Böjningar av argue | Singular | Plural | |
---|---|---|---|
1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
Presens | argue | argues | argue |
Preteritum | ◀ | argued | ▶ |
Perfektparticip | ◀ | argued | ▶ |
Presensparticip | ◀ | arguing | ▶ |
argue
I engelskan sedan omkring år 1300. Via fornfranska arguer från latin (möjligen först via en frekventativ bildning argutare, "att pladdra") arguere, "bevisa", "visa på", "demonstrera", "argumentera", ursprungligen "klargöra", "belysa", "visa"; detta går tillbaka till urindoeuropeiska *h₂erǵu-yo-, från roten *h₂erǵ-, "att skina", varav även bland annat latin argentum, "silver", och grekiska ἀργός, "skinande", "vit".