stoppa'
avsteg se avvikelse; jfr 1 fel 2
avsticka se sticka av under 2 sticka — avstickande se gräll 1, avvikande, olik, ovanlig
avstickare tripp, omväg, eskapad, utflykt (åt annat håll), tur; avvikelse från ämnet, sidosprång, digression
avstiga se stiga av
avstjälpa se stjälpa av
avstraffa se straffa
avstressad fri från stress, avspänd, lugn
avstyra se avvärja 2, hindra 3, stävja
avstyrka (motsats: tillstyrka) se avråda från, söka avstyra, göra föreställningar mot, tillråda avslag, yttra l. uttala sig mot
avstå 1 (motsats: fullfölja) ge vika, se ge upp 1 under giva, träda tillbaka, upphöra, sluta, ge tappt, rymma fältet, ge l. riva upp gärdet, resignera, ge allt förlorat, åtra sig, ångra sig, ändra sig, besinna sig, utebli, dra(ga) sig tillbaka l. undan, foga sig, falla undan, ge med sig; (idrott.) avbryta l. utgå ur (tävling); stå över, sitta över 2 [avstå från] (över)lämna (åt andra), lämna l. släppa ifrån sig, avträda, överlåta, cedera; avlägga, avhålla sig från, undvika; avsäga sig, jfr abdikera
avstånd 1 se mellanrum 2, distans, håll, längd, vägsträcka, sträcka, väg; rymd, perspektiv: spännvidd, vidd 2 intervall, 'lucka'; språng, uppehåll 3 olikhet, gap, klyfta — hålla på avstånd se hålla ifrån sig, isolera, avvisa, slå tillbaka; hålla (ngn) kort, vara avvisande l. reserverad, bemöta kyligt — på avstånd från l. på långt håll, i fjärran, långt borta, på håll, i perspektiv, långt ifrån, avlägset — taga l. ta avstånd från (motsats: antaga, godtaga) uttala en annan mening l. uppfattning om, hålla sig borta från, icke (vilja) befatta sig med l. engagera sig i, vända (ngn) ryggen, ogilla 1, sky, avsäga sig allt ansvar för, reservera sig mot, protestera mot, opponera sig mot, kritisera, förneka 1
avståndstagande ogillande, kritik, motstånd, opposition
avstänga 1 se stänga av 1 2 avhägna, avspärra, dämma, innesluta, kringgärda (ett område), inhägna, cernera; tillspärra, stänga 1, låsa; isolera 3 utestänga, utesluta 1, bojkotta, försätta ur spel; (idrott.) utdöma, diskvalificera; (hästsp.) hänga (i tornet)
avsvimma se svimma — avsvimmad se medvetslös
avsvuren se svuren under svära
avsvärja l. avsvära (sig) (motsats: hålla fast vid) uppsäga tro och lydnad, uppsäga all gemenskap med, 'bannlysa', förkasta, frånsäga sig, förneka, avsäga sig, avslå från, lägga bort, uppge
avsäga se avkunna — avsäga sig frånsäga sig (kronan l. en värdighet), frånträda (en befattning), nedlägga (ett ämbete), frisäga sig från, frita(ga) sig från (ansvar), undandra(ga) sig (en skyldighet l. börda), avstå 2, avsvär(j)a, försaka (ngt fördelaktigt), säga nej till, 'offra', cedera
avsägelse nedläggande (av), avstående från, abdikation, demission, avgång, frånträde, tillbakaträdande, ämbetsnedläggelse; avsvärjelse; avskedsansökan, abdikationsakt, demissionsansökan
avsända skicka i väg, se skicka 1
avsändare (motsats: mottagare, adressat) leverantör, (fackspr.) försändare, expeditör, destinatör, (sjö.) varuhavare, (ibl.) befraktare; avsändningsapparat, (tekn.) sändare
avsätta 1 (motsats: tillsätta, utnämna, välja, utse) skilja från tjänsten, se avskeda 2, (ibl.) störta (från tronen), detronisera, beröva kronan 2 (motsats: inköpa) avyttra, försälja, se sälja, omsätta 2 3 (motsats: uppsuga, upptaga) avsöndra, avge, avlagra, anhopa, utfälla , bilda (lager l. varv av), lagra, avskilja, avlämna; (bot.) utsända, frambringa, alstra 4 sätta l. åstadkomma l. göra l. lämna (märken l. spår) 5 undansätta , sätta l. lägga avsides l. åt sidan; avlägga , undanlägga , bestämma l. anslå l. anvisa (till visst ändamål), reservera, 'öronmärka', (be)spara 6 utmärka, (ut)pricka, (med passare) sticka av, (sjö.) markera (fartygs position) (på sjökort) — avsätta sig bildas, alstras, sätta sig, uppkomma, lägga sig (på), sjunka (till botten), avlagra sig, (ibl.) sedimentera, utfällas
avsättning 1 entledigande, avskedande, avsked, störtande, detronisering, suspension (på viss tid), förverkande av ämbete 2 försäljning, omsättning, avyttring, kommers, handel, marknad, se åtgång 3 (geol.) se avlagring
avsöndra bortskilja, utmönstra , lämna ifrån sig, fjärma; (fysiol. för) avskilja, avge, ge ifrån sig, utsöndra, secernera; (geol. för) utfälla, avlämna, avsätta; utdunsta; (tekn. för) lösgöra, frånskilja, se skilja 1, avstänga, avspärra, avdela, avskilja 1, (kam. för) utbryta , avstycka — avsöndra sig se isolera sig
avsöndring 1 sekret(ion), (var- l. slem)flytning, fällning, exkret 2 (geol.) förklyftning
avtacka tacka för utfört arbete; hemförlova (trupp l. manskap)
avtacklad medtagen, nedsatt, mager 1, (ibl.) avsigkommen
avtaga l. avta 1 se taga av 2 minska(s), (om vind) bedarra; ge efter l. med sig, gå tillbaka, gå ned, förtona, förlora, förminskas, 'reduceras', krympa, smälta ihop, förgå, ebba av, sjunka, sina; (om månen) vara i avtagande, vara i nedan; bli allt sällsyntare, förekomma alltmer sparsamt; försvagas, svalna, dämpas, (ibl.) blekna, förlora sig, slappna, förringas,
↪
avtagsväg—avvinna
försämras, deklinera, domna; förkortas
avtagsväg sidoväg, biväg; (från motorväg) avfar(t), nedfartsramp
avtal överenskommelse, uppgörelse, (kyrkl.) konkordat; (arbets)beting, ackord, entreprenad, engagemang; kontrakt, fördrag, pakt, konvention, (liist.) recess; (i plur. även) villkor; (äktenskaps)förord, paktum — träffa avtal ingå avtal, se komma överens 2
avtala (om) (muntligt) komma överens 2, avgöra, på förhand bestämma (om) l. fastställa, avsluta, stämma (möte), vidtala, tinga, beställa
avtappa 1 se tappa av under 1 tappa 2 tömma, torrlägga, dränera, länsa
avteckna se rita av — avteckna sig framträda l. framstå (som en konturteckning l. silhuett), sticka av mot, jfr avspegla sig i, (sjö.) förtona sig (vid horisonten)
avtjäna (om straff) undergå, arbeta av, sitta av, sona, utstå; göra sig kvitt — avtjäna ett straff (även) sitta i fängelse under strafftiden
