sällskap

Svenska

Substantiv

sällskap

1. det att vara tillsammans

   I hennes sällskap rann hela eftermiddagen bort utan att jag fick något vettigt gjort.

   Jag var där ute i sällskap med två andra nybörjare.

   Skulle vi kunna göra sällskap till dansen i kväll?

   Kom så gör vi sällskap med de två damerna i solhatt!

   Synonymer: samvaro

   Sammansättningar: sällskapsdam, sällskapsdans, sällskapsdjur, sällskapsdryck, sällskapslek, sällskapsmänniska, sällskapsresa, sällskapsrum, sällskapssjuk, sällskapssjuka, sällskapsspel

2. person(er) som man är tillsammans med; en (kär) vän man ofta eller stadigvarande umgås med

   Mitt huvudsakliga sällskap under kursveckan bestod i två trevliga killar från Kalmar.

   Jag föredrar att gå på teater utan sällskap.

   Sammansättningar: ressällskap

3. grupp människor (som tillfälligt är tillsammans)

   Det kändes lättare att ta kontakt med solobesökarna än med dem som kom i sällskap.

   På gatan slog vi oss i slang med ett trevligt sällskap som just varit på krogen.

4. klubb, förening

   Sammansättningar: musiksällskap, schacksällskap, segelsällskap

Besläktade ord: sällskapa, sällskaplig, sällskaplighet

Översättningar