Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn

Se även m:Complete list of language Wikipedias available - den skulle behövas översättas. Där finns även språkkoder för de wikis som är startade/på gång. \Mike

Kan 'fy' ("frisian" på engelska) möjligen motsvara frisiska?

Japp, frisian är det germanska språk som talas i Frisland eller på de friskiska öarna, på svenska heter det frisiska --Jonas Wiklund 16 mars 2005 kl.12.06 (UTC)

Bör vi avråda från bretagnska för det som rekomenderas som bretonska här? Såg på nl: att de gav bretagnska som svensk översättning. \Mike 16 mars 2005 kl.06.56 (UTC)

Har aldrig sett bretanska förekomma förut. Bretonsk och bretonska är adjektiven va? --Jonas Wiklund

Får göra en liknande "gaffling" då finlandssvenska/"Sverigesvenska" skiljer sig, som är föreslaget för amerikansk/brittisk engelska... \Mike 11 april 2005 kl.06.46 (UTC)

det står att man inte ska använda "Thai" som språk, utan "Thailändska"... Vad är tanken bakom det? --Dodde 9 augusti 2006 kl. 10.08 (UTC)

Jag vill tacka den som lagt ihop Nord- och Sydkoreanska till ett språk med möjlighet till underrubricering i översättningslistan. En mycket bra idé! // Wellparp 25 november 2006 kl. 12.21 (CET)Svara

Ska vi använda pilipino (som vi gör nu) eller filipino, som wp påstår vara det namn som numera används för samma språk? \Mike 6 mars 2007 kl. 07.49 (CET) ':Jag har svårt att hitta belägg för eller någon trovärdig källa för påståendet att filipino har ersatt pilipino. De flesta google-träffar pekar på Wikipedia-artikeln eller på sidor som troligen fått sin information från Wikipedia-artikeln. NE har en artikel om pilipino, men inte om filipino (dock om filipinos som samlad benämning på Filippinernas malajiska befolkning). ~ Dodde 6 mars 2007 kl. 09.19 (CET)Svara

En del förenklingar har gjorts tidigare, exempelvis "mandarin -> kinesiska". Bör samma sak göras med nahuatl->aztekiska, och khmer>kambodjanska? ~ Dodde 6 juni 2007 kl. 18.21 (CEST)Svara

Jag skulle vilja rösta för ett byte av nahuatl->aztekiska, men motsätter mig nog att khmer skulle kallas kambodjanska. ╰ Svenji 28 december 2011 kl. 00.23 (CET)Svara

Oj, svar på en 4½ år gammal diskussion :) Tror inte det blir nån omröstning. Jag har ingen kunskap alls om detta, men anser du att du har det så får du gärna genomföra ändringen. Alla nahuatl-uppslag, Wiktionary:Stilguide/Språknamn, Wiktionary:Användare/Robotar/Sorteringsinställningar‎ och aktuell språkkodsmall behöver i så fall ses över, som jag ser att du redan har koll på när du la till vepsiska nyss :) ~ Dodde 28 december 2011 kl. 07.58 (CET)Svara

Google verkar ge väldigt många fler träffar för nahuatl än för astekiska, ser jag nu. NE nämner visserligen aztekiska som alternativ benämning, och Wikipedia på samma sätt. Men annars verkar nauatl vara den benämning som används. Så, det gör mig lite tveksam, faktiskt. Kanske ska avvakta tills någon ytterligare har en åsikt trots allt, innan förändring görs. ~ Dodde 28 december 2011 kl. 08.07 (CET)Svara

Apropå ett par andra diskussioner angående vad som ska skrivas upp som egna språk och vad som ska skrivas som varianter eller alternativa översättningar på samma rad, så börjar jag på en liten tabell här över några språk vi har att göra med, och försöker indikera några problem som vi har om vi ska hitta en standard som kräver minimalt med fall-för-fall-överväganden.

Av de fyra fem språk jag lagt in hittills så ser jag följande problem :

• Albanska illustrerar problemet med sinsemellan mer eller mindre obegripliga dialekter, som kanske lika gärna kunde kallas språk. Ska alternativen skrivas som en underpunkt under "huvudspråket" eller ska de få egna punkter? Därtill har endast huvudspråket har egen wiktionary - om enskilda har egna punkter, länkas då alla till huvudspråket?
• Engelska har flera olika regionala varianter - vi har hittills varit eniga om att låta de få varsin underpunkt om nödvändigt. Hur många, och vilka, regionala varianter behövs? Hur göra med den gamla formen, anglosaxiska, som har en egen wikt? En helt egen punkt? Eller såsom föreslaget för grekiska, under huvudpunkten? Isåfall, hur markera de orden tydligt och hur länka till ang-wiktionaryn så att det är tydligt *att* det ska göras och *hur* det ska göras?
• Fornnordiska: Wiktionary saknas helt. Ska vi låta bli ö-mallen, eller ska den omkonstrueras till att bara låta bli att ge en iw-länk?
• Grekiska Också fallet med två sinsemellan (synbarligen) olika varianter, skillnaden mellan dem är i detta fallet tidsmässig istället för rumsmässig. Gör detta att varianterna ska få varsin punkt? Vad ska de då heta, grekiska, klassisk och grekiska, modern eller klassisk grekiska/modern grekiska? Eller ska de som föreslaget samsas under punkten "grekiska"? Här finns ivf inget eget wiktionary-projekt för den gamla varianten, som det gör hos engelskan.
• Norska... Om vi låter bokmål och nynorsk få varsin underpunkt under norska, vart iw-länkas översättningarna i de fall de inte "behöver" delas upp? Ska riksmål och høynorsk också få egna underpunkter? I så fall, ska de länkas till bokmåls- eller nynorsk-wiktionaryn?

Diskutera! Korrigera! Addera!  :) \Mike 20 juni 2007 kl. 15.13 (CEST)Svara

Svarar punkt för punkt:

• om enskilda har egna punkter, länkas då alla till huvudspråket? - Ja, det är inga problem. Alla språk måste hårdkodas ändå med motsvarande språkkoder. Att ange flera språk till samma språkkod är inga problem. Den språkkod som läggs till i {{ö}}-mallen är givetvis den till vilken IW-länken pekar på.
• För engelska så är de olika språkvarianterna inbördes relativt lika, och anges inget så antar man att det är den brittiska översättningen som avses. Amerikansk och brittisk engelska är de vanligaste så om dessa skiljer sig åt bör detta framgå i översättningslistan. I övrigt tycker jag att varianter av översättningar ska kunna hanteras i huvudspråkets artikel istället för i översättningarna till varje artikel. Vissa språk som saknas språkvårdande organ kan ha dussintals olika stavningsvarianter. Inte skulle väl vi gå in på engelska Wiktionary och lägga till 20 olika alternativa stavningar i en översättningslista i en engelsk artikel? Vi skulle givetvis lista de relevantaste och bredaste översättningarna och sedan i en egen artikel av något av de orden redogöra för olika dialektala varianter, eller alternativa stavningar.
• Det finns ingen anledning att förse översättningar med språkkod om en Wiktionaryupplaga saknas på språket (eller det språk som den istället skulle kunna peka på). Skapas denna Wiktionaryupplaga i framtiden så fixas det med en bot för alla artiklar med översättning till det språket.
• Eftersom språkrubriken för grekiska är ==Grekiska== och inte ==Grekiska, modern==, så bör samma sak gälla även i översättningslistorna. Samma språk anges i språkrubriken som i huvudpunkten i översättningslistorna. Eftersom modern grekiska bör vara den "vanliga" varianten så bör en översättning som avser något annat än modern grekiska (nygrekiska, klassisk gregiska, antik gregiska) markeras på något sätt och om det har en egen språkrubrik så placeras det under en egen huvudpunkt (t.ex. anglosaxiska, fornnordiska).
• Det är väl rimligt om vi på sikt delar upp Bokmål och Nynorska till olika språkrubriker och egna huvudpunkter i översättningarna, eftersom de ju om inte annat faktiskt har två olika språkupplagor av Wiktionary och att böjningsinformation faktiskt enligt uppgift är olika för de olika varianterna av norska. Tills dess så utgår jag ifrån att vi länkar översättningarna till Bokmålsupplagan.

Problemet med underpunkter i översättningslistorna är att dessa måste hårdkodas i Doddebot-scriptet, vilket innebär en del arbete varje gång. Det hade varit smidigt med en lösning som inte behöver en uppdatering av scriptet varje gång en ny dialekt/språkvariant läggs till. Detta är någonting som på sikt skulle ta mycket tid, dels att fortlöpande dividera om vilka språk som ska finnas med underpunkter och vilka som inte ska det. Isånafall är det enklast att ha som regel att vi inte använder några underpunkter alls i översättningslistorna om det skulle anses vara en mer oproblematisk och "rättvisare" lösning. Kanske vi kan skippa underpunkter helt och hållet? Frågan är om en parentes med språket efter ordet/orden är tydligast, eller om språket med kolon framför är tydligare? kanske med kolon är tydligare va? Detta skulle göra instruktionerna enklare så slipper man hålla reda på vilka språk som ska ha egna punkter och vilka som ska ha underpunkter osv. Ska vi överhuvudtaget ha översättningar till språkvarianter/dialekter som inte har egna språkrubriker (dvs skippa klassisk grekiska och förpassa information om dessa stavningar till det (moderna) grekiska ordets artikel?). Åtminstone blir det mindre diskussioner och lättare att underhålla. Vem som helst kan underhålla listan på Wiktionary:Stilguide/Språknamn med de språk man anser ska vara med.