avtorka se torka av under 2 torka
avtrappa se deskalera
avtrubbad 1 förslöad, okänslig, känslolös 2, stupid; förgrovad, mildrad, modererad, utan udd 2 slö; trubbig, (alltför) kort, avrundad
avtryck 1 avbildning, intryck, fördjupning; (ibl.) märke, spår, prägel, (spår)stämpel 2 omtryck; se eftertryck 2; särtryck, separattryck; provtryck; revide'r; kopia, faksimil(e)
avträda 1 avlägsna sig; se avgå 2 2 (av)flytta från (ett hemman l. pastorat); lämna ifrån sig, avslå 2, uppge
avträde 1 (motsats: tillträde) avträdelse 2 mellangift, ersättning (för avträdandet av ngt) 3 bekvämlighetsinrättning, se toalett 2 — taga l. ta avträde avträda, dra(ga) sig tillbaka, jfr avlägsna sig 2
avträdelse (jur. för) överlåtelse, uppgivande; avflyttning, avgång
avtvinga 1 (om löfte l. handling) avpressa, av-fordra, avtruga, avvinna, framtvinga, frampressa 2 (om pengar l. en sak) beröva, tvinga (ngt) från (ngn), tilltvinga sig 3 (om känsla l. känslouttryck) framkalla, uppväcka
avtvå avtvätta , borttvätta , bortta(ga) , utplåna, avplåna, avlägsna, befria sig från, frita(ga) sig från, rättfärdiga sig (för), rentvå sig från; försona, skaffa sig hämnd för
avtyna se tyna av
avtåga avmarschera, marschera bort, avtroppa , bryta upp, tåga l. dra(ga) bort l. i väg l. åstad, bege sig av l. bort l. i väg, rycka i fält l. till anfall, ge sig av, gå man ur huse; avlägsna sig, lämna, avgå, (vard.) smita, sjappa, 'sticka'
avtäcka blotta, lägga i dagen, blottlägga, jfr avslöja; låta täckelset falla från, inviga
avtärd avfallen, infallen, genomskinlig, tärd, mager 1, utmärglad, utmagrad, 'maläten', 'vissen'
avund (motsats: förnöjsamhet, generositet) avundsjuka, avundsamhet, missunnsamhet, jalusi, rivalitet
avundas (motsats: unna) vara avundsjuk på, se snett på, se med oblida ögon på; (ibl.) missunna
avundsjuk 1 plågad av avund, jalu, (ibl.) avundsam, som ser snett l. med sneda blickar på 2 missunnsamt l. svartsjukt rädd l. mån l. aktsam om, jfr missunnsam
avundsvärd (motsats: beklagansvärd; beklaglig) lycklig, säll, gynnad, framgångsrik, lyckligt lottad l. utrustad; mycket angenäm
avvakta bida, (bibi. o. i högre st.) förbida; invänta, emotse, vänta på, (ibl.) passa l. lura på — förhålla sig avvaktande inta(ga) en avvaktande hållning; låta saken bero, avvakta tiden, se tiden an, vila på hanen, hålla sig i beredskap l. beredd, vänta och se, ligga lågt
avvara se undvara
avvattna 1 torrlägga, dränera 2 ge avlopp åt vattnet från (en sjö)
avveckla 1 se veckla av 1 2 dra(ga) sig ifrån, utreda l. göra slut på (affär), (av)sluta, ordna för likvidation, likvidera; träda i likvidation; klara (av) (jultrafiken); (jur.) avskriva
avverka 1 (skogsv. för) hugga, fälla, avröja, hugga ut, skoga 2 förbruka, använda, göra över med, tillgodogöra sig; tillverka, framställa, producera 3 (bildl.) hinna med, klara (av), prestera, göra färdig, färdigställa, avgöra, slutbehandla, arbeta igenom, avsluta, sluta; tillryggalägga, lägga bakom sig
avverkning 1 (skogsv.) (timmer)huggning, skogs- l. timmerhygge, timmerdrivning, avröjning, uthuggning 2 förbrukning l. åtgång (av material) 3 tillverkning, framställning, produktion, bearbetning
avvika 1 se vika av 1 2 ändra (kursriktning), (sjö., om kompass) missvisa, deviera, (astr.) deklinera 3 se avlägsna sig, rymma 2 4 (bildl.) icke följa (regel l. tradition), svika (sin plikt), överträda l. bryta (mot föreskrift), överge (principer), göra en utvikning l. sväva ut (från ämnet), gå ifrån l. frångå (den uppgjorda planen) 5 skilja sig (från), vara olik l. skiljaktig, (om åsikter) gå isär, divergera 6 framträda, se svära mot — avvikande skiljaktig, olikartad; onormal; homosexuell, homofil, bisexuell
avvikelse avvikning, avsteg, jfr 1 fel 2; utvikning, exkurs, digression, avstickare (från ämnet), krumbukter, se under krumbukt; olikhet, skiftning, variant, varians, variation, skillnad, skiljaktighet(er), undantag, oregelmässighet, inkonsekvens, diskrepans, abnormitet, anomali; (magnetisk) deviation, avdrift, avvikning 1, (tekn.) avböjning, (astr., fys., psykol.) aberration, perturbation (i himlakropps bana)
avvikning 1 (sjö. o. astr.) missvisning, deklination, deviation 2 se avvikelse
avvinna tillvinna sig, se avlocka, avtvinga
avvisa—axplock
avvisa 1 (motsats: mottaga ngn) förskjuta, visa ifrån sig, avböja, försmå, visa bort, stöta bort, visa (ngn) vintervägen; bemöta kyligt, 'frysa ut', hålla ifrån sig, hålla (ngn) på avstånd, (ibl.) avspisa, avfärda, avsnäsa 2 (motsats: antaga l. godtaga l. upptaga ngt) tillbakavisa , frånsäga sig, avböja, förkasta, avslå, ge ett bleklagt nej, ogilla, rata, refusera, förakta, försmå, skjuta ifrån sig, vifta bort, slå ifrån sig (med bägge händerna), vifta l. vinka med kalla handen, vägra att uppta(ga) l. fästa avseende vid, (ibl.) avvärja, värja sig mot l. för, slå tillbaka 3 (motsats: godkänna ngn) utspärra (från studier), se förvisa 1, fördriva, relegera; se bannlysa 3 — avvisande kall, kylig, stolt; fjär, spotsk, stel, stram, förbehållsam; otillgänglig, reserverad, snäv, knapp, kort, kärv, butter, ovänlig, tvär, vresig, 'frän', 'amper', 'sträv'
avvita 1 (jur. för) från vettet, svagsint, vansinnig, galen, förryckt, (sinnes)rubbad, sinnessjuk 2 felaktig, dåraktig, vanvettig, tokig, fånig, oförståndig, förvänd, abnorm, meningslös, vettlös, abderitisk, absurd, barock
avväg 1 sidoväg, biväg 2 (vanl. i plur.) villoväg, orätt l. oriktig väg, irrväg, villospår, (ibl.) (på) glid
avväga 1 väga av l. upp 2 (geol.) nivellera, bestämma l. beräkna höjden l. djupet av, bestämma sluttningen av, proportionera 3 överväga, pröva, ta(ga) i betraktande, bedöma 4 tillmäta, (an)passa, avpassa, lämpa, beräkna, fördela, balansera, stabilisera — avvägd (även) proportionell
