Wiktionarydiskussion:Stilguide/Grammatik/Bokmål

På norska har jag nu läst till mig att man använder ei för femininum (hunkjønn), en för maskulinum (hankjønn) o ch et för neutrum (intetkjønn). På nynorska motsvaras dessa av ei, ein och eit.

Jag satt och kikade på norska wiktionary och märkte till min förvåning/förfäran att de inte använder sig av utrum/neutrum-indelningen utan maskulinum, femininum och neutrum. Jag tänkte nu göra om mallarna så de blir genusneutrala ({{no-subst|genus=femininum|bord|bordet|bord|borda}}). Mallen godkännes? Svenji

(ursäkta dröjsmålet) Både att ha genussneutrala mallar och att dela in dem efter genus (no-subst-t, no-subst-f och no-subst-m i det här fallet) är gångbart. Ju fler uppslag som man tror kommer skapas ju fler differentierade mallar kan man skapa, samtidigt kanske det inte alltid är av godo att skapa en uppsjö olika mallar, eftersom det är lättare att behärska en mall än flera mallar. Vill man dela upp dessa mallar i tre i framtiden så ändrar man enkelt syntax på uppslagen med bot, så vilket man ändå väljer har ingen kritisk betydelse. Tror att din slutsats att det är bättre att minska ner till en istället för tre mallar kan vara rimlig. ~ Dodde 15 december 2008 kl. 20.07 (CET)Svara

Jeg vet ikke om det har så mye å si, men det ene eksempelet for bruk av mal virker feil; tastatur er oppgitt med kjønn femininum, mens det egentlig er neutrum. I tillegg er det to måter å bøye dette ordet på, der flertallsformen ubestemt form både kan være tastatur og tastaturer. På samme måte er det flere bøyningsmønstre for hunkjønnsord, der de fleste (alle?) på bokmål både kan bøyes som hunkjønn og hankjønn. Mewasul 2 april 2009 kl. 17.27 (CEST)Svara

Om jag nu förstår saken rätt, så finns det ett antal femininum-ord som både kan ses som feminina och maskulina? Då får vi be dem som lägger in norska ord att kolla dem.

Jag har korrigerat genuset på tastatur. Mike 3 april 2009 kl. 09.43 (CEST)Svara

Ja, riktig. For å sjekke kjønn, bøyning, etc. brukes gjerne denne ordboka som offisiell angivelse (vet ikke om det bør nevnes). Mewasul 4 april 2009 kl. 09.40 (CEST)Svara

Dette blir kanskje veldig språkteoretisk: De fleste bokmålsbrukere bruker i forskjellig grad det vi kaller "felleskjønn", eller "utrum". Utrum er en "sammensmelting" av hannkjønn og hunnkjønn til et nytt kjønn. Dette har skjedd bl.a. i dansk og norsk bokmål (som begge tilhører den samme skriftlige tradisjonen). Ettersom norsk har blitt "fornorsket", har hunnkjønnsbøyningen blitt gjeninnført. Mange tror at utrum er det samme som hannkjønn, ettersom hannkjønn og utrum bøyes likt, og betyr at alle hunnkjønnsord bøyes som hannkjønn. Hannkjønnsord bøyes allerede som hannkjønn, og derfor ser man ikke denne endringen, når hannkjønn skifter til utrum. For all intents and purposes kan man si at alle hunnkjønnsord på bokmål kan bøyes som hannkjønnsord, men teoretisk er det feil.

Her er det ingen som er 100%, mange vil bruke hunnkjønnsbøyning for ord som klart har hunnkjønn: jente, dame, ku, geit, etc. Mens ord som det er litt mer uklart hvilket kjønn de burde ha, gjerne tar utrum (dvs. hannkjønn): reform, regjering, bok, etc.

Mitt syn er derfor: Alle ord som er hunnkjønn bør bare stå oppført som hunnkjønn, og så får man heller forklare et eller annet sted at alle hunnkjønnsord på bokmål kan bøyes som hannkjønn. V85 30 april 2009 kl. 22.00 (CEST)Svara

Finns någon anledning att inte slå ihop de båda mallarna no-verb-oregelbundet och no-verb-1 till en? Finns det fler än en typ av regelbunden böjning? Annars skulle jag helt enkelt föreslå namnet "no-verb" med samma funktion som nuvarande no-verb-1 har och ge möjligheten att ange oregelbundenhet med hjälp av numrerade parametrar 1=, 2=, 3= och 4=. Av praxis brukar vi utgå från rutornas nummer även om det innebär att man får skriva in den av uppslagsnamnet redan angivna infinitivformen. Fler ändringar, om 3= anges men inte 4= så används 3= även för ruta 4 (är detta en bra eller dålig generalisering för oregelbundna verb? Annars tar vi bort den...). Syntax blir sådant att man antingen måste ange 1=, 2=, 3= (och 4= ?) eller rot=. Även om man använder rot= kan man gå in med 1=, 2=, 3= och 4= och ändra en särskild ruta. Jag har skapat {{no-verb}} för att visa vad jag menat. Om koden inte har några problem är arbetet kvar att ändra mallnamn på de uppslag som för närvarande använder sig av no-verb-1 och no-verb-oregelbundet, och instruktionerna här behöver uppdateras. ~ Dodde 10 november 2009 kl. 08.43 (CET)Svara

Bokmålsordboken listar fyra olika typer av regelbunden böjning. Jag trodde att man skulle skapa olika mallar för varje typ av böjningsmönster, men din mall är att föredra då man inte behöver hålla koll på flera stycken. Inte vet jag om det är rätt att utgå ifrån att böjningsmönstret för kaste är grundböjning, eller den vanligaste böjningen, men spelar väl inte så stor roll. Radera ni de andra mallarna.... Diupwijk 10 november 2009 kl. 08.59 (CET)Svara

Om det finns fyra typer av regelbunden böjning så är det väl rimligt att ha fyra separata mallar för dessa (exempelvis no-verb-1, no-verb-2, no-verb-3 och no-verb-4) och behålla no-verb för de verb som faller utanför de regelbunda böjningarna. Frågan är om just siffror bäst beskriver skillnaderna i de olika böjningsmönstren. Jag ser att detta är just så man gjort på engelskspråkiga Wiktionary, men blir samtidigt förvånad att inte svenska eller ens engelskspråkiga Wikipedia nämner något om de numrerade böjningsmönstren (till skillnad från latinska substantiv som tydligt uppdelas i fem deklinationer: den första, andra, tredje, fjärde och femte). Just w:en:Norwegian_language#Verbs visar dessutom på att det finns betydligt fler former i bokmål än de fyra som för närvarande redovisas i mallen. Grammatiktabeller, då uppslagen förses med sådana, bör i regel vara så kompletta som möjligt (i vissa fall får man kompromissa, om arbetet med att förse tabellen med viss information överstiger nyttan). ~ Dodde 10 november 2009 kl. 10.17 (CET)Svara