galm

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet galm. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet galm, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger galm i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet galm finns här. Definitionen av ordet galm hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avgalm och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Fornnordiska

Substantiv

galm m

  1. buller, stoj; om slagen från vattenvågor och dito
  2. (överfört) vinande sjö, högljudd sjö, stormsjö
  3. skrik, rop, larm; oläte
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Användning: För sjönamn på diverse vattendrag: älvar, insjöar etc. Avledningar även funna i diverse mytologiska namn.
Etymologi: Bildat av verbet gala. Härlett i svenska galm, jalm (“dialektalt”), med avledningar galme, gelme, gelmer, galmare, gallmare, jälmare, hjälmare, fornsvenska galmir, *iælmber, ialman, samt isländska galm, galmr, -gelmir. Kognat med fornengelska gealm, fornhögtyska galm, fornsaxiska galm i samma betydelse, nederländska galm (”eko”). Besläktade sjönamn: galder (fornsvenska Vidhgalder), gallen (Skrikegallen), gällen (Djupgällen, Lillgällen), gälling (Gällingen).
Varianter: galma, galmar-, galmr, -gelmir

Isländska

Substantiv

galm m (förled: galmar-)

  1. (arkaiskt i lokalnamn) buller, stoj; om slagen från vattenvågor och dito
    Sammansättningar: Galmarströnd
    Etymologi: Av fornnordiska galm, bildat av verbet gala.
    Varianter: galmr, -gelmir

Nederländska

Substantiv

galm m

  1. eko

Verb

galm

  1. böjningsform av galmen

Källor

  • R. Cleasby & G. Vigfússon: An Icelandic-English Dictionary (1874): "galm"
  • Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok (1922), sida: 285
  • Elof Hellquist: Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia (1903-1906), sida: 165
  • Viktor Rydberg, Rasmus Björn Anderson: Teutonic Mythology (1891), sida: 286