avvända 1 se avvärja, hindra 3 2 vända l. leda bort (uppmärksamhet), undandra(ga), distrahera (ngns tankar)
avvänja se vänja av
avväpna 1 (motsats: beväpna, armera) beröva (ngn) vapnen, ta(ga) l. rycka vapnen från, slå vapnet ur handen l. händerna på, desarmera; tvinga l. förmå (ngn) att nedlägga vapnen, försätta ur stridbart skick 2 (motsats: mobilisera, upprusta) demobilisera, nedlägga vapnen; nedrusta, avrusta, demilitarisera 3 (motsats: uppegga) ta(ga) gadden av I. ur, göra vanmäktig l. maktlös l. kraftlös, lamslå, stilla, (ibl.) förmildra, blidka — avväpnande charmerande, intagande, se oemotståndlig
avvärja 1 avhålla, hålla på avstånd, hålla ifrån sig, värna l. värja l. skydda l. försvara (sig) mot; avvända, avlägsna, utestänga; avvisa, tillbakavisa, tillbakaslå ; bemöta, vederlägga, gendriva; avböja, parera 2 avstyra, förekomma, förebygga, förhindra, jfr hindra 3
avyttra se sälja
axel se skuldra — rycka på axlarna åt se förakta — se över axeln se förakta, ringakta
axiom självklar sats l. sanning, grundsanning, grundprincip, grundförutsättning, grundsats, jfr postulat 1
axiomatisk se självfallen, obestridlig, apriorisk
axla — axla ngns (fallna) mantel l. kappa överta(ga) l. fortsätta ngns verk, se efterträda
axplock se urval 1
babbla låta tungan löpa, prata strunt l. skräp, prata bredvid munnen, se prata 2, jfr svamla
baby småbarn, se spädbarn, jfr barn 1
1 back (subst.) 1 (sjö.) stäv, backdäck, halvdäck 2 matbunke, matkärl, mathämtare; (murbruks)tråg; träkärl; öppet lådfack, låda, behållare; (tekn.) gängback; (broms)klots, (broms)block; (vard. för) (få) bakslag, misslyckande; (i) förlust
2 back 1 (adv.) bakåt, tillbaka, baklänges 2 (subst.) backande, backning
1 backa 1 (sjö.) (låta) gå baklänges l. back, slå resp. brassa back; 'stryka' (med årorna); låta (bil) gå bakåt l. baklänges, köra bakåt 2 (vard. för) vika, rygga, vända om, retirera, svikta, säga nej, falla undan, svika — backa ur (vard. för) inte vilja vara med längre, se draga sig undan — backa ut 1 (sjö.) lägga (i)från land, styra ut från land, stöta ut 2 (vard. för) ge upp 1, se under giva, dra(ga) öronen åt sig, se under öra
2 backa — backa upp (under)stödja, stötta, bistå, hålla (ngn) om ryggen, hjälpa (fram), (idrotts-sl. för) haussa (upp)
backanalisk upprymd, larmande, vilt uppsluppen, yrande, rusig, besinningslös, lössläppt, tygellös, backantisk
backe 1 (back)sluttning, slänt, skränt, (ibl.) lid; stigning, motlut, (prov.) hälla; utförslöpa, (ibl.) medlut, stup 2 kulle, höjd, höjdsträckning, landhöjd, landrygg, (mindre) bergshöjd, upphöjning, förhöjning; (ibl. nära) (back)brink, knalle, klint, klätt 3 (bar)mark 4 (ligga på bara) mark(en) l. (på) jord(en) 5 (prov. för) (bröd)korg — på bar backe jfr utfattig; utan tak över huvudet — stå som spön i backen se under hällregna — ta det sakta i backarna ta(ga) det lugnt, vara lugn, lugna sig
backfisch halvvuxen flicka, 1 flicka 1, tonåring
backig backrik, se kuperad
bad 1 dopp; jfr bastu 1 2 se kurort, 'brunn'; badanstalt, (varm)badhus; (ibl.) badställe, badplats; badrum 3 (kem.) lösning, (färg)kyp
bada 1 ta(ga) (sig) ett bad, (åld.) löga sig; (om fåglar) bala (i sand) 2 vattna; väta; badda, begjuta, blöta 3 genomgå en badkur, vistas vid badort 4 vara (översköljd l. översvämmad av, översköljas l. ymnigt fuktas av, simma i; vara övergjuten l. helt bestrålad l. omgiven av l. försänkt i, 'bada sig' i, vältra sig i
badda 1 fukta, blöta, tvätta 2 (bildl., om sol) se gassa; (vard.) masa
baddare se hejare, bjässe, best 2, överdängare, (vard.) sjuhejare; en tusan till karl, karlakarl; karibel, kanalje; (vara) duktig, präktig, kraftig, stor
bag l. bagg bärsäck, bärpåse
bagage packning, resgods, (res)saker, (res)effekter, (res)gepäck, kollin; (vard.) pick och pack, grejor; utrustning — litterärt bagage se författarskap 2
bagatell se småsak 2, (vard.) baggis; (även) småsmulor, nips, plock, skräp 2, (vard.) 'småpotatis'
bagatellisera (motsats: överdriva) behandla som en struntsak, nonchalera, rycka på axlarna åt, slå bort, avfärda, negligera, förringa (betydelsen av), underskatta, undervärdera, (söka) bortförklara l. bortdiskutera
bagge hanfår, gumse, vädur; (prov.) bruse, bjässe; hammel
baissa (hand.) framkalla baisse; pressa ned priserna, sälja till underpris, dumpa; förringa värdet av
baisse (motsats: hausse) prisfall, kursfall, (pris)nedgång (på börsen), fallande prisrörelse, lågkonjunktur, depression, 'ebb'
baj l. bajs (barnspr. för) avföring
baja l. bajsa (barnspr. för) ha avföring
1 bak (subst.) rygg(sida); byxbak, sits; se bakdel 2 — ljuga l. tala illa på ngns bak jfr förtala
2 bak (adv.) 1 bakpå, baktill, i bakstammen, i akterstammen, bakerst (på), på baksidan, på bakdelen l. ryggsidan l. ändan, i ryggen 2 åt baksidan till, bakåt, tillbaka 3 se bakom 1 — bak och fram se bakfram, jfr avig 1 — bakerst (motsats: främst) borterst, efterst, sist, längst bak, akterst, ytterst, längst bort (belägen)
baka 1 kavla ut o. forma (deg), grädda 2 (bildl., om sol) se gassa
bakdanta se förtala
bakdel 1 bakre del, bortre del 2 stjärt, bak, bakända, ända, säte, sits, stuss; klinka, (vard.) '(rygg)slut', 'skinka', 'ändalykt', 'svans', 'gump', 'akter', 'akterdel', 'akterspegel', 'akterkastell'; (vard. l. vulg.) rumpa, röv, (vulg.) arsel l. arsle
bakefter 1 (tätt) efter, nära inpå; se bakom 1 2 efteråt, ovanpå, jfr post festum under 5 post
bakerst se under 2 bak
bakficka — ha ngt i bakfickan ha ngt i
↪
bakfot—bakåtböjd
reserv, ha ngt i bakhåll, ha ngt i sinnet,
ha ngt att ta(ga) fram vid tillfälle, ha andra ännu inte yppade planer
bakfot — få (ngt) om bakfoten ae missuppfatta, (ohjälpligt) trassla in sig, trassla till (ngt) för sig
bakfram 1 baklänges, bak och fram, se avig 1, i orätt riktning, omvänd 2 se bakvänd 1, (ibl.) felaktig