Angående tabellen ovan har jag några kommentarer:

• Nynorska heter nynorsk på norska, nynorska på svenska. Nynorska wiktionary är oerhört liten så när ordet är gemensamt så länkas det till bokmåls-wiktionary. På sikt bör vi dela upp Bokmål och Nynorska till självständiga språkrubriker och huvudpunkter i översättningslistorna.
• För grekiska så behöver det inte anges något speciellt om ordet är modernt, det är underförstått. Varianter markeras.
• För engelska utgår man ifrån att översättningen gäller för både amerikansk engelska och brittisk engelska om inget annat anges. Anglosaxiska anges alltid under egen huvudrubrik och som egen språkrubrik.
• För albanska: Finns inget huvudspråk som man kan anta att översättningen gäller om inget annat anges, och precis som för grekiska markera varianterna men ändå placera alla på samma rad under samma huvudpunkt. ~ Dodde 20 juni 2007 kl. 17.44 (CEST)Svara

Då uppdaterar jag tabellen ovan enligt detta... (korrigera gärna om jag missuppfattat något). Och så har jag några kommentarer själv:

• nges inget så antar man att det är den brittiska översättningen som avses. - Varför? För att brittisk engelska är det som undervisas i i svenska skolor? Jag skulle snarare vilja säga, att specificeras inget så antages det vara gemensamt för samtliga engelskspråkiga regioner. Det ger oss möjlighet att på ett enkelt sätt ange vad som är gemensamt (direkt under engelska-punkten), vad som är brittiskt (under motsvarande rubrik) osv. Om vi antar "brittiska" under engelska-rubriken, måste gemensamma ord räknas upp en gång för varje region. (hur många regioner vi nu kan enas om att vi ska ta med - australiensisk är emm ett minimikrav; helst även kanadensisk).
• Inte skulle väl vi gå in på engelska Wiktionary och lägga till 20 olika alternativa stavningar i en översättningslista i en engelsk artikel? - Beror lite grand på vad du menar. Om dessa 20 kommer från ett och samma språk, är svåra att se att de egentligen är samma ord, och de alla internt i dialekten konsekvent stavas på ett visst sätt, så tycker jag att de bör med, för då är det frågan om man inte hade kunnat betrakta dessa som enskilda (under)språk. Jag hade kanske använt exemplet som ett argument för att införa underpunkter i översättningslistorna även där - för att få lite snyggare struktur än vad man just nu har t.ex. i artikeln sneakers där det just nu finns 11 olika spanska översättningar som var och en används i någon spansktalande region. Uppenbarligen är detta ett exempel på ett ord som inte har någon generell överallt användbar översättning i spanskan - ens i själva Spanien.
• Det finns ingen anledning att förse översättningar med språkkod om en Wiktionaryupplaga saknas på språket. - Nej, men detta bör anges i vår tabell över "godkända språk" så att doddebot kan hålla reda på när ö-mallen kan användas. :)
• Angående eventuellt inkluderande av högnorska och riksmål: ska de då alltså anses som dialekter av nynorska respektive bokmål?
• nklast att ha som regel att vi inte använder några underpunkter alls i översättningslistorna om det skulle anses vara en mer oproblematisk och "rättvisare" lösning. - Menar du då egna punkter för "brittisk engelska"/"amerikansk engelska" och "australiensisk engelska"? Det bleve mycket dubbeljobb för den absoluta majoritet av orden som är lika... Och kombinerar man det med vad du skrev ovan om att varje punkt i ö-listorna ska ha en egen rubrik i själva artiklarna så skulle vi alltså få minst tripplera den absoluta majoriteten av de engelska artiklarna. Så nej, jag tror inte det bleve någon "enkel lösning" ur skribentens synvinkel.
• kippa klassisk grekiska och förpassa information om dessa stavningar till det (moderna) grekiska ordets artikel? - Jag tror inte på det. Det skulle allra minst behövas en fruktansvärd mängd "se även"-hänvisningar från vartenda antik-/klassisk-grekiskt ord , och sedan mer eller mindre egna delrubriker under den gemensamma "grekisk"-rubriken. Hellre då varsin punkt i ö-listan, och rubriken "Klassisk grekiska" i dess artikel. (På tal om det: vad är skillnaden mellan "klassisk" och "antik" grekiska? en:wp påstår att "classical Greek" och "ancient Greek" är samma...)
• Frågan är om en parentes med språket efter ordet/orden är tydligast, eller om språket med kolon framför är tydligare? - Vet inte riktigt om jag förstår vad du menar. Kan du ge ett exempel?
• Översatte namnen på de norska språken till svenska :)
• När det gäller albanska är jag inte insatt - jag konstaterar bara att ISO 639-3 kallar "Albanska" för ett "makrospråk" bestående av fyra individuella språk. Finns en gemensam form, en "standardalbanska" så är det den som får stå under rubriken "albanska", men det verkar som att de enskilda delspråken bör finnas med, men om de nu ska stå som egna punkter eller som underpunkter är jag inte rätt person att avgöra. –föregående osignerade kommentar är från Mike (diskussion • bidrag) 18:56, 20 June 2007

(Oops, glömde tydligen signera...) Nå, vad jag kom hit för (förutom att lägga till en rad till i tabellen) var att om ovanstående ska kunna genomföras fullt ut så måste ö-mallen ta en parameter till i form av språknamnet, eftersom annars {{ö|sq|gegiskt ord}} skulle ge ett ankare vid det albanska ordet, och inte det gegiska. Jag är inte helt säker på om jag längre är rätt person att redigera den, det börjar bli lite komplicerad syntax redan som det är... \Mike 21 juni 2007 kl. 11.05 (CEST)Svara

• Ja, för att brittisk engelska är den som undervisas i svenska skolor. Om jag lägger till en översättning till engelska så har jag ingen aning om ifall samma ord används i *samtliga* engelska språkvarianter. Det enda jag vet är att det används i brittisk engelska och eventuellt amerikansk engelska. Självklart är det önskvärt om man lägger till andra språkvarianter om dessa skiljer sig, men man kan ju inte under några omständigheter ta det för givet att det är samma. Det är som att ta för givet att varje svenskt icke-dialektalt ord även används i samtliga svenska dialekter, om inget annat anges. Nej, skiljer sig ordet i en dialekt så anges det separat som komplement till den svenska översättningen. Det har ingenting med favorisering av vissa språk, utan på att se vad som är praktiskt genomförbart överhuvudtaget. Man kan givetvis rimligtvis anta att det är samma i alla språkvarianter eftersom orden brukar överensstämma. Men att lägga det ansvaret på personen som lägger till en översättning är orimligt emm.
• Ok, vi har lite olika uppfattning om hur bred översättningslistan ska vara, men jag tänker inte driva min åsikt vidare utan viker mig.
• Hur menar du, att språkets språkkod ska anges, eller att språkkoden för respektive språk som ska anges i översättningen ska anges? Det senare hade givetvis varit praktiskt så vi kan hjälpas åt att se till att Doddebot länkar till rätt Wiktionary för de olika översättningarna.
• Om högnorska och riksmål så känner jag inte till något om detta, hur mycket som skiljer osv. Det är givetvis bra om vi slipper skapa 4 olika språkrubriker med identisk information för 90% av de norska uppslagsorden.
• Nej, jag menade som i exemplet "sneakers" som du gav ovan. Att språkvarianterna angavs i parentes efter huvudpunkten "engelska" i det här fallet. Din tolkning är givetvis helt ohållbar, så så menade jag förstås inte. Enkelheten skulle ligga i att man sluppo (finns ett sådant konjunktiv för slippa? ;)) fundera på om man skulle använda sig av underpunkter eller inte, eftersom man aldrig skulle göra det. Och eftersom amerikansk engelska, brittisk engelska osv. inte har egna språkrubriker så anges alla dessa under samma punkt i översättningslistan, under "engelska". Men jag har förstått att du inte föredrar "sneakers"-lösningen heller utan föredrar underpunkter. Så jag lägger ner tanken på att undvika underpunkter.

Angående grekiska, ok, du har kanske rätt att det är bättre i översättningslistan. Klassisk gregiska innefattar enligt svenska wp, har jag för mig, även nygrekiska som fortfarande används och som bygger på den antika grekiskan. Så vill man vara tydlig ska man nog inte använda klassisk grekiska alls, utan endast grekiska, nygrekiska och antik grekiska.

• Exempel på parentes är så som är gjort i "sneakers"-artikeln. Alternativet är att området/språket anges framför översättningen med ett kolon, precis som huvudspråket anges med ett kolon efter sig. Men tja, det kanske inte behöver detaljregleras utan skribenten kan göra en bedömning själv vad som blir tydligast i det enskilda fallet.

  )

• Om de olika albanska språken är så pass olika att olika språkrubriker är mer praktiskt, så bör de givetvis ha egna punkter i översättningslistan också. Språkrubrik i artiklarna och huvudpunkt i översättningslistorna bör följas åt embm.
• Problemet är inte att redigera mallen, problemet är främst att enas om en syntax, och om när en länk ska visas och inte. Sen är visserligen arabiska och kinesiska lite problematiska som jag inte riktigt förstår mig på, men det kan man ju ta senare kanske. Enats har det väl gjorts om att grundsyntaxen bör vara {{ö|språkkod|översättning}} iallafall. Du har rätt i att det behövs en extra parameter, om språkkoden skiljer sig från språket.

Angående huvudpunkter och underpunkter så kommer det alltid funka med Doddebot om varianterna anges under huvudpunkten, men så länge som språkvarianterna finns presenterade på Wiktionary:Stilguide/Språknamn så borde det inte vara några problem för Doddebot att hantera dessa också, utan behov av att ändra koden varje gång. Enda kravet är isåfall att underpunkten bör heta något som självständigt kan hänföras till ett visst språk. Alltså "antik gregiska:", inte bara "antik:" (om detta inte är vad som specificeras som antik grekiska förstås). Serbiska kyrillisk/latinsk bör fortfarande presenteras på samma rad, precis som japanska, kinesiska osv. Det är inte olika språk, bara olika alfabet. ~ Dodde 21 juni 2007 kl. 15.02 (CEST)Svara

