gruva
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet gruva. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet gruva, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger gruva i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet gruva finns här. Definitionen av ordet gruva hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avgruva och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Koppargruva i Falun
Svenska
Substantiv
| Böjningar av gruva | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | gruva | gruvan | gruvor | gruvorna |
| Genitiv | gruvas | gruvans | gruvors | gruvornas |
| Som förled i sammansättningar används gruv-. | ||||
gruva u
- underjordisk anläggning där någon mineral utvinns ur berget
- Synonymer: (ålderdomligt) bergverk, mina
- Sammansättningar: besöksgruva, blygruva, gruvarbetare, gruvdrift, gruvhål, gruvindustri, gruvras, guldgruva, järnmalmsgruva, kolgruva, koppargruva, saltgruva, silvergruva, zinkgruva
- Se även: dagbrott
- Etymologi: Av tyska Grube.[1] Jämför med ursprung till grav, grop, gräva.
Översättningar
Översättningar
- bokmål: gruve f, mine (no) mf
- engelska: mine (en)
- finska: kaivos (fi)
- franska: mine (fr) f
- hebreiska: מִכְרֶה (he) m (mikhré)
- hindi: खान (hi) f (khān)
- indonesiska: tambang (id)
- isländska: náma (is) f
- italienska: miniera (it) f
- japanska: 鉱山 (ja) (こうざん (ja), kouzan)
- latin: fodina f
- meänkieli: kruuva
- nederländska: mijn (nl)
- nynorska: gruve f
- polska: kopalnia (pl) f
- portugisiska: mina (pt) f
- ryska: шахта (ru) f
- spanska: mina (es) f
- turkiska: maden (tr)
- tyska: Bergwerk (de) n, Grube (de) f, Mine (de) f
- ungerska: bánya (hu)
Verb
| Böjningar av gruva | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | gruva |
| Presens | gruvar |
| Preteritum | gruvade |
| Supinum | gruvat |
| Imperativ | gruva |
| Particip | |
| Presens | gruvande, gruvandes |
| Perfekt | – |
gruva
- (reflexivt: gruva sig, om nutid) rysa, förskräckas, förfasa sig (fasa vid tanken på något)
- Man gruvar sig redan.
- Gruvar mig vid tanken för dagen han inte finns längre.
- (reflexivt: gruva sig, om framtid) jämra, oroa sig djupt, ängslas vid tanken på något kommande obehagligt eller farligt
- De gruvar sig dagligen för att bli upptäcka av säkerhetspolisen.
- Kalle gruvar sig för hur han ska kunna tala om att han tappat bort sin förlovningsring.
- Han gruvade sig inför den långa sjöresan.
- (reflexivt: gruva sig, mindre brukligt, i avseende på person) känna oro eller obehag vid tanken på, fasa, frukta (vara rädd för någon); hysa oro för någon
- Jag gruvar mig för honom.
- 1931: Fröknarna von Pahlen III. Höstens Skuggor, Agnes von Krusenstjerna:
- Han vilade tätt intill denna kvinna, och han älskade henne inte ens. Han gruvade sig för henne.
- Han vilade tätt intill denna kvinna, och han älskade henne inte ens. Han gruvade sig för henne.
- Etymologi: Kognat med danska grue och bokmål grue i dylik betydelse. Även besläktat med danska och norska härledda substantivet gru (“skräck”).
- Besläktade ord: gruvlig, gruvsam
Översättningar
oroa sig