bakfull se dagen efter under dag
bakgrund 1 se 7 fond; (ibl. nära) Iointain 2 bot-ten(yta), grund, underlag, bottenfärg, täckning, (ibl.) grundning 3 underlag, grundval, bas(is), yttersta grund, förutsättning, underbyggnad, förhistoria, utgångspunkt, miljö; härkomst o. utbildning — mot
bakgrunden av jämfört med, i jämförelse med, i belysning av, i sammanhang med, med tanke på, med hänsyn till — skymta i bakgrunden (kunna) anas i fjärran, hägra, öppna sig som en framtidsmöjlighet — stå i bakgrunden vara undanskjuten l. undanhållen l. undanskymd o. förbisedd, stå i skymundan — träda i bakgrunden (för) (motsats: dominera) komma i skuggan (av), komma i skymundan, överskuggas l. överglänsas l. domineras l. tryckas ned (av), förblekna (vid jämförelse med)
bakhåll se 1 fålla 1 — ha ngt i bakhåll ha ngt sparat för visst ändamål l. tillfälle, ha ngt i reserv
bakifrån baktill, på l. från ryggsidan, i ryggen, (ibl.) akterifrån, från l. ur bakhåll; från
baksidan av
baklås — gå i baklås inte gå att låsa upp, låsa sig, fastna, råka in i ett dödläge, komma l. råka i olag; (vard.) köra fast, se misslyckas 1
baklänges 1 på ryggen, med baksidan mot marken; med rvggen l. bakre delen före,
bakåt, back 2 tillbaka, (gå) 'kräftgång(en)'; 'bakut', 'utför'; galet, på tok 3 motsols, ansols, moturs, från höger till vänster, från slutet till början, börjande från slutet, avigt,
bakfram, bakvänt
bakläxa se anmärkning 2 — få bakläxa nödgas göra om läxan; (bildl.) nödgas göra om en handling, få bakslag
bakom 1 bak, på baksidan (av), (prov.) bakanför; (bak)efter, i släptåg, i hälarna l. hasorna; på andra sidan (om); (ibl.) i skydd av, dold av, under; bakpå, baktill, (tätt) inpå, därunder 2 (vard.) (känna sig) slö, 'vissen', se dagen efter under dag; se dum 1, 'efterbliven', outvecklad, bakom flötet, gåsaktig, (vara) illa underrättad, (vara) okunnig (om ngt) — föra bakom ljuset se bedraga, 1 lura 2 — gå bakom ryggen på ngn se under rU99 — ha en räv bakom örat vara bakslug, se vidare under räv — inte vara torr bakom öronen vara omogen, se vidare under torr — lämna bakom sig 1 lämna l. låta bli kvar, överge; höja sig över (en åsikt) 2 se distansera 1, överglänsa — stå bakom (bildl.) ligga
bakom, driva på, vara den drivande kraften, arbeta 1 det tysta, vara verksam bakom
kulisserna; hålla (ngn) om ryggen, jfr skydda; (under)stödja, ge sitt stöd åt, finansiera — ställa sig bakom se biträda 1
bakpå baktill (på), på baksidan l. bakre delen (av), (sitta) bakom (motorcykelföraren), i
baksätet, bakvid
bakrus se dagen efter under dag, kopparslagare; (vard.) baksmälla, bakis, 'ont i håret', blyhatt, jfr huvudvärk
baksida bakre sida, rygg(sida), frånsida, avigsida 1, motsida, yttersida, (ibl.) undersida; skuggsida, ogynnsam l. ful sida
bakslag 1 återslag, tillbakastudsande, mot-slag; bakstuds, bakstöt 2 återgång, tillbakagång, reaktion, regress, omslag, omkastning, motströmning; besvikelse, motgång, mot-hugg, missräkning, (få) orätt, (få) 'bakläxa'; (vard.) näsbränna, (få) back 3 återfall, atavism, recidiv 4 (jäg.) bakspår
bakslug förrädisk, se illistig, rävaktig, lömsk,
(ibl.) diplomatisk
baksmälla 1 (vard.) se bakrus 2 (vard. för) utombordsmotor, (akter)snurra, utbordare
baksträvare (motsats: framstegsman) stockkonservativ (person), reaktionär, reformfientlig
baktala se förtala, chikanera
baktalare bakdantare, belackare, förtalare,
tasslare, (åld.) klaffare
baktanke bitanke, bisyfte, (slug) beräkning, hemlig avsikt l. uträkning, dolt motiv, tyst förbehåll
baktill bak, på baksidan, åt baksidan till, på bakre delen, bakpå, bakvid, bakom, i
baksätet
bakut (långt) bakåt, akter ut, akter över, ut åt baksidan till; baklänges, tillbaka, utför — slå bakut sparka (upp) med bakbenen, sätta sig på tvären l. bakbenen l. bakhasorna, vara motspänstig l. envis l. obstinat l. oresonlig, trilskas, envisas, vara istadig, se spjärna emot
bakvatten bakström, eda; (ibl.) kölvatten — gå l. råka i bakvatten bli fördröjd, bli efter, komma l. bli på efterkälken, hejdas, för tillfället upphöra; gå om intet, misslyckas 1 — stå l. stanna i bakvatten stå stilla, icke komma ngn vart, stanna i stöpet, stagnera, 'fastna'
bakverk bageriprodukter, finare bröd, finbröd, kakor, småbröd, bakelser, tårtor, pa-tisseri
bakväg 1 köksväg, kökstrappa, köksingång,
köksuppgång 2 se krokväg 2
bakvänd 1 (vänd) bakfram, omvänd, avig 2, riktad bakåt; spegel- (skrift) 2 upp och nedvänd; förvänd, snedvriden, galen, tokig, avvit.a, 'vriden'; oriktig, oförnuftig; tafatt, fumlig, ovig, oskicklig, opraktisk, olämplig — bakvänt (adv., även) se baklänges S, se galet under galen, illa 5 — handla bakvänt spänna vagnen framför hästen
bakåt åt baksidan l. bakdelen till, bakut;
bakom sig; tillbaka, back; (ibl.) regressivt
bakåtböjd bakåtriktad, bakåtvänd
bakända—på löpande band
bakända 1 bakre del 2 stjärt, se bakdel 2
1 bal (varu)packe, förpackning, rulle, kolli
2 bal danstillställning, 'bjudning', se dans 3
balans 1 se jämvikt, säkerhet, styrsel, stabilitet, avvägning, behärskning, se fattning 3, proportioner (mellan), harmoni 2 (hand.) saldo, bokslut, balansräkning, balanskonto,
brist (i kassa l. uppbördsmedel l. varulager l. inventarier), kassabrist, de'ficit, resterande
belopp, rest 3 (tekn.) (tvåarmad) hävstång, vågbalans, vågbalk, vågarm, vågstång, ba-lansarm, vickarm, svängel, regulator, oro (i ur), balanshjul, motvikt, balanskula; värmebalans, materialbalans — förlora l. mista l. tappa balansen kränga ö'ver, ta(ga) l. göra en överhalning, se falla 1, störta 2; bli desperat — vara på balans ej få debet och kre'dit att gå ihop, ha brist i kassan, ej kunna redovisa l. täcka utgifterna
balansera 1 (söka) hålla i jämvikt l. (i) upprätt (ställning); befinna sig l. vara i jäm-vikt(s-läge), väga jämnt, söka hålla l.