• Ok. Mitt problem där är väl att jag ofta blandar ihop brittisk och amerikansk engelska och därför brukar kolla upp var i stort sett varje ord används - skriver jag inget annat är jag alltså rätt så säker på att det är gemensamt (eller i varje fall så har ingen av mina källor någon notering om regionalitet). Vad jag har lite svårt att förstå dock, är hur du menar att man ska markera att man vet att ordet förekommer i båda varianterna?
• Jag vet inte riktigt om jag förklarade mig dåligt där... långa raddor med ord som i den artikeln gör att jag skulle vilja börja fundera på att införa möjligheten till underpunkter (exvis även under punkten "spanska") - inte att man ska ha så breda kolumner.
• Jag menar att tabellen över språk vi just nu har på denna diskussionssidas huvudsida, bör kompletteras med information angående vilka språk som har egna wiktionarys. Detta för att jag förstått det som att doddebot så småningom ska jobba med att lägga in ö-mallen? (Eller anser du att det inte vore något problem att ha länkar till icke-existerande wiktionarys?) Jag tyckte mig nämligen minnas en diskussion om att använda flera olika ö-mallar, beroende på om målwiktionaryn fanns eller ej, och jag antog / hade för mig att utgången av den var att det inte var bra att länka till ickeexisterande wiktionarys, men där kan jag förstås ha fel. (Hittar inte längre diskussionen, så jag får förlita mig på minnet...)
• Högnorska och riksmål är väl i varje fall ganska små, men det är ungefär allt jag vet. Jag tog upp dem i tabellen som ett bete för eventuella kunniga :)
• Ok, sorry. Mitt missförstånd.
  • (Nästan) Ren gissning: "sluppo" är plural preteritum; "sluppe" tror jag är konjunktivet.
  • Jag uppfattar w:Klassisk_grekiska som att "antik grekiska" (på svenska) är ett samlingsnamn på allt utom nygrekiska, medan just "klassisk grekiska" är en delmängd av detta; nämligen den antika grekiska som talades på 400-talet f.Kr.
• Albanskan får alltså vänta på mer kunnig input.
• Med mina taskiga programmeringskunskaper är koden i mallen ett minst lika stort problem, om jag skulle ge mig på den :) Men när det gäller nuvarande syntax för {{ö}}, så har jag aldrig riktigt förstått, när argumenten tre och fyra skulle kunna behövas. Skulle de kunna plockas bort, måntro? Jag tänker mig väl också att byta plats på parameter ett och två, så att vi får
  {{ö|<ord>|<språkkod>|<eventuellt språknamn>}} \Mike 21 juni 2007 kl. 15.48 (CEST)Svara

• Om man har gjort den kollen som du säger att man har gjort så är det ju egentligen bra om det markeras på något sätt. På liknande sätt hade det varit bra i exempelvis kinesiska artiklar att ange vilken skrift det är som används osv. Jag har ställt frågan vid ett par tillfällen i olika sammanhang, men varken jag eller någon annan verkar ha kommit fram till något bra förslag. Förmodligen får man väl använda sig av någon form av mall, men placeringen och utseendet/formuleringen (och mallnamn) är väl de frågeställningar som behöver hitta en lösning. Fetstilsraden (känns väl iofs som om den börjar bli överbelastad) eller raden precis under är väl de alternativ jag kan tänka mig. Tycker den kan platsa där, på samma ställe (ovanför eller under) som uttalsanvisningarna.
• Med förslaget i mitt förra inlägg så innebär det att vi inte behöver vara så petiga i översättningslistorna med om språk ska vara i en egen huvudpunkt eller i en underpunkt. Man bedömer från fall till fall vad som blir snyggast och tydligast. Det innebär väl i princip att någon skulle kunna lägga till en egen huvudpunkt med namnet "*brittisk engelska:" utan att det direkt skulle vara fel. och det innebär att någon i en speciell artikel skulle kunna bunta ihop alla italienska språkvarianter som underpunkter till "*italienska:" utan att det heller skulle vara fel. För Doddebots del så som jag tänker mig det nu (under förutsättning att inga förkortade namn används i underrubrikerna som jag nämnde innan) så innebär detta inga problem så länge språken presenteras på Wiktionary:Stilguide/Språknamn. Man behöver inte lägga nån värdering i vad som är språk och vad som inte är språk, just i översättningslistorna. Översättningar läggs också ofta till av användare som kanske inte har full koll på stilguide osv, så det är väl önskvärt om reglerna inte är mer komplicerade än nödvändigt. Däremot kan man ju ha regler för vilka språk som ska ha egna språkrubriker i artiklarna och vilka som ska listas under sitt huvudspråk. Detta bör framgå av Wiktionary:Stilguide/Språknamn och man kan väl säga att motsvarande huvudpunkter i översättningslistorna i regel bör bestå av samma uppsättning språk som har egna språkrubriker i artiklarna, och att språkvarianterna som placeras under sitt huvudspråks rubrik i artiklarna i regel placeras som underpunkter i översättningslistorna.
• Doddebot kommer att arbeta med länkningar till andra språkversioner av Wiktionary, det stämmer. Det är mycket på grund av det vi överhuvudtaget har den här diskussionen, så att jag vet hur jag ska programmera Doddebot för uppgiften. Röda länkar till icke existerande Wiktionarys är emm meningslöst. Det innebär dessutom ett stort arbete som jag själv inte är beredd att ta på mig. Röda länkar till icke-existerande artiklar på existerande Wiktionarys verkar andra Wiktionarys som har dessa länkar ha, och resonemanget är väl att en röd länk till den aktuella Wiktionaryn underlättar för en användare att skapa uppslagsordet där, genom att bara klicka på den röda länken.
• Ok :)
• Angående grekiska: Jag blir vimsig av den artikeln. Men jag läste inte tillräckligt noga varken då eller nu för att vilja hävda att jag har rätt eller att du har fel (eller tvärtom).
• Ja, albanska-kunniga, se hit! :)
• Om vi exempelvis i artikeln byxa, ger den engelska översättningen trousers så bör ju denna markeras med plural. flicka kan eller bör i den spanska översättningen chica markeras med femininum. Jag resonerade som du och skapade första versionen sån att översättningen var argument 1 och språkkoden var argument 2. Men läsligheten försämras på det sättet och den ordning som är nu följer den ordning som andra språks Wiktionary har, så det är väl rimligt att svenska Wiktionary har samma ordning. Ska ta mig en titt igen på de där översättningsmallarna. ~ Dodde 22 juni 2007 kl. 01.38 (CEST)Svara

Baserat på detta så borde kanske {{no}} byta innehåll till "bokmål". Problemet är väl då alla ankare som då slutar fungera, då motsvarande artiklar befinner sig under "Norska"... \Mike 4 februari 2008 kl. 12.49 (CET)Svara

Problemen med ankare löser sig när översättningarna med hjälp av Skalbot övergår till att använda {{ö}}-mallen. Jag tror att det är ytterst ovanligt med ankare på andra ställen än i just översättningslistorna. ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 17.50 (CET)Svara

Även i fetstilsraden brukar jag försöka komma ihåg att lägga in ankare för icke-svenska uppslag, om det ska länkas därifrån. \Mike 25 februari 2008 kl. 18.08 (CET)Svara

Ah, okej, det brukar jag helt glömma bort. Men det är väl något som skulle kunna läggas dit med bot av någon nån gång. Känns inte prioriterat just nu för min del och jag kommer nog inte göra det sen heller tror jag. Skalman kanske är sugen på det :). Känns oavsett vilket ändå inte nödvändigt att lägga till ankare för hand, tycker jag. ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 18.30 (CET)Svara

En kommentar till ett gammalt inlägg här som legat och gnagt i bakhuvudet ett tag: Dodde, du skriver att "Serbiska kyrillisk/latinsk bör fortfarande presenteras på samma rad ". Jag blev påmind om detta då jag råkade få syn på en gammal debatt i bybrunnen där nästan samma sak diskuterades, och där jag tog upp svårigheten med att se skillnad på vissa latinska och kyrilliska ord, exempelvis ра (med reservation för att detta nu kanske inte är ett ord ens....). Ordet är alltså skrivet med kyrilliska bokstäver, vilket jag i ff endast kan se om jag klickar på länken och kollar hur det är kodat i URL:n. En läsare av en översättningslista där endast denna form finns med - inte den latinska! - som förväntar sig det serbiska ordet skrivet latinskt, kommer vi lura. (Gissningsvis hade - om det existerar - den latinska formen av detta hypotetiska ord stavats "ra"). Med all sannolikhet finns det fler ord som riskerar förväxlas (innehåller de endast en kombination av bokstäverna а, е, о, р, с, у, х så är den utseendemässiga skillnaden mot vissa latinska bokstäver minimal), varför jag anser att vi måste markera vilket som är latinskt och vilket som är kyrilliskt. \Mike 5 juli 2007 kl. 23.55 (CEST)Svara

Jag har inte tänkt på detta för just serbiska, men problemet gäller väl inte bara översättningslistorna, och heller inte bara serbiska. Jag ser samma problem med exempelvis kinesiska, japanska och säkert fler språk. Helst skulle jag vilja att detta kunde markeras såväl i översättningslistorna som i uppslagsordens egna artiklar och kanske även på andra ställen då orden används. Vinsten med ändringen för serbiska var egentligen att även för serbiska kunna använda den strukturmässiga namngivningen av kategorier. Att ha kyrilliskt och latinskt script på skilda rader i översättningslistan innebär egentligen inget sådant strukturmässigt problem. Men borde inte det gälla exempelvis kinesiska och japanska också isåfall? Det jag hoppas, om de ska anges som underpunkter är att fler språk inte använder underpunkter med samma namn, eftersom så som jag tänker mig Doddebot-scriptet nu så ska det räcka med att bara läsa av en rad i taget utan att behöva ta hänsyn till raderna ovanför. Jag vet inte om detta skulle sätta käppar i hjulet för den lösningen? Frågan är sen hur detta utseendemässigt ska kunna göras tydligt i själva artiklarna för serbiska och de andra språken... ~ Dodde 6 juli 2007 kl. 01.29 (CEST)Svara

Tja, i de serbiska artiklarna borde det inte vara något problem att använda fetstilsraden för en markering "kyrilliskt" eller motsvarande. Angående japanska och kinesiska vet jag alldeles för lite, men möjligen att det skulle kunna bli problem med traditionell/förenklad kinesiska. Men jag vet alltså inte. \Mike 6 juli 2007 kl. 09.01 (CEST)Svara

Detta problem känns ju ganska hypotetiskt. I alla andra fall placerar vi ju dialekter på indragen, inte olika skriftsystem. Alla språk som använder cyrilliska alfabetet kan man ju missta sig för att de använder latinska alfabetet. Det känns orimligt att göra ett specialundantag för just specialundantagen i serbiskan. Det är väl iofs helt ok att man markerar på något sätt i översättningslistorna att det rör sig om cyrillisk eller latinsk skrift i de få fall där det kan uppstå missförstånd - eller komma fram till en struktur som funkar rakt över, för alla språk som överhuvudtaget brukar transkriberas, inkl japanskans romaji och kinesiskans pinyin men även språk på andra alfabet än det latinska, rent generellt. Jag menar, för serbiskans del handlar det ju om exakt samma stavning, bara att det skrivs med annat tecken. Men, nej jag vill nog inte se en massa underrubriker överallt. Men vad är det för fel vilket som helst av:

• serbiska: (kyrilliskt) ра
• serbiska: (latinskt) ra

och:

