Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet
fason. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet
fason, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger
fason i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet
fason finns här. Definitionen av ordet
fason hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen av
fason och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Svenska
Substantiv
fason
- sätt, form
- Bredvid hängde på pinnar en lång rad av peruker i alla kulörer och alla de fasoner, som tänkas kan.
- skick, uppförande
- Den som bara av vår herre har fått aldrig så litet goda fasoner, han kan lätt använda dem vid hovet.
- (oftast i plural: fasoner) opassande och otillbörligt beteende/uppförande; påhitt, hyss, dumheter
- Ni får ursäkta oljudet, min granne håller på med någon fason i trädgården.
- Ni blev har redan blivit tillsagda, sluta upp med sådana här fasoner genast!
- Inte röra maten med fingrarna, vad är det för fasoner?!
- Sammansättningar: fasonbockad, fasondel, fasonfräs, fasonförskärning, fasongarn, fasongods, fasonhake, fasonhyvel, fasonjärn, fasonkaliber, fasonrör, fasonskaft, fasonspår, fasonsten, fasonstycke, fasonstål, fasonsvarv, fasontand, fasontegel, fasontråd, fasonvals, fasonvin, hattfason, hjärtfason, kappfason, lakejfason, pojkfason, rockfason, slynfason, underklassfason, översittarfason
- Besläktade ord: fasonera, fasonering, fasonlig
- Etymologi: Av franska façon,[1] av fornfranska faceon, fazon, façon (”stil, sätt, utformning, utseende”), av latinska factiō, av verbet faciō (“göra”).
Översättningar
Källor
- ↑ Svensk etymologisk ordbok: "fason"