bibehålla jämvikten l. balansen; (ibl.) gå på lina, söka hålla kursen (mellan); (ibl. nära) väga (i handen), svänga l. manövrera med 2 (tekn.) avväga, utgöra motvikt mot l. mottryck till, uppväga, motväga; motsvara, gå upp emot, jämna ut (varandra), kompensera, neutralisera 3 (hand.) uppföra l. sätta som balans l. saldo, överföra l. överflytta (till nytt konto l. till nästa år), utjämna (ett konto), saidera; ha att uppvisa som balans l. slutsumma —
balanserad (motsats: häftig) i jämvikt,
behärskad, harmonisk, lugn
baldakin tronhimmel, sänghimmel, prakthimmel, (ibl.) himmel, (brud)päll; tak (över predikstol l. altare l. staty), takhimmel, altarhimmel, predikstolshimmel
balett 1 scenisk konstdans, dansspel, (ibl.) pantomim, (skämts.) bensprattel 2 balettkår,
balettpersonal, balettavdelning (vid opera l. teater); danstrupp 3 (skämts, för) bal l. danstillställning, jfr dans 3
1 balja kar, så, bytta, laggkärl; (mil.-sl. för) hjälm
2 balja 1 (svärd)skida, slida, fodral 2 (bot.) hylsa, frögömme, fröhus, kapsel, fruktskida, skal
balk 1 (tvär)bjälke, bom, sparre, 1 stock 1; vågstång, vågarm; skena; (anat.) (hjärn)-bjälke; (herald.) snedbjälke från höger, (språk-l. devis)band; (lånt.) drill, kam, rygg, ås 2 skiljevägg, mellanvägg, avplankning 3 (jur.) huvudavdelning i lagen
balkong altan, (åld.) svale, svalgång; läktare, galleri, rad(en), (vard.) 'hylla(n)'; (ibl., vard. för) stor byst
ballast se barlast
balsam 1 välluktande växtsaft l. harts i. kåda, myrra, storax l. styrax, (ibl. nära) ambra 2 läkedom, lindring, hugsvalelse, tröst, lisa,
vederkvickelse, plåster på såren — lägga l. gjuta balsam på såren (även) lindra, trösta (genom löfte om ersättning)
balsamisk 1 se aromatisk 2 lisande, lindrande,
uppfriskande
balustrad räckverk, se räcke, jfr mur
1 bana (subst.) 1 väg, led, rutt, trad(e), (i högre st.) ban, stråt, stig; (ibl.) kurs, riktning, kosa; linje, omloppskrets; (astr.) (jordens l. solens) ekliptika; (jorde)vandring, (levnads)lopp, liv, karriär; arbetsfält, (verksamhetsområde; verksamhet, yrke 2 järnväg; (järnvägs)linje, (ibl.) spår 3 (häst)kapp-löpningsbana, rännarbana, turf; löparbana; tävlingsbana, (ishockey)rink, (fäktnings- l. skid)pist, (ibl.) tävlingsplats, idrottsplats, vädjobana — i långa banor se massvis
2 bana (v.) jämna, bryta (väg), trampa upp (väg), bereda — bana sig väg bryta sig väg,
bryta (sig) fram l. ut, lotsa sig fram, tränga sig fram l. in, bereda sig insteg, med våld ta(ga) sig fram, armbåga sig fram, slå sig fram l. igenom, bryta sig en bana — banad jämn, slät, upptrampad, uppröjd, bruten, farbar — bana väg (för) 1 bereda väg, göra (vägen l. marken) farbar l. jämn, röja (upp) l. ploga l. hugga upp l. jämna vägen 2 bereda rum l. möjlighet för, underlätta för,
borttaga) ru stötestenar för, hjälpa fram, förbereda, vara föregångare l. banbrytare för, ge vind i seglen
banal (motsats: exklusiv) se alldaglig 2, opersonlig, själlös, uttryckslös, slätstruken, intresselös, trivial, platt, ytlig, slentrianmässig, schablonmässig, schablonartad, klichémässig, stereotyp, (vard.) tradig; gott-köps- (fras), (ut)sliten, (ut)nött, matt,
bleknad, 'uttröskad', (till leda) 'omtuggad', (alltför) ofta upprepad, uttjatad, tom, intetsägande, konventionell, kälkborgerlig, smaklös, 'billig', enkel, (ibl.) truistisk
banalitet vardaglighet, platthet, plattityd, trivialitet, futilitet, kliché 2, Polichinells hemlighet
banbrytande se epokgörande, nyskapande, framsynt
banbrytare se föregångsman, pionjär
baud 1 snodd, rep, snöre 1, (prov.)