• serbiska: (kyrilliskt) ра, (latinskt) ra

i de fall det verkligen kan ske ett missförstånd och vilket som helst av:

• serbiska: Португалија, Portugalija

och:

• serbiska: Portugalija, Португалија

då det rimligen inte kan ske ett missförstånd

~ Dodde 25 februari 2008 kl. 16.54 (CET)Svara

I vilka andra fall? Detta är mig veterligen det första fall vi haft där ett språk skrivs med två olika alfabet. En jämförelse med språk som japanska och ryska haltar emm, därför att de aldrig (såvitt jag förstår det) skrivs med latinska bokstäver i det egna språket - då latinska bokstäver används är det för att visa "utomstående" hur det ska utläsas, medan serbiskan använder båda varianterna internt, dvs som en del av det egna språket. Därför undrar jag om ens transkription/transliteration ens är de korrekta termerna att använda i det fallet... Jag hävdar vidare att om man misstar ett ryskt ord för att stå med latinska bokstäver, då vet man inte vad ryska är... :/ Ryska skrivs inte med latinska bokstäver, punkt slut. Serbiska *kan* göra det - och det är fortfarande korrekt stavat *i serbiska*. \Mike 25 februari 2008 kl. 17.21 (CET)Svara

Translitteration handlar det ju om, för serbiskans del åt båda hållen. För ryskans del sker translitteration förstås bara åt ena hållet, från kyrilliskt till latinskt alfabet. För japanskans del är kana transkription av kanji, men kana används dessutom även i språket. Romaji i japanskan är transkription av kanji och translitteration av kana. Pinyin är i kinesiskan transkription av hangeul. Jag har uppfattningen att serbiskan inte är det enda språk där man ibland skiftar mellan alfabet. Någon jag pratade med på IRC nämnde kurdiska, hebreiska och jag tror det var gujarati (eller om det var något annat språk i Indien/Pakistan). Många språk har väl dessutom knappt ett skriftspråk och det är väl isåfall frågan vilket alfabet de använder sig av, kanske potentiellt att även de språken skiftar. Jag vet att utländska ord också används inhemskt i vissa språk. Det är exempelvis inte ovanligt att engelska ord slängs in mitt i en text skriven på hindi, där ett motsvarande ord saknas. Nu kanske inte så är fallet, men exempelvis skulle Stockholm alltså mycket väl kunna heta Stockholm på hindi, skrivet med latinska bokstäver. Så, nej, jag tror inte det hela behöver vara så svart/vitt i alla fall. Men oavsett vilket, så är faktumet det att indrag i översättningslistorna används i alla andra fall för dialekter och namnet framför kolonet är namnet på dialekten (eller dylikt). "serbiska (kyrillisk)" eller "kyrillisk serbiska" är inte namnet på en dialekt. För min del känns det betydligt mer naturligt att ange språket "serbiska" och sedan på översättningsdelen förtydliga vilket alfabet som avses då det kan ske missförstånd. "serbiska: (kyrilliskt) ". Och detta sätt borde kunna vara allmängiltigt och inte behöva vara en speciallösning för just serbiska, som extra indrag de facto är. Därför tycker jag att detta är en bra lösning som gör att vi kommer ifrån vissa problem, och som ändå ser snyggt ut och följer strukturen som alla andra språk följer och där transkriptioner och translitterationer redovisas i översättningslistorna. (Givetvis placeras i just serbiskan dock inte translitterationen åt något håll inom parentes). ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 17.46 (CET)Svara

Naturligtvis är serbiska inte det enda: den här omgången av diskussionen startade ju på grund av kurdiska. Jag sa bara att serbiska var det första språket vi stötte på som gör på detta vis.

Men som jag förstår dig så menar du att endast "dialekt" är en godtagbar motivering till att få en underpunkt? Ok, om du tror att det inte finns risk för sammanblandningar/att de markeras med skriptangivelse, så. \Mike 25 februari 2008 kl. 18.06 (CET)Svara

Ah ok då missförstod jag dig. Men vad bra då gör vi så (placerar serbiskan på en och samma rad). Jag tycker inte att vi behöver lägga in nån information i stilguiden om detta då det förmodligen är väldigt sällsynt. Jag tror att det är mindre än en handfull översättningar där det finns risk för sammanblandningar. Vi kanske kan be Skalman att lägga ut ett känselspröt för att reagera på serbiska översättningar som endast innehåller sammanblandningsbara bokstäver.

"Bara dialekter" så menar jag inte strikt "dialekter". Den diskussionen är ju fortfarande något problematisk. "Vad är ett språk - vad är en dialekt". Men ja, den typen av språkskillnader, ja. Inte att rena translittereringar eller transkriberingar utgör skillnaden men att det handlar om exakt samma ord och exakt samma utal. ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 18.30 (CET)Svara

För allmän information (så här sex år efter senaste inlägget): Även uzbekiska skrivs med två alfabet (latinskt och kyrilliskt). Enligt engelska wikipedia så är siktet inställt på att gå över till latinskt alfabet men det är inte klart än (innan 1928 skrevs det dessutom med arabisk skrift). Uzbekiska wikipedia har, liksom kroatiska wikipedia extra flikar brevid "Artikel" och "Diskussion" för att välja skriftsystem (en flik med rullgardinmeny på uzbekiska Wikipedia och två separata flikar på serbiska). /Elias Mossholm (diskussion) 2 januari 2014 kl. 20.59 (CET)Svara

Jag tycker inte att "brasilianska" ska användas för ord som skiljer sig mellan portigisika i Brasilien och Portugal, "brasiliansk portugisiska" är i sig bättre (på samma sätt vi använder "amerikansk engelska" och inte "amerikanska"). För övriga världen kan man använda "portugisisk och afrikansk portugisiska" ("portugisisk portugisiska" låter lite klumpigt och bortser från de afrikanska staterna som har portugisiska som officiellt språk). Ett alternativ är att man använder "portugisiska (Brasilien)" och "portugisiska (Portugal och Afrika)". -- Anderst 1 september 2007 kl. 17.48 (CEST)Svara

Det låter klokt att inte använda brasilianska. Jag vet inte ens om brasilianska är ett officiellt namn på den variant av portugisiska som talas i Brasilien. Nationalencyklopedin nämner bara "kvinna från Brasilien", men inget om språk. Google ger träffar på både brasilianska och brasiliansk portugisiska så jag vet inte om man kan hävda att det ena är rätt och det andra fel, eller mer eller mindre rätt/fel. I vilket fall som helst så känns det mer enhetligt med tanke på formen vi använder för andra språk att även använda den formen du föreslår för portugisiska varianter. Jag tycker också att portugisisk portugisiska låter lite konstlat, men tycker ändå att det får lov att låta så isåfall. Om man tänker efter så är det ju inte fel formulerat när det är just portugisisk portugisiska man menar. ~ Dodde 1 september 2007 kl. 18.23 (CEST)Svara

I NE anges portugisiska som officiellt språk i Brasilien. Men det var inte därför jag skriver igen utan för att jag inte var tillräckligt tydligt i mitt första inlägg. Det finns ingen (ortografisk) skillnad mellan portugisisk och afrikansk portugisiska, det var därför jag föreslog "portugisisk och afrikansk portugisiska" som ett något omständigt men mer korrekt sätt att ange det på. Stavningen av alla gemensamma ord ska vara den samma i alla portugisisktalande länder utom Brasilien. Det finns naturligtvis skillnader i ordförråd men då finns det inte någon specifik afrikansk variant utan ord som finns i Angola behöver inte finnas på Kap Verde osv. så i de fallen måste man ändå ange ett specifikt land. Anderst 2 september 2007 kl. 15.30 (CEST)Svara

(missade visst att svara här) Så egentligen är det mest korrekta att tala om "icke-brasiliansk portugisiska"? ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 16.39 (CET)Svara

är inte liguriska språkkoden lij en wikimediakod? Då stämmer inte den här länken väl: ? "85" 12 mars 2008 kl. 17.02 (CET)Svara

Ah, ledsen, gjorde samma test, men skrev nog fel bokstav eller nåt. Jag ändrar tillbaka igen. ~ Dodde 13 mars 2008 kl. 09.56 (CET)Svara

Detta tungvrickande språk har här språkkoden ptj men om man kollar på uppslaget på engelska wikipedia så står där som ISO 639-3-kod pjt, som styrks med länken www.sil.org/iso639-3/documentation.asp?id=pjt. PJT-koden används också på engelskspråkiga wiktionary. Min fråga är om det är en svensk felskrivning bara eller om det ska vara en annan kod på "vår" wikiordbok? Jag ställer mig bakom ett byte till att vi använder samma kod som används internationellt, PJT. Svenji 2 maj 2008 kl. 22.29 (CEST)Svara

Jodå, det måste vara en felstavning! {{ptj}} skall bytas ut mot {{pjt}}. "85" 2 maj 2008 kl. 22.38 (CEST)Svara

Nuvarande mall {{ang}} säger "anglosaxiska", vilket väl är korrekt, men både sv-wp och en-wp har sitt uppslag under "fornengelska". Borde vi byta? //Skal 9 maj 2008 kl. 08.31 (CEST)Svara

Romanica är ett konstgjort språk som saknar ISO-kod. Med anledning av detta raderar jag alla förekomster av språket här på Wiktionary. //Skal 12 maj 2008 kl. 09.16 (CEST)Svara

Mm, samma här. ~ Dodde 12 maj 2008 kl. 16.40 (CEST)Svara

...har använts några gånger. Hur ska vi egentligen göra? Själv är jag tveksam till det, då det - såvitt jag förstår - är ett ganska kontroversiellt begrepp idag. Jag skulle nog för egen del föreslå att vi rekommenderar att inte använda det, utan att ange om det är serbiska eller kroatiska (bosniska? makedonska?) som avses, liksom vi nu gör för de norska språken. Språket har visserligen en iso-kod, *men* anges där som ett makrospråk.

