tidende
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet tidende. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet tidende, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger tidende i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet tidende finns här. Definitionen av ordet tidende hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avtidende och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Svenska
Substantiv
| Böjningar av tidende | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tidende | tidenden | tidender | tidenderna |
| Genitiv | tidendes | tidendens | tidenders | tidendernas |
tidende
- (ålderdomligt) nyhet, särskild om händelser som nyligen inträffat
- (ålderdomligt) nyhet, bud, besked, information
- 1879: Njáls saga, A. U. Bååth (översättning):
- »Ha vi två nu träffat samman -- ej