snöga

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet snöga. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet snöga, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger snöga i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet snöga finns här. Definitionen av ordet snöga hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avsnöga och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Verb

Böjningar av snöga  Aktiv
Infinitiv snöga
Presens snögar
Preteritum snögade
Supinum snögat
Imperativ snöga
Particip
Presens snögande, snögandes
Perfekt

snöga

  1. (dialektalt, opersonligt) snöa
    1790: Fredmans epistel n:o 42, Carl Michael Bellman:
    Vargar tjuta öfver alt, ren det snögar och blir kallt.
    1797 (28 okt): Årstadagboken, Märta Helena Reenstierna:
    Hela natten och efven i dag Snögade mycket.
    1818 (28 dec): Reseanteckningar, Jöns Jacob Berzelius:
    Nu kom jag att kasta ögat utåt gatan och se — det begynner snöga.
    1829: Vid Magister-promotionen i Lund, Esaias Tegnér:
    Plöja i pannan, och snöga i håret, och snöga i hjertat.
    1886: Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift, Nils Linder:
    I öfverensstämmelse med uttalet skrifves dock numera roa (icke »roga») och snöa (hällre än »snöga»).
    1905: Folke Filbyter, Verner von Heidenstam:
    - Då skall du sluta att gå på jakt mer under vintern, Inge, så att det får snöga.
    Etymologi: Av fornsvenska snøgha, sidoform till snioa. Med ett inskjutet -g- (vid *-w-), jämför stuga, loge, mogen, trogen, redobogen, roga.
    Besläktade ord: snög