En annan femma skulle förstås kunna vara - jag är inte så insatt i ämnet så jag kan bedöma om det egentligen är rimligt - att använda "serbokroatiska" (med mall sh) för (om nu något sådant egentligen någonsin existerat!) någon slags politiskt motiverad? misch-masch av de olika språken som använts "formellt" i Jugoslavien. Men detta sista är mina rena gissningar, ta dem med en rejäl dos salt. \Mike 22 maj 2008 kl. 06.00 (CEST)Svara

Tycker det låter rimligt att dela upp som vi har gjort med norskan (som också anges som makrospråk i SIL). Det lilla jag uppfattar är att serbokroatiska (eller kroatoserbiska) har varit en sorts tillfälligt påtvingad (men officiell) sammanslagning av de två språkvarianterna. Det finns nog ur Wiktionarys synvinkel inget behov av att hålla kvar vid de här benämningarna. Så hellre kroatiska, serbiska och bosniska, var för sig. ~ Dodde 22 maj 2008 kl. 15.07 (CEST)Svara

Hur gör vi med kurdiska som är ett makrospråk, men som ändå har egen wikimedia-kod, men där nordkurdiska och sydkurdiska räknas som olika språk och har egna ISO 639-koder. I översättningslistorna måste språkkoden "ku" användas om den ska länka till kurdiska Wiktionary. Nu finns väl närmare 100 förekomster av "kurdiska" och bara en handfull av "sydkurdiska". Jag har ingen aning om hur man ska kunna "åtgärda" detta hundratal förekomster om kurdiskan om de ska delas upp såsom exempelvis norskan och som serbokratiskan. ~ Dodde 5 juni 2008 kl. 04.45 (CEST)Svara

Någon som fått nån idé ännu? :) ~ Dodde 8 april 2011 kl. 08.19 (CEST)Svara

Skulle man på något sätt kunna ta reda på vilket språk (nordkurdiska/sydkurdiska/centralkurdiska?) som Wiktionary med språkkoden "ku" skrivs i? Eller blandar den alla? Jag vet ingenting om kurdiska så jag har ingen aning om hur lika språken är varandra. JoolzWiki ^(d|b) 8 april 2011 kl. 23.26 (CEST)Svara

Wiktionaryn för "ku" är skriven med det turkiska alfabetet, och behandlar främst kurmanji/nordkurdiska, och talas främst i turkiska Kurdistan, men även av minoriteter i Iran, Syrien, Irak, Armenien och Azerbajdzjan. Sorani/centralkurdiska skrivs generellt med det arabiska alfabetet, och har inte dokumenterats av oss på svenska wiktionary lika flitigt. Soranî har en egen wikipedia (ckb), och behandlas där genomgående med det arabiska alfabetet. Detta är det mest utbredda skriftspråket inom den kurdiska litteraturen. Som tredje språkgrupp av kurdiska har vi sydkurdiska (med dialekter som kelhori/lekî m.fl.). Språket zazaiska har redan en egen språkkod på wiktionary, och betraktas som ett separat språk av de flesta lingvister, men räknas annars in till den nordkurdiska dialektgruppen tillsammans med kurmanji.

Jag skulle vilja föreslå att vi i ett första steg separerar nord- och sydkurdiska uppslag i två språkkoder, där vi återger den nordliga kurmanjin med latinsk-turkiska alfabetet och den centralkurdiska soranin med det arabiska alfabetet. Då kurdiskan (vad jag förstått) inte har en officiell stavningsnorm utan är mycket generös med stavningsvarianter, skulle det framförallt för läsarnas skull underlätta att dela upp i två koder. Det blir mer överskådligt och lätthanterligt för den som vill läsa uppslagen. Det blir också enklare för den som redigerar att bara behöva ta hänsyn till ett av skrivsätten. alltså ku: för kurmanji och en ny kod, {{ckb}}, för sorani/centralkurdiska. ╰ Svenji 11 juni 2015 kl. 12.29 (CEST)Svara

Angående att en översättning av orange har lagts till på det konstgjorda språket slovio (Wikipedia), vilken saknar ISO-språkkod, väcks frågan om språket ska representeras på Wiktionary eller inte. Angående att ett tiotal uppslag () och en böjningsmall har skapats på den äldre svenska dialekten eller det äldre svenskbesläktade språket älvdalska (Wikipedia), vilken också saknar ISO-språkkod, väcks frågan om språket ska representeras på Wiktionary eller inte, och om det isåfall ska hanteras som ett eget huvudspråk eller som ett underspråk till svenska i strukturen här på Wiktionary. (Se även Malldiskussion:elf). Vad finns för åsikter och idéer om dessa två spörsmål? ~ Dodde 14 januari 2009 kl. 18.29 (CET)Svara

Slovio har jag nog ingen åsikt till. Men älvdalska är enligt mig ett helt eget språk och inte en svensk dialekt. --Fringilla 14 augusti 2009 kl. 00.32 (CEST)Svara

Angående språkkoden: Både en:wp och Ethnologue¹ anger att iso-koden är dlc (från det alternativa engelska namnet Dalecarlian), samma sak anges i ett dokument som jag hittade på SIL:s hemsida² . Däremot verkar SIL³ inte ha infört denna kod i själva ISO-standarden, eller också så är den bortplockad. Däremot hittar jag ingenstans att elf skulle användas; har frågat 85 om källa, samt på en:wp om varför SIL inte i dagsläget känns vid koden dlc "officiellt". \Mike 12 januari 2009 kl. 21.27 (CET)Svara

Jag hittade koden på engelska Wikipedia. "85" 14 januari 2009 kl. 21.12 (CET)Svara

Just språkkoden verkar vara en felaktig uppgift i den artikeln då (om det inte finns nån mystisk förklaring som Mike lämnar dörren öppen för). Se vidare diskussion på Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn. ~ Dodde 15 januari 2009 kl. 02.12 (CET)Svara

Tydligen togs språkkoden bort igen. ~ Dodde 14 februari 2010 kl. 20.57 (CET)Svara

Den här mallen har ersatts av {{ovd}} (den nya ISO 639-3-språkkoden för älvdalska), och alla förekomster av språkkoden dlc på Wiktionary (utom på diskussionsidor) har ersatts med den nya mallen. Den här mallen bör väl raderas nu, eftersom språkkoden inte används för något specifikt språk utan för samtliga dalmål? "85" 27 juli 2016 kl. 17.37 (CEST)Svara

Schlesiska är ett språk talat i Schlesien, har på wikimedia en encyklopedi {{szl}} men ingen ordbok. Borde det inte finnas här på svenska wiktionary? --Svenji 14 mars 2009 kl. 19.01 (CET)Svara

Det finns en längre artikel på engelska wikipedia. --Svenji 14 mars 2009 kl. 19.04 (CET)Svara

Absolut ska den det. Har lagt till det nu i stilguiden och sorteringslistan samt skapat {{szl}} innehållande språknamnet.

Kan ju tala om till att börja med att jag inte hade en aning om att de hade ett eget språk i Nauru, men det där med språknamnet är jag faktiskt lite osäker på om det stämmer.
Nationalencyklopedins nätupplaga uppger att språket heter nauruanska, wikipedia säger nauriska. SAOL 13 har ingen uppgift om att språket finns, men nauriska finns med som i betydelsen kvinnlig nauruer. Jag provade att googla på nauriska, och fann att förutom wiki-projekten så var det inte alls lika vanligt att använda det som språknamn som nauruanska (med recervation för att orden kanske syftar på kvinnor och inte språk ibland). ¨*~Svenji 26 mars 2009 kl. 15.00 (CET)Svara

Hej! Jag tycker att vi bör separera klassisk grekiska från grekiska och göra det till en egen kategori. Det är ganska stor skillnad stavningsmässigt och böjningsmässigt mellan dessa och dessutom har klassisk grekiska en egen språkkod (grc). Ett annat argument är att enwikt har delat upp klassisk grekiska och grekiska. Jag syftar inte på att döpa om grekiska till nygrekiska, utan endast att skapa ett språknamn för klassisk grekiska.

Att ha klassisk grekiska och grekiska ord i samma kategori är enligt mig som att ha fornnordiska och svenska ord i samma kategori.

--Fringilla 14 augusti 2009 kl. 00.30 (CEST)Svara

Egen kategori och rubrik för klassisk grekiska ska vi absolut ha (har vi inte redan det?). Däremot ska vi ju ha som vi (och enwikt) har nu bland översättningarna, alltså att de skiljs åt på undernivå (vill man åt klassisk grekiska letar man under g och inte under k). Och i de sammanhang där man klart talar om historiska förhållanden, d.v.s. etymologier, säger man vanligtvis bara grekiska; man behöver emm inte skriva klassisk grekiska vid varje sånt tillfälle. /Fenix 14 augusti 2009 kl. 15.41 (CEST)Svara

Absolut - det kan dock vara så att ingen tidigare har lagt in några ord på klassisk grekiska :)

Men för att anknyta till norsk-diskussionen härunder: bör rubriker, punkter i översättningslistor och kategorier vara "Klassisk grekiska" eller "Grekiska (klassisk)"? \Mike 16 januari 2010 kl. 17.55 (CET) (som tyvärr inte kan se skillnad på modern och klassisk grekiska, och därmed inte kan hjälpa till med att kontrollera så att ingen har lagt in klassiska ord i Kategori:Grekiska/Alla uppslag)Svara

En språkkod - ett språk är den princip vi hittills har följt. Om vi följer den principen bör grekiska och klassisk grekiska ur struktursynpunk betraktas som två skilda språk som vilka andra språk som helst. Samma namn på språket i rubriken som namn på språket i översättningslistan, är vidare den princip vi följer - vi använder inte undernivåer i översättningslistorna såsom exempelvis görs på enwikt. Om vi vill ändra principer, ändra allomfattande strukturer, eller om vi vill göra undantag från principer eller strukturer bör det analyseras från ett bredare perspektiv, vilka konsekvenserna blir och om fördelarna i slutänden uppväger nackdelarna. Tills detta är gjort bör klassisk grekiska sorteras in under "k" i översättningslistorna. (Många befintliga uppslag behöver även justeras med avseende på denna ändring, då många klassisk-grekiska översättningar är placerade efter "grekiska") ~ Dodde 16 januari 2010 kl. 20.20 (CET)Svara

Söker man efter klassisk grekiska så söker man under g, inte k; bland översättningarna är underpunkter det enda naturliga. Vad gäller rubriknamn kommer det ju aldrig att vara mer än två språkrubriker i samma artikel, så val av rubriknamn har rätt liten praktisk betydelse för alfabetisering (man kan ju anta att man väntar sig hitta klassisk grekiska efter nygrekiska). Jag ser faktiskt inga egentliga nackdelar alls, det blir bara lättare att hitta - att behöva ändra på systemet må kräva lite ansträngning men kan i sig inte ses som en nackdel för själva utfallet. /Fenix 17 januari 2010 kl. 10.50 (CET)Svara

