gäll

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet gäll. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet gäll, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger gäll i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet gäll finns här. Definitionen av ordet gäll hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avgäll och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även gall.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av gäll  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum gäll gällare  
Neutrum gällt
Bestämd
singular
Maskulinum gälle gällaste
Alla gälla
Plural gälla
  Predikativt
Singular Utrum gäll gällare gällast
Neutrum gällt
Plural gälla
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (gällt)?

gäll

  1. (om ljud) hög(ljudd), genomträngande, skarpt (ljud) med hög frekvens; modernt ofta om ton som ligger högt på tonskalan; förr även allmännare: ljudlig, kraftigt ljudande eller klingande, dånande; även högröstad
    1765: Tom Jones eller Hitte-barnet, sida 252, Henry Fielding (översatt av Mårten Ekelund):
    Et gäldt skrik.
    Ett gällt skrik.
    1880: Niagara, ur: Samlade dikter. Förra delen, Johan Nybom:
    Allt levande så plötsligt undanvek,
    i denna dödens vilda jättelek,
    och satan skrattade så gällt i bergen,
    så att det skar och kylde genom märgen.
    Fraser: (konkreta) gäll röst
    Varianter: Gälle, Gällen, Gäller
    Sammansättningar: gälljudad, gälljudande, gälljudd, gällskratt, gällskri, gällskrik, gällskrika
    Etymologi: Av stammen i svenska gälla, ursprungligen av fornnordiska gella. Besläktat med substantivet gäll, samt svenska gala, gall, gallra och sjönamnen Hjälmaren, Jälmaren, Galmaren etc.
    Besläktade ord: gala, gall, gallra, (adjektivet) gäll, gälla
  2. (om färg) gräll och stickande, bjärt och skrikande; färgstark

Översättningar

Substantiv

Böjningar av gäll  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gäll gället gäll gällen
Genitiv gälls gällets gälls gällens

gäll n

  1. (om ljud) verbalsubstantiv till gälla; galande; förr även allmännare: rop, skrik
    Etymologi: Från fornsvenska gæl (verbalsubstantiv till fornsvenska gælla), av fornnordiska rötter, ursprungligen ett verbalsubstantiv till fornnordiska gella. Besläktat med adjektivet gäll, samt svenska gala, gall, gallra och sjönamnen Hjälmaren, Jälmaren, Galmaren etc. Kognat med isländska gjǫll (verbalsubstantiv av gjalla), engelska yell etc.
    Besläktade ord: gala, gall, gallra, (adjektivet) gäll, gälla
  2. (historiskt) pastorat (omfattande ett en eller flera socknar)
    1985: Innan Alingsås blev stad: en västsvensk gränsbygds äldsta historia, Birgit och Peter Sawyer:
    I förteckningen över Alingsås gäll ur taxeringslängden till Älvsborgs lösen 1615 finns namnen på de borgare, som flyttat hit från Nya Lödöse.
    Sammansättningar: bondgäll, bönehusgäll, dekangäll, djäknegäll, kapellgäll, kaplansgäll, klockargäll, kyrkgäll, prebendegäll, predikogäll, prostgäll, prästgäll, regalgäll

Översättningar

Verb

gäll

  1. böjningsform av gälla