bändel-(band); remsa, stola, rem, axelband, späns-
(band), bälte; bindsena, ligament; (inspel-nings)tejp, (spela in på) ljudband; vidja, (vidje)hank, (fiske.) båge (i ryssja); (herald.) språkband, balk; (järn)ring, tunnband; (tekn.) krypkedja; slinga, ådra, stråk, strimma; (band)rosett; galon, ordensband, 'orden' 2 koppel, kedja, länk; skena, bojor, fjättrar; förtryck, tvång, ok, klave, tygel, skranka, hämsko, black om foten, förpliktelse, (lägga) sordin l. kapson (på); förbindelse 3 bindel,
bandage 4 bokband, bok 2; del, tom, volym 5 (teater)sällskap, trupp, 'parti', 1 flock 1 6 se orkester — lägga band på lägga hållhake på, se betvinga, styra 6 — lägga band på sig se
behärska sig, styra sig, jfr foga sig 4 — på löpande band se oavbrutet; mekaniskt, massvis; massfabrikation, serietillverkning
banda—barka
banda ta upp l. spela l. tala in på band(spelare) l. ljud(bild)band
bandage förband, (gas)binda, bindel, band,
(tekn.) bandning; linda, omslag — hårda
bandage (vard. för) hårda villkor l. metoder ]. tag, brutalt; besvärlig uppgift
banderoll l. banderol 1 (smal) (pappers)remsa (kring förpackning); 'maggördel' (på cigarr); långskylt, långaffisch 2 (tofsprydd) vimpel, stån dar
bandit se förbrytare, rövare, stråtrövare, (åld.) stigman; se odjur 2
bane (åld. för) 1 död 1, (ibl.) (ngns) baneman l.
mördare
baneman se mördare
baner se fana
banerförare 1 banerbärare, fanbärare 2 se föregångsman, ledare 1, märkesman, målsman
1 bank 1 (sand)revel, rev, grund 2 vall, terrass, (jord)damm, utfyllning, fördämning; hög strand, brädd, (strand)brink; (järnv.)
banvall 3 molnvägg
2 bank 1 bankinrättning, penninginrättning, finansinstitut; (ibl.) kreditanstalt, kreditkassa, lånekassa, sparkassa; (ibl.)
bankirfirma, bankirhus 2 banklokal, bankkontor,
bankhus, bankbyggnad 3 spelsumma, insatssumma, insatser, pott 4 (blod)förråd i. -re-serv; (ord)samling
3 bank — över en bank (alla) utan åtskillnad, över en kam, över ett, över lag, se under 2 lag, i genomsnitt, genomsnittligt, över huvud (taget), i gemen; (ibl.) slumpvis, i en slump, i klump
bänka (vard. för) 2 slå 1, knacka, prygla
bankett stor middag, officiell tillställning, festmåltid, gästabud, fest 2
1 bankrutt (subst.) konkurs, cession, betalningsinställelse, fallissemang; 'kullerbytta', krasch, sammanbrott, slutskräll; jfr obestånd, ruin 2
2 bankrutt (adj.) insolvent, konkursmässig,
bankrutterad, utfattig, ruinerad, i skuld över öronen, på fallrepet; pank
bann 1 bannlysning, fredlöshet, exkommu-nikation, exkommunicering, anatema, interdikt, (förklara i) akt 2 (i högre st. för) trollmakt, förtrollning
banna 1 läxa upp, gräla på, skrupensa (upp), (åld.) skrubba upp; sträcka upp, ge en upp-sträckning åt, huta åt, snäsa till, klandra, tadla, förebrå, ge ngn bannor, (skarpt) tillrättavisa, näpsa, traktera med ovett, se skälla ut under 2 skälla 2 förbanna, fara ut i förbannelser mot, (åld.) lasta; svär(j)a, nedkalla ont, fara ut i svordomar l. eder
bannlysa 1 lysa (kyrkans) bann över, förklara l. lysa l. lägga i bann, utstöta (ur kyrkans gemenskap), exkommunicera, (ut)slunga
bannstrålen mot; förbjuda (bok), belägga med interdikt 2 (åld.) lysa i rikets bann, förklara i akt, se under 3 akt, förklara biltog, sätta utom lagen, proskribera 3 förvisa, fördriva, avlägsna, utestänga, utesluta (ur en gemenskap), utdöma, förbjuda tillträde, förkasta,
förskjuta, avvisa, 'bojkotta', 'pricka'; av-svär(j)a, avstå från, avsäga sig
bannor se ovett
banta genomgå avmagrings- l. bantningskur, svälta sig, (försöka) magra, dra(ga) åt svång-remmen — banta ned få att minska i vikt l. omfång, (bildl. för) avkorta ni, förkorta, skära ned, krympa
bantlär bandolär, (axel)gehäng, koppel, livrem
1 bar (subst.) skänk, (bar)disk; utskänknings-ställe, serveringslokal, skänkrum, jfr krog; barservering, självservering, matställe (med självservering), byffé
2 bar (adj.) 1 se naken 1; (om frö) hårlös, utan ludd; (om vinter) snölös, snöfri; (om kvist) kal, bladlös; tom, öppen; (om vapen) blottad, dragen, utan slida 2 (vard. för) utblottad, utarmad; barskrapad, 'renskra-pad', renrakad' — på bar backe jfr utfattig; utan tak över huvudet — på bar gärning just då gärningen l. brottet utfördes, in flagranti — taga l. ta l. gripa (ngn) på bar gärning se ertappa — under bar himmel se utomhus
bara 1 (adv.) endast, blott (och bart), (endast och) allenast, mol-(tiga); ingen annan än; enkom, speciellt, uteslutande; idel, lutter, odelat, oblandat, genomgående 3; ensamt, oräknat, redan (själva), enbart, allena: (ibl. nära) helt enkelt, rätt och slätt, jfr 1 just 1 2 (adv.) (åld.) (se) man I. (prov.) mans (på): (ibl.) över huvud (taget); (sitt) vackert (stilla) 3(konj.) om bara l. endast J. blott, se 1 om 2; så snart (som blott) — bara inte dock icke, likväl icke, utom, med undantag av, förutom, undantagandes — bara skinn och ben utsvulten, utmärglad, mager som ett skelett — inte så bara (det är) inte så obetydligt, inte så litet, inte småsaker, ingenting att bagatellisera
barack skjul, (vard.) (arbetar)futt; trähus, (läger)hydda, jfr kasern; koja, 1 ruckel
barbar vilde, vandal, rå o. obildad l. hjärtlös l.