Ang. och . Det känns som om ändringarna hände lite väl snabbt, utan plan för migrering av existerande uppslag och utan förvarning. Jag ångrar därför de ändringarna och uppmuntrar till diskussion, även om jag själv känner att jag har ganska lite att bidra med. //Skal 18 december 2012 kl. 21.06 (CET)Svara

Jag gick efter "be bold"-principen och fixade lite. Jag hade just fixat etymologin för gorilla när jag plötsligt såg att det stog "av nygrekiska", (jag hadde bara tagit grekiska-mallen). Klassisk dito saknades helt i språklistan. Jag tänker att det blev bättre, även om det kanske inte är den bästa lösningen. Hur ska man hitta klassisk grekiska om den inte ens finns i listan? -- Kiewbra (diskussion) 18 december 2012 kl. 21.49 (CET)Svara

(som även nämnt på annat ställe) Om än kortfattat beskrivs det i dokumentationen till mallen (tillfälligt placerad på Malldiskussion:härledning) "språkkod el (grekiska) ändras automatiskt till nygrekiska. Nygrekiska används ofta i kontrast till klassisk grekiska. språkkod grc (klassisk grekiska) ändras automatiskt till grekiska. Klassisk grekiska är fortfarande vad som åsyftas." Att grc saknades i språkkodslistan på Wiktionary:Stilguide/Språknamn är nog en ouppmärksammad miss. ~ Dodde (diskussion) 19 december 2012 kl. 06.05 (CET)Svara

Då lägger jag tillbaka den. -- Kiewbra (diskussion) 19 december 2012 kl. 12.03 (CET)Svara

Varför särbehandla norska? Varför inte bara ha det på samma sätt som andra språk med olika skriftspråksvarianter, som amerikansk och brittisk engelska, som underpunkter under punkten norska? Det finns knappast någon som hävdar att bokmål och nynorska skulle vara olika språk, bara olika skriftspråksvarianter. Framför allt lär folk inte hitta den norska översättningen när den inte ligger under n. /Fenix 16 januari 2010 kl. 10.32 (CET)Svara

Jag håller med dig. Vem skulle leta efter "norska" under "bokmål"? Vi är uppenbarligen ganska ensamma om att behandla de två målformerna på det här sättet. En:wikt och no:wikt lägger i de fall det krävs in den specifika målformen i parantes i h2-headern. Kanske har detta dryftats tidigare? Diupwijk 16 januari 2010 kl. 10.47 (CET)Svara

Skillnaden är att andra skriftspråksvarianter oftast sammanfaller, vilket inte är fallet med bokmål/nynorska. De är ju faktiskt två skilda skriftspråk, och därför har vi behandlat dem som sådana. Risken om man tillåter bara "norska" är att uppslagsförfattare inte klargör vilken variant som avses. En annan möjlighet vore att döpa om "bokmål" och "nynorska" till "norska, bokmål" och "norska, nynorska" (eller med parenteser istället). Det har diskuterats förut (vet inte precis var, men åtminstone här ovanför).

Håller ni med om att det är bra att inte tillåta bara "norska"? Har vi tänkt för enkelspårigt? //Skal 16 januari 2010 kl. 15.10 (CET)Svara

Ja, jag håller med om att det kan vara bra att alltid ha dem var för sig, men då bör det vara som underpunkter under norska bland översättningarna och inom parentes efter norska i rubrikerna. /Fenix 16 januari 2010 kl. 16.13 (CET)Svara

De principer vi utgår ifrån är att "egen språkkod => egen språkrubrik", och "samma språknamn som används i språkrubriken används såväl i översättningslistan som i rubriknamn och i olika mallars språkparameter". (Gäller även diskussionen i stycket ovan om grekiska). Det är en solid struktur som man bör vara mycket försiktig att ändra på utan att väga in alla konsekvenser. ~ Dodde 16 januari 2010 kl. 17.15 (CET)Svara

Det vore väl förstås möjligt använda "norska (bokmål)" som huvudpunkt i översättningslistorna också, så att vi helt enkelt genomgående byter varje "bokmål" till "norska (bokmål)" över mer eller mindre hela sv:wikt. Rubriknamn, översättningslistor, kategorinamn, etc.

Jag började en gång i tiden, här ovan, på en lista över olika språknamn med varianter och dialekter som jag gissade skulle kunna komma ifråga, och motsvarande språknamnsmallar. Den kanske skulle byggas på och gås igenom? \Mike 16 januari 2010 kl. 17.21 (CET)Svara

Om vi går ifrån att behandla språken på Wiktionary ur NPOV-principen att "en språkkod - ett språk", så bör man ju diskutera vidare isåfall och ändra en massa språknamn: Bokmål -> Norska (Bokmål), Mandarin -> Kinesiska (Mandarin), Älvdalska -> Svenska (Älvdalska), Meänkieli -> Finska (Meänkieli), Sicilianska -> Italienska (Sicilianska), Lågtyska -> Tyska (Lågtyska), Fornsvenska -> Svenska (Fornsvenska), Serbiska -> Serbokroatiska (Serbiska). Vill vi verkligen "go down that road" med allt vad det innebär med tveksamma POV-val? Detta utöver att valet av språknamn faktiskt blir mindre intuitivt och innebär mer arbete, då man med denna struktur behöver lära sig hålla reda på vilka språk som enligt Wiktionary betraktas som huvudspråk och vilka som betraktas som underspråk. Dessutom skulle jag vara tveksam till om utseendet på kategorinamnen blir särskilt tilltalande med språken uppdelade i huvudspråk och underspråk. ~ Dodde 16 januari 2010 kl. 17.33 (CET)Svara

Det är inget "tveksamt POV-val" att alfabetisera norska under bokstaven n. För det första behöver det inte alls vara liktydigt med NPOV att utgå ifrån språkkoden. För det andra handlar det om att underlätta för den som ska söka information, då ingen skulle söka efter norska på b - det är detta som är betydligt mindre intuitivt än alternativet (och att det är norska som är huvudspråket lär det nog inte vara några problem med).

Även om man kan diskutera vissa av de andra exemplen ovan påverkar inte det behandlingen av norska, och om vi gör på ett visst sätt med norska så betyder inte det att det är applicerbart på de andra - bedömningarna måste vara individuella för varje språk, då situationen för varje varietet är unik (de andra exemplen ovan har även gemensamt att det inte rör sig endast om skriftspråksvarianter som i norska).

Det enda som jag tycker skulle vara lite problematiskt med att ändra för norska är väl då hur vi ska göra med kategorinamnen, men jag tror inte att det spelar så stor roll hur pass tilltalande utseendet på kategorier är - själv tycker jag i varje fall att det är föga tilltalande att inte ha en kategori Kategori:Norska/Substantiv alls. /Fenix 17 januari 2010 kl. 10.49 (CET)Svara

Jag är lite frågande till om skillnaden mellan bokmål och nynorska är så stor att det skulle försvåra "sammanfogning", som nämns ovan. Min uppfattning är att de flesta orden har samma betydelse och användning; det som skiljer är böjning. Skillnaden är helt visst större än mellan brittisk och amerikansk engelska, men man skall nog inte heller överdriva denna. Diupwijk 17 januari 2010 kl. 11.25 (CET)Svara

Alla verkar tycka olika, mer information om skillnader åsiktsmässigt och statistikmässigt efterlyses. Oavsett vilken ändring vi gör så är det en hel del jobb med att genomföra den. Vi ändrade för något år sen efter lång tid och jag la rätt mycket tid på det och nu ska det ändras tillbaka, utan att mycket mer information tillkommit... Vad säger att vi om ett år inte får för oss att ändra tillbaka ytterligare en gång?

Det finns två alternativ: Behandla det som ett språk eller behandla det som två språk. Finns ett korrekt och ett felaktigt synsätt? Vad anser den norska befolkningen? Vad anser det norska "språkrådet"? Hur stor andel av orden är gemensamma, hur stor del skiljer? Hur skiljer sig böjningsmönstrena åt? Är det möjligt att skapa gemensamma böjningstabeller för bokmål och nynorska? Känner gemene man (av de som redigerar norska uppslag) till böjningsmönstrena för både bokmål och nynorska, så att det inte uppstår problem när man vill lägga till böjningsmallar för att man bara kan med ettdera språken?

Tekniskt sett finns inga hinder för att ändra språknamnen bokmål och nynorska till exempelvis norska (bokmål) och norska (nynorska) så länge språknamnsvalen avspeglas i såväl rubriker, översättningar, kategorinamn och språkparametern i diverse mallar. Att sammanslå de båda till "norska" och strukturmässigt behandla nynorska och bokmål som brittisk och amerikansk engelska bör göras snarare hellre än senare, om det med beaktande av svaren från mina inledande frågor visar sig vara det mest korrekta att göra. Jag är öppen för båda förslagen, men innan vi genomför en större strukturändring bör konsekvenserna belysas ordentligt först. Så har vi någon insatt norsk deltagare här, eller någon svensk deltagare med fördjupat intresse och fördjupad kunskap i norska som har lite svar att ge? ~ Dodde 17 januari 2010 kl. 20.09 (CET)Svara

Jämtska har förvisso ingen ISO-639-3-kod men det har inte Älvdalska heller. Då är frågan om det ska räknas som språk eller dialekt, tänkte lägga till det på samma grunder som Älvdalska. Wikipedia anger ”jmk” som språkkod. Lite klurigt i och för sig eftersom det sägs ligga nära trönderska i Norge som har en annan dialekttradition där det aldrig skulle klassas som språk. Vad säger ni? Lundgren8 14 februari 2010 kl. 14.49 (CET)Svara

Det verkar som om det har funnits någon slags kod för jämtska iaf . Sedan verkar iofs skånska också ha fått en kod, så jag vet inte om det betyder nåt.

Genom att kolla på en-wp:s artiklar så verkar det som om jämtska ses som en grupp av dialekter medan älvdalska ses som eget språk.

Enl. sidan: "Generellt bör inte språk som saknar egen ISO 639-3-kod finnas i listan, såvida det inte finns synnerliga skäl till att ha med dessa".

