ren

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet ren. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet ren, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger ren i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet ren finns här. Definitionen av ordet ren hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avren och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även Ren.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av ren 1-2. Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum ren renare  
Neutrum rent
Bestämd
singular
Maskulinum rene renaste
Alla rena
Plural rena
  Predikativt
Singular Utrum ren renare renast
Neutrum rent
Plural rena
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning rent

ren

  1. fri från oönskade ämnen och partiklar
    Antonymer: smutsig, skitig, förorenad
  2. ej utblandad
    Antonymer: utblandad, utspädd
  3. (religiöst) fri från ondska eller synd
  4. (sport) om spelare som är omarkerad, ej bevakad av spelare ur motståndarlaget
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Antonymer: oren
Besläktade ord: rena, renlig, renlighet
Sammansättningar: stilren
Fraser: rena rama

Översättningar

Adverb

ren

  1. (finlandssvenska, ålderdomligt eller högtidligt i Sverige) variant av redan; även skrivet re'n
    Alla fåglar kommit re’n, vårens glada gäster. Vilken fröjd i solen sken, vilka sångarfester!

Substantiv

Böjningar av ren 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ren renen renar renarna
Genitiv rens renens renars renarnas
ren (hjortdjur)

ren

  1. en art (Rangifer tarandus) inom däggdjursfamiljen hjortdjur (Cervidae); individ av arten ren
    Se även: härk, vaja, sarv
    Sammansättningar: fjällren, renbenling, renbete, renbeteslag, renblomma, renbroms, rendrift, reneskimå, renfeta, renfett, renfiol, renfluga, renflyttning, renfäll, rengård, rengårde, renhandel, renhandlare, renhjord, renhorn, renhud, renhund, renhärk, renkalv, renko, renkött, renlav, renmjölk, renmärke, renpost, renpäsk, renrajd, renräkning, rensadel, renskiljning, renskinn, renskjuts, renskälla, renskötare, renskötsel, rensläde, renspann, renspår, renstam, renstyng, rentiden, renvall, renvandring, rentjur, renägare
  2. (oftast i sammansättningar) smalare markremsa vid väg, åker e.d.
    1905–1907: Den praktiske landtbrukaren. Populär rådgifvare i jordbruk och husdjurskötsel. 1–6 (Stockholm), Johan Fredrik Hallenborg:
    De öppna dikenas renar äro ofta ett tillhåll för ogräs, skadesvampar och skadeinsekter.
    Sammansättningar: dikesren, renmärke, vägren, åkerren

Översättningar

Katalanska

Substantiv

Böjningar av ren  Singular Plural
Maskulinum ren rens

ren m

  1. (däggdjur) ren
    Etymologi: Av franska renne.

Latin

Substantiv

Böjningar av ren  Singular Plural
maskulinum
Nominativ ren renes
Genitiv renis renum
Dativ reni renibus
Ackusativ renem renes
Ablativ rene renibus
Vokativ ren renes
Lokativ
Ordet tillhör den tredje deklinationen.

ren m

  1. njure