grym människa, 'odjur', 'hedning'
barbarisk 1 lågt stående, föga utvecklad, outvecklad, ociviliserad; se 3 rå, oborstad; ofin; missljudande, oharmonisk, disharmonisk,ka-kofonisk; språkvidrig, stillös, stilvidrig 2 omänsklig, hårdhjärtad, brutal; jfr ogudaktig, (ibl.) hednisk
barbarism språkvidrigt uttryck, språkfel,
otymplighet
barberare (hår)frisör, hårkonstnär, 'Figaro', (åld.) perukmakare; (förr även) fältskär,
bardskärare, bårdskärare
1 bark (ellips för) barkskepp, se segelfartyg; lastpråm; (fiske, för) låda (för långrev)
2 bark 1 barkstycke, barkbit, (ibl.) näver, flarn; hjärnbark 2 skal, betäckning, överdrag, beklädnad, 'skorpa'
1 barka — barkad (bl. a.) (om hy, motsats: mjäll) solbränd, grov o. brynt, skrovlig, väderbiten; valkig (näve); (bildl.) tjockhu-dad, se garvad
2 barka —- barka av se utfalla 1 — barka i
barka ihop—basar
väg l. åstad rusa l. ränna l. raka l. springa i väg l. åstad, brådstörtat bege sig av, bära av l. i väg, se 2 springa 1 — barka ihop råka i. ryka ihop, komma ihop sig (med), råka i strid l. tvist i. fiendskap med varandra, bli ovänner, sammandrabba in, börja slåss, se under 2 slå, börja träta, rusa på varandra, gå löst på varandra, råka l. fara i. flyga l. ryka i luven på varandra, flyga på varandra, fara i håret på varandra, damma ihop, anfalla varandra — barka löst se bryta ut 2, börja 4 — barka omkull gå l. tumla omkull, välla, se stjälpa — barka åstad (vard. för) rusa i väg, se 2 rusa — barka åt skogen se misslyckas 1
barlast l. ballast (sten)last (som ger fartyg stadga); (järnv.) (grus)bädd (i banvall); (bildl.) onödig tyngd, besvärande påhäng, onyttigt bihang
barm bringa, byst, bröst, (prov.) titta; (friare:) famn, sköte, hjärta, sinne
barmhärtig godhjärtad, kärleksfull, förlåtande, överseende, tålmodig; (relig.) nådig, kristlig, misskundsam, misskundelig, (åld.) varkunnsam; medlidsam, hjälpsam, mänsklig, välgörande, jfr skonsam
barmhärtighet överseende, nåd, misskund, förbarmande, försköning, 1 pardon, medlidande, skonsamhet, (ibl.) mildhet; ömsinthet, 'mänsklighet', 'hjärta'; hjälpsamhet, välgörenhet — baruihärtighets- karitativ
barn 1 avkomling, son l. dotter, gosse l. pojke l. flicka, pys l. tös, 'telning', (i högre st.) livsfrukt, 'frukt', (människo)planta, kärlekspant; (barn)unge, byting, kryp, pyre, (prov.) kläpp', glytt, syrk; (si.) hatting, klimp', 'gli', kil; baby, jfr spädbarn; ättling, ättelägg, bröstarvinge; (i plur.) småttingar, avkomma, efterkommande 2 underårig, minderårig, omyndig 3 skapelse, alster, produkt, 'foster' — alla är vi barn i början all vår början bliver svår, allt kan inte genast gå fullkomligt, alla är vi oerfarna som nybörjare, alla är vi ovana till att börja med
— barn och blomma hela barnskaran I. avkomman, (ibl.) hela familjen, hustru och barn
— det är inte guds bästa barn det är en skurk, jfr dålig 1, omoralisk — gå l. vara med barn vara havande, se gravid — klockan är bara barnet (vard. för) klockan är inte mycket, det är ännu tidigt l. god tid — som
barn i huset se hemmastadd — vara barn på nytt gå i barndom, vara senil — Tara ett barn i mångt och mycket vara outvecklad, oerfaren, (vulg.) en barnrumpa; vara oskyldig i mångt och mycket — vara ett världens
barn vara världsligt sinnad, en världsligt sinnad människa, syndare — vara som barn i huset umgås förtroligt i familjen, gå ut och in l. (kunna) komma o. gå när man vill i familjen, betraktas nästan som medlem av familjen, vara hemmastadd — vara som ett barn inte kunna reda sig på egen hand, jfr hjälplös, enfaldig 1
barnasinne oskuld, ungdomlighet
barndom 1 barnaålder, barnaår,
barndomstid, barndomsår, uppväxtår, koltålder(n) 2 (bildl. för) första början, begynnelse, tidigaste tid l. epok, (från) barnsben — gå i
barndom vara barn på nytt, vara åderförkalkad l. senil, vara ålderdomssvag, ha överlevat sig själv
barnhem se asyl
barnmorska förlossningsbiträde, ackuschör-ska, (åld.) jordemoder, jordegumma; (vard.) 'fru(n)'
barnsaga amsaga, se rövarhistoria
barnsbörd se förlossning 7
barnskor — inte ha trampat ut barnskorna
ännu vara ung, inte vara fullvuxen, vara omogen, inte ha stadgat sig, inte ha rasat ut, inte vara torr bakom öronen, ännu vara en gröngöling
barnsköterska barnjungfru, barnflicka, (barn)-fröken, sköterska, (neds.) barnpiga, (vard.) dadda
barnslig lik ett barn; (ibl.) pojkaktig, gossaktig, flickaktig, (i Sydsv., vard.) glyttig; okritisk, oförståndig, sorglös, okonstlad, oskuldsfull, trohjärtad, troskyldig, 'blåögd'; outvecklad, primitiv, omogen 3; barnaren,
barna-1'rom; pueril, pjollrig, löjlig, (vard.) pjattig, se enfaldig 1, naiv
barnsäng se förlossning 1
barock befängd, orimlig, tokig, dum, 'fånig', absurd, vanvettig, oförnuftig, besynnerlig, underlig, bisarr, grotesk, drastisk, burlesk, kuriös, konstig, 'löjlig', 'vild', jfr bombastisk
barr 1 (gymn.) se 2bom 2 (metall.) (silver- l. guld)tacka
barrikad (tillfällig) avspärrning l. förskansning (på gata l. dyl.), befästning, värn, bom, hinder
barrikadera avspärra ni, bomma för, hindra, blockera — barrikadera sig se förskansa sig 1
barriär 1 starkt räck(e), räckverk, skrank, spärr, bröstvärn, pist (kring cirkusarena) 2 (bildl. för) skydd, mur, vall, gräns, jfr hinder 1
barsk (motsats: blid, mild, medgörlig) se bister, frånstötande, tvär, brysk, hårdför, ovänlig, vresig, 'knotig', grov; se 2 sträng 1
barskrapad se utfattig, pank
1 bas (arbets)förman, arbetsbas, verkmästare, (arbets)ledare, bästeman, (tryckeri)faktor; jfr arbetsgivare
2 bas se stryk
3 bas 1 undre del, underlag, 2 grund 2, grundval, grundmur, fundament, fot(ställning), sockel, postament, piedestal; (bildl. även) underbyggnad, basis, 'grundsten', 'grundpelare', 'hörnsten', förutsättning, 'bakgrund' 2 (geom.) grundlinje, grundplan, grundyta, baslinje 3 (mil.) operationsbas(is), stödjepunkt, utgångspunkt, replipunkt, brohuvud, operationscentrum, jfr utpost 4 grundbeståndsdel
basar marknad(s-plats), handelsgata, salutorg,
försäljningsplats; (mindre l. enklare) varu-
basera (på)—bedragare
hus, butik, krambod; (välgörenhets)försälj-ning
basera (på) grunda l. fota l. stödja (sig) (på), bygga (på), utgå (från)
basis se 3 bas
basse 1 (vard. för) tölp, grovhuggare, grobian 2 (neds. o. vard. för) soldat, inkallad, värnpliktig, beväring
bassäng 1 (vatten)damm; cistern, behållare, (vatten)reservoar; simbassäng, plaskdamm, (swimming-)pool 2 (geol.) bäcken, dal, tråg
bast innerbark, tågor, (växt)fibrer; bastband,
bastrep; (si. för) år
basta — och därmed basta nog (om det),
punkt (och slut), punktum, slut 3
bastant 1 se hållbar 1, stark S, gedigen, massiv 2 se grundlig 2 3 kraftigt (o. grovt) byggd, robust, jfr korpulent 4 se grov 2 S (om maträtt) stadig, mäktig, (vard.) mastig 6 rundligt tilltagen, ansenlig, (vard.) rekorderlig
bastard 1 (hist. för) barn på sidolinjen, utom-äktenskapligt barn, oäkting, (ibl.) horunge,
batting 2 korsning, korsningsprodukt, av blandras, halvblod; hybrid 3 mellanting, blandprodukt, bland(nings)form, se blandning 2
bastion framskjutande skans, hörnskans, (del
av) barrikad
bastonad (ett kok) stryk
bastu 1 badstuga; bastubad, ångbad, turkiskt l. romerskt bad, finsk bastu, finnbastu, sauna 2 torkhus, ria, kölna, mälthus
basunera l. basuna ut se utbasunera
batalj se 1 strid 1; tumult, slagsmål, 'knivkastning'
batteri 1 (mil.) artilleriavdelning, skans(verk) 2 (elektriskt) torrbatteri, ackumulator(bat-teri), element 3 samling l. rad (av flaskor), uppsättning, (vard.) 'laddning' 4 (mus.) slagverk
baxa (med spadar l. spett) flytta, bända
baxna häpna, rygga tillbaka, bli förskräckt l. förbluffad l. bestört l. chockerad, studsa, haj a till
be se bedja
beakta (motsats: frånse) ge akt på, uppmärksamma, tänka på, reflektera, (på), ägna sin uppmärksamhet åt, lägga märke till, iakttaga 2, fästa avseende vid, fästa vikt vid, fästa sig vid, ta(ga) fasta på, bekymra sig dm, bry sig om. fråga efter, akta på, lyssna till, ta(ga) hänsyn till, ta(ga) med i räkningen, räkna med, överväga, besinna, betänka 2, lägga på hjärtat, ta(ga) i betraktande 2, ta(ga) ad notam, behjärta
beaktansvärd vard att beakta, behjärtans-värd, tänkvärd; avsevärd, rätt betydlig, 'aktningsvärd', ansenlig, viktig
bearbeta 1 (om jord) bruka, ta(ga) i. lägga l. bringa under odling; exploatera (gruva) 2 (om metall l. sten) omforma, förädla, bereda, (för)arbeta,preparera 3 kraftigt behandla (köttstycke l. degklump), bulta, knåda l. älta (deg) 4 dunka, slå, illa tilltyga, gå hårt l. illa åt 5 (om person) (söka) inverka på l. påverka,
övertala, jfr ansätta 2, agitera (bland l. för), 'behandla', mana på, 'köra med', 'göra mjuk' l. 'mör' 6 behandla, utarbeta, utveckla,
genomarbeta hj, elaborera 7 (om bok, översättning osv.) omarbeta ni, förbättra, lämpa l. anpassa för (ett visst ändamål), skriva om, tillrättalägga ni, gå över, hyfsa, 'tvätta', 'frisera', 'fila på', revidera; (mus.) arrangera
— bearbetad (även) förändrad, förbättrad, i
bearbetning (av)
beatnik 1 bitnik, (rotlös, samhälls-fientlig, litterär efterkrigs)bohem, livsdyr-kare, existensialist; 'arg ung man', tuff kille
2 (skolsl.' för) hård grabb, tuffing
beblanda sig med 1 se blanda sig med 2 2 ha
köttsligt l. intimt umgänge l. könsumgänge l. samlag med, para sig med, jfr 2 lägra
bebo bo i l. på, husera l. residera i, uppehålla sig l. vistas l. dväljas i, logera i, (ibl.) inneha, befolka
bebygga bygga (på); befolka, kolonisera
bebyggare se invånare; kolonist
bebåda se förkunna, bringa bud(skap) om, varsko, (före)båda, varsla om, (ut)lova, (före)spå; utgöra förebud till, beteckna
bedagad se gammal 1, passé
bedarra (motsats: tilltaga, friska i) (börja) avta(ga) (i styrka), försvagas, stillna (av), 'domna', stilla sig, ge sig, lägga sig, sakta sig, lugna sig, lugna av, mattas, mojna, blekna av, blåsa ö'ver l. slut, upphöra
bedja l. (vard.) be 1 be om, anhålla l. begära l. ansöka l..fråga (om), ombe(dja), framställa l. rikta en bön, komma med en anhållan, utbe(dja) sig; (får jag) besvära (om); jfr hemställa 2; anropa, bönfalla, nödga, (vard.) 'böna' 2 göra l. hålla l. förrätta (sin) bön l. andakt; uppsända böner till, rikta sin bön till 3 (prov. för) önska l. bjuda l. ta(ga) (farväl l. godnatt) 4 se tigga 5 uppmana, (till)säga, vidtala, uppdra(ga) åt, (ibl.) an-mana 6 bjuda, inbjuda, invitera, (ibl.) anmoda — be för (ngn) be(dja) om tillgift l. försköning för, fälla förbön för, fälla l. lägga ett gott ord för, lägga sig ut för, (vard.) (enträget) böna för — han låter inte be sig två gånger är inte nödbedd l. nödbjuden, tar emot med uppräckta händer, gör ngt gärna, går genast med på ngt, behöver inte krusas
— jag ber se för all del under 4 för, håll till godo, se under god; (det) gör ingenting, (det) skadar inte, å visst inte, det var väl ingentina (att tala om), det talar vi inte om
bedraga l. (vard.) bedra 1 narra, dra(ga) vid
näsan, lurendreja, 1 lura (ngn på ngt) 2 (be)-svika, förråda, gäcka, ej uppfylla l. motsvara
3 vilseleda, missleda, föra (ngn) bakom ljuset, ljuga för, (vard.) ljuga ngn full; 'blända', dupera, (ibl.) humbuga; förleda l. locka l. förföra (med fagert tal) 4 vara (ngn) otrogen, ge horn, sätta horn på, göra till hanrej; bryta sitt löfte, vara trolös mot, överge, ge på båten — bedraga sig se misstaga sig
bedragare skälm, skojare, svindlare, kupp-