Tidigare var åtminstone älvdalskan på väg att få en språkkod, men den kom inte med. jag vet inte riktigt vad som händer nu. //Skal 14 februari 2010 kl. 20.55 (CET)Svara

Jo jag funderade eftersom vi hade ord som kongro så kanske det borde läggas till på samma grunder som älvdalska, men som sagt jag vet inte själv. Lundgren8 14 februari 2010 kl. 21.04 (CET)Svara

Spontant (efter att ha kollat lite snabbt på Wikipedias artikel) kan jag känna att jämtska skiljer tillräckligt mycket från svenska för att behandlas separat som eget språk på Wiktionary. Jämtska böjningsformer kan exempelvis inte använda sig av svenska grammatikmallar. ~ Dodde 14 februari 2010 kl. 21.13 (CET)Svara

Å andra sidan, så kan man skapa särskilda svenska mallar som hanterar jämtskan, så frågan kanske egentligen är om vi vill gå ifrån att låta ISO-koderna vara det som avgör - till att börja göra egna bedömningar om "vad är språk och vad är dialekt". Att något hanteras som dialekt, behöver ju inte betyda att det inte finns möjlighet att redovisa. Orden hamnar i en särskild dialektkategori, och det markeras tydligt på uppslaget att ordet tillhör dialekten via dialekttaggen. ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 00.01 (CET)Svara

Det kan funka, samtidigt kan vi behöva en ISO-förtkortning om jag till exempel vill lägga till kongro bland översättningarna i spindel, jag vet inte riktigt hur många mål det finns men är ganska övertygad om att det kan bli en hel del om man accepterar alla under egna rubriker och man kanske borde dra någon gräns. Fast samtidigt så tror jag, tyvärr, inte att det kommer att infogas en massa ord på alla mål vi har. Lundgren8 16 februari 2010 kl. 00.05 (CET)Svara

Det kan ju vara bra om det finns ett standardiserat skriftspråk också, vilket det gör för älvdalska. För jämtska tror jag att det inte finns något officiellt och för orsamål har jag ingen aning, angående –föregående osignerade kommentar är från Lundgren8 (diskussion • bidrag)

Om jämtska använder rubriken svenska, så gäller motsvarande i översättningslistorna, att de presenteras som en svensk översättning (med jämtska skrivet inom parentes för att poängtera att det är fråga om en översättning som gäller jämtska). ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 00.21 (CET)Svara

Problemet med just avsaknaden av dokumentation är just varför jag iaf vill använda wiktionary. Gällande orsamål så finns det otroligt lite dokumenterat. Det vore kanon om man t.ex. kan översätta ett svenskt ord till orsamål och tillbaka. För att göra detta antar jag att man måste ha en ISO-förkortning.. Eller har jag fel? /Jon

Jag tycker absolut att du har rätt, men de kan ju finnas representerade utan att för den sakens skull finnas i översättningslistorna utan ha egna artiklar istället? Om alla mål ska samsas under svenska i översättningslistorna kan det bli ganska trångt, och för att ha en egen artikel behöver man ingen ISO-förkortning. Lundgren8 16 februari 2010 kl. 00.30 (CET)Svara

OK, så det innebär att det inte behövs en ISO-kod för att kolla en översättning då? Jag fick t.ex. problem när jag skulle skriva ordet "kall" på orsamål som betyder "karl" på svenska. Sök t.ex. på gris och sedan på karl så ser du problematiken. (Fick tips av en annan hur man bör skriva ord på dialekter)--Bamsejon 16 februari 2010 kl. 00.50 (CET)Svara

Hej!

Det kan diskuteras länge om dialekter är ett eget språk eller ej. Norr om Rättvik i Dalarna så talas det dock "mål" vilket är svårare för gemene svensk att förstå än t.ex. både norska och svenska.

Själv så är jag lite involverad i Orsamål och vill gärna starta ett projekt med att starta en wiktionary för "språket" orsamål. Mest för att dokumentera det för eftervärlden.

Problemet är dock att det inte är ett officiellt språk. Det finns väldigt lite dokumenterat och målet motarbetades under större delen av 1900-talet av staten som propsade på rikssvenska.

Hur går man tillväga? Det bästa hade naturligtvis varit att ansöka om ett nytt språk på wiktionary, men då måste språket ha en ISO-kod såvitt jag kan förstå.

Finns det någon som har något vettigt förslag?

Det är inte mer än runt 500 personer som pratar språket / målet idag, i min generation så är det nog inte mer än runt 10-20 st. som kan prata mål.

MVH: Jon Andersson

Det är inget absolut krav att språket ska ha egen ISO-kod. I Stilguiden står för närvarande: "Generellt bör inte språk som saknar egen ISO 639-3-kod finnas i listan, såvida det inte finns synnerliga skäl till att ha med dessa". Frågan är nog egentligen mer praktisk än "politisk", liksom att gränsen går vid - finns iso-kod eller ej, att dra gränsen någonstans. En dialekt beskrivs under en ==Svenska==-rubrik, medan ett språk beskrivs under egen språkrubrik. Vilket sätt är smidigast? Det handlar alltså inte om ifall orden ska finnas med eller ej - endast om hur de ska presenteras. Ett par viktiga saker som kan avgöra är exempelvis hur stor andel av orden som är gemensamma med det "allmänsvenska" språket och (hur väl) språket/dialekten kan använda svenska grammatikmallar? Om ens dessa två frågor är av tillräckligt avgörande betydelse vet jag inte. Det kan ju exempelvis skapas speciella svenska grammatikmallar för jämtska. Och det kan finnas ett värde i att låta en gräns vara en gräns. Detta har inte diskuterats mycket, så jag skulle vilja höra fler åsikter och argument. "Ett språk är ett språk och en dialekt är en dialekt - vi lägger oss inte i den politiken, utan utgår ifrån gränsen som ISO-koderna utgör". Det finns säkerligen en hel del fler frågor som har betydelse. Diskussioner finns även om älvdalska och jämtska som båda saknar språkkod här ovan. ~ Dodde 15 februari 2010 kl. 23.56 (CET)Svara

Jo, personligen tycker jag nog att orsamålet kan jämföras med älvdalskan och är snarare mer likt älvdalsmål än svenska. Till nackdel för orsamål är dock att det inte är mer än runt 500 personer idag som kan tala det. Därav behovet att på något sätt dokumentera det.

Personligen så är jag ingen expert gällande orsamål, men eftersom det finns ett stort behov av en ordbok för att kunna dokumentera språket skriftligt (Det finns dessvärre inte mycket dokumenterat) så torde det kunna kategoriseras på samma sätt som älvdalsmål.

Jag testade att lägga till en översättning på ordet "gris" till orsamål. Jag är för övrigt inte mer än några timmar gammal som användare till wiktionary så jag uppskattar all hjälp man kan få.

Jag började intressera mig för orsamålet eller "ossmål" som det heter efter att jag startat en facebook-grupp där antalet medlemmar växer. /Jon

Du kan signera dina inlägg med fyra tildetecken: ~~~~. Jag gjorde denna ändringen samt skapade uppslaget quött, vilket är på det sätt det skulle fungera om orsamål hanterades som en dialekt. ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 00.28 (CET)Svara

OK, testade att lägga upp måne samt karl på orsamål (som synonym) Dock stöp det på ordet för karl på orsamål som heter kall. Länkar jag på samma sätt så kommer jag till svenskans "kall" dvs. kyligt...--Bamsejon 16 februari 2010 kl. 00.47 (CET)Svara

Då kan du skapa en ny betydelse under samma rubrik på svenskan. Om det till exempel står 1. kylig så kan du skriva

#{{tagg|orsamål}} ] under så blir det två betydelser. :) Jag skapade för övrigt en orsamålskategori. Lundgren8 16 februari 2010 kl. 00.49 (CET)Svara

Aaaah, tackar.. hmm, jag börjar förstå att folk kan fastna i wikipedia o.liknande.. Ämlans vad fort man får hjälp som newbie! :)--Bamsejon 16 februari 2010 kl. 00.52 (CET)Svara

Förresten, var menar du att jag ska lägga ovanstående tagg? Kan någon lägga till den? Under synonymer på kall?--Bamsejon 16 februari 2010 kl. 00.58 (CET)Svara

Nja, Lundgren, kylig är ett adjektiv, och karl ett substantiv, så de bör vara under olika ordklassrubriker , men annars var det rätt :) #{{tagg|orsamål}} ] placeras på definitionsraden. ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 01.09 (CET)Svara

Ah, du har rätt, tänkte inte igenom själva innebörden så mycket. Tänkte mest på formateringen. Såklart ska det vara som Dodde sade. Lundgren8 16 februari 2010 kl. 01.16 (CET)Svara

Glömde bort att vi ju har diskuterat att skippa bland annat synonymrubriken, och istället skriva ut synonymerna direkt under gällande definition. Detta började vi med för bara nån dag sedan och det är flera tusen uppslag som kommer att ändras. Men det är väl lika bra att göra "rätt" från början :) , , . ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 01.41 (CET)Svara

Efter att ha gjort lite efterforskning och passat några spörsmål är jag väldigt säker på att vi kan sätta gmq-fsv (eller kanske t.o.m. bara fsv) som kod för fornsvenska. Har vi några regler gällande språk som inte har ISO-koder, eller är det bara att sätta i gång? – Smiddle 29 mars 2010 kl. 20.49 (CEST)Svara

Inga andra än att de inte ska krocka med befintliga ISO-koder, eller koder som kan komma att krocka med andra mallnamn. Som alltid är det väl önskvärt att det finns någon tanke bakom de koder som väljs. Vad står "gmq" för? Vad jag kan se finns varken gmq eller fsv som befintliga koder, så tekniskt sett skulle vilken som helst fungera. ~ Dodde 29 mars 2010 kl. 21.46 (CEST)Svara

Det närmaste man kan komma till en officiell ISO-kod för fornsvenska är gmq (ISO 639-5), som står för 'nordgermanska språk'. Därmed bör det inkluderas i koden, eftersom det inte finns någon kod för själva fornsvenskan. Jag är osäker på huruvida man bör använda ensamt fsv, eftersom det helt och hållet skulle vara "hittepå". Jag följer det engelska exemplet; gmq-osw används på en-wikt. – Smiddle 29 mars 2010 kl. 22.03 (CEST)Svara

Okej, finemang! Känns bra och framtidssäkert med gmq-fsv, som du föreslog! Är som du tveksam till bara fsv åtminstone nu när det uppenbarligen finns ett systematiskt alternativ. ~ Dodde 29 mars 2010 kl. 22.46 (CEST)Svara

Vilken avgränsning gäller? Under vilken tidsperiod skall ett ord ha varit använt för att det skall räknas som fornsvenskt? Diupwijk 30 mars 2010 kl. 00.24 (CEST)Svara

Klassisk fornsvenska talades mellan cirka 1225 och 1375, yngre från cirka 1375 till 1526. – Smiddle 30 mars 2010 kl. 00.28 (CEST)Svara

Är detta verkligen ett eget språk? en-wp menar att det bara är en dialekt av nederländska. – Smiddle 15 januari 2011 kl. 15.39 (CET)Svara

Svwp skriver att det är en dialekt hur kulturell synvinkel, men ett språk ur lingvistisk synvinkel, och det har en egen ISO 639-3-språkkod vls, för att motivera mina redigeringar som föranleddes av oinloggad 94.226.98.138:s redigeringar i Zweedn. Känner personligen inte till något om detta så jag litar på annans bedömning ifall sådan finns. ~ Dodde 15 januari 2011 kl. 16.17 (CET)Svara

Jag menar på att både flamländska och den till synes ytterligare indelningen västflamländska båda är en dialekt av nederländska. Det är i princip bara uttalet som skiljer vilket jag antar här är representerat i skrift. Men jag är inte heller expert, men samtidigt kan man klassificera varenda dialekt i hela Tyskland och Holland som ett språk i så fall. Lundgren8 16 januari 2011 kl. 13.50 (CET)Svara

Detta kan väl jämföras med orsamål, som här behandlas som en dialekt av svenskan trots avsevärda skillnader (som verkar vara mycket större än mellan nederl. och västfl.)? Om det inte räknas som ett eget språk kan västflamländska väl knappast göra det heller? – Smiddle 16 januari 2011 kl. 14.25 (CET)Svara

Vi får komma ihåg att vi inte direkt påstår något vara en dialekt eller ett språk bara för att vi väljer en speciell struktur för språket/dialekten. Men hur somm helst så verkar det vara två röster för "dialektstrukturen" och en blankröst, så jag återställer mina ändringar. ~ Dodde 17 januari 2011 kl. 07.36 (CET)Svara

Jag är smått förtjust i härledningsmallen och tänkte ägna helgen åt nederländska. Men, jag märkte att "Old Dutch" inte fanns någon mall för. Jag tänkte logiskt för mig själv att det borde heta fornnederländska, men märkte sedan att SAOB endast har uppslag om fornlågfrankiska. Nordisk familjebok omnämner språket under uppslaget om frankiska som fornlågfrankiska, men med varianten fornnederländska. Jag tar mig friheten att från mina undersökningar bestämma tillsvidare att fornlågfrankiska är den variant vi andvänder på svenska wiktionary i språkmallar. ISO-3koden är odt. ╰ Svenji 2 februari 2013 kl. 23.05 (CET)Svara

Kör på! :) ~ Dodde (diskussion) 4 februari 2013 kl. 19.28 (CET)Svara

Lade just märke till att språkkoden för normandiska här är {{nrm}}, medan detta inte styrks av ISO-3 där koden används för austronesiska språket narum. Det finns en iso-2-kod för normandiska som är rua. Är inte det hela lite förvirrande? Och inkonsekvent? Vad är bakgrunden till det här? ╰ Svenji 17 mars 2013 kl. 01.45 (CET)Svara

I första hand använder vi här på Wiktionary de koder som Wikimedia/Wiktionary/Wikipedia använder för detta språk. Vad jag förstår så finns en normandisk språkversion av Wikipedia () som använder språkkoden nrm. Vad Wikimedia som jag antar bestämmer språkkoden har vägt in i beslutet vet jag dock inte. ~ Dodde (diskussion) 22 mars 2013 kl. 08.16 (CET)Svara

Finns det någon anledning till att lombardiska (lmo) inte står med i listan? Kategori:Lombardiska/Alla uppslag finns (innehåller 1 uppslag), {{lmo}} finns och språket är redan inkluderat på Wiktionary:Användare/Robotar/Sorteringsinställningar, Användare:Mike/antal artiklar efter språk, samt förekommer under översättningsrubriken på några få uppslag. "85" 4 februari 2014 kl. 16.27 (CET)Svara

Den som la till mallen glömde kanske att lägga in språket också på den här sidan. Du får gärna fixa det. //Skal 4 februari 2014 kl. 17.15 (CET)Svara

Ok, då gör jag det. "85" 4 februari 2014 kl. 17.17 (CET)Svara

Jag funderar på om vi vill använda oss av samma språkkod som engelska wiktionary Mall:gmq-oda eller en egenkonstruerad kod i stil med den för fornsvenska (gmq-fsv), alltså för forndanska Mall:gmq-fda. ╰ Svenji 15 november 2014 kl. 17.45 (CET)Svara

Används fy (frisiska)? Wikipedia har koden ffr. --2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 2 februari 2017 kl. 18.38 (CET)Svara

Och Saterfrisika (stq)? --2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 2 februari 2017 kl. 19.12 (CET)Svara

Frisiska används, se {{fy}} och Kategori:Frisiska/Alla uppslag. Saterfrisiska finns inte men ta upp det på bybrunnen angående skapande av språkmallen {{stq}}..Jonteemil (diskussion) 8 februari 2017 kl. 19.22 (CET)Svara

Vad är skillnaden mellan urturkiska och fornturkiska? Och används verkligen "urturkiska" som benämning på ett språk? När jag googlar så hittar jag inte mycket som talar för det. "85" 21 april 2017 kl. 21.12 (CEST)Svara

@ÅttioFem: Urturkiska motsvaras av engelska w:Proto-Turkic language medan fornturkiska motsvaras av engelska w:Old Turkic language. Skillnaden är att fornturkiskan är yngre och belagd medan urturkiskan är en rekonstruktion av det språket som utvecklades till alla turkspråk idag (turkiska, azerbajdzjanska, turkmeniska m.fl.). En rekonstruktion av deras gemensamma förfadersspråk. Ps. Även medelturkiska finns (w:Middle Turkic language.Jonteemil (diskussion) 22 april 2017 kl. 02.12 (CEST)Svara

@ÅttioFem: Anledningen till att du inte hittar några sökningar är nog eftersom urturkiskan inte har ett belagt namn på svenska. Jag direktöversatte bara "proto-turkic" för att kunna göra en härledning på guss. På .en.wikt. stod den nämligen av urturkiska *någonting. Asterixen antyder att ordet är en rekonstruktion och inte säkert belagd. Det verkar så i alla fall.Jonteemil (diskussion) 22 april 2017 kl. 02.16 (CEST)Svara

Ok, tack för förklaringen! "85" 8 maj 2017 kl. 13.41 (CEST)Svara

som har Mall:war som koden i Wikipedia är inte i listan. Har det ingen kod i wiktionary? --2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 7 juli 2017 kl. 15.23 (CEST)Svara

(moved following from Wiktionary:Bybrunnen)

Although there is a already a(n empty) category for this language there is no language code (at least war isn't working with the translation template and there is no entry in the list). May someone create it or is it for some reason not welcome? Thx in advance. --2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 7 juli 2017 kl. 17.43 (CEST)Svara

I could see that the language was missing in list of languages here at Wiktionary:Stilguide/Språknamn (now added), and also in the list at {{#invoke:lang/data}} module data (now added aswell), but the language code template {{war}} (which the translation template {{ö}} is still using - it will be switched to be using the module soon) actually already existed since 21 April - not for long, but still (history). So I feel that "war" should have worked with the translation template, and since I didn't do any change to the {{war}} template - is there still a problem? Note that {{ö}} should be used and not {{ö+}} (which is only used if an entry exists in the specific language's own Wiktionary). ~ Dodde (diskussion) 8 juli 2017 kl. 05.18 (CEST)Svara

Ofcourse the list can never be complete. Generally, if the language has an ISO 639-3 code, it is welcome and can be included. If it has it's own Wikimedia code, same. One reason for the list is to help picking the language name we decided to use for a certain language code (sometimes are more than one correct but only one language name for each code is used in Swedish Wiktionary). If a particular code is missing, you can always use the code "xx" for any language that is missing its own language code (ofcourse if you plan to add hundreds of entries in this language, adding the language code first is a good idea). So in your situation, "war" didn't work, you could have used "xx" instead. Eventually someone would see the pages show up in "unknown language" categories and then add the language code to the list and module etc. ~ Dodde (diskussion) 8 juli 2017 kl. 07.51 (CEST)Svara

Jag vet att vi inte har löst problemet och jag kommer inte göra det nu heller. Det verkar rimligt att bara använda ett av begreppen, och eftersom dom flesta av våra uppslag använder "kinesiska" så tar jag nu bort "mandarin".

Jag kommer återställa/ta bort följande:

• @Lex Veritatis la till mandarin på Modul:lang/data
• @Dodde la till språket på Wiktionary:Projekt/Mallar och moduler
• @Der.shtern skapade Mall:cmn

Om någon i framtiden vill ändra kinesiska > mandarin, så behöver alla referenser till "kinesiska" fixas. //Skal 4 mars 2018 kl. 22.27 (CET)Svara

Jag skulle vilja kunna skapa härledningar till ursemitiska, och engelska wiktionary använder sig av språkkoden sem-pro. Vill vi använda samma här, eller en egen utifrån mönster för t.ex. uritaliska: itc-uit? I så fall föreslår jag sem-use. Svenji (diskussion) 10 december 2019 kl. 15.26 (CET)Svara

Sil anger att det finns 7 språk som denna kod refererar till men att dessa sju språk i vissa aspekter också fungerar som ett språk. Ungefär som norska består av nynorska och bokmål. Vi har ju delat upp dessa att hanteras var och en för sig, men det kanske inte är värt att dela upp dessa språk i 7 koder eftersom vi inte har alltför många som är kunniga i dessa språk på Wiktionary just nu. ~ Dodde 12 februari 2008 kl. 07.58 (CET)Svara

Skulle vilja veta om språknamnet kan verifieras. Jag lyckas hitta på wp och NE att folket som talar språket(språken) heter ojibwa och inte ojibwe . Någon som kan hitta någon information om detta? ~ Dodde 12 februari 2008 kl. 08.05 (CET)Svara

Borde denna ändras till bara berber liksom oj's ojibwe, eller borde ojibwe ändras till ojibwespråk? Båda är "kollektiva" språk. ~ Dodde 12 februari 2008 kl. 08.15 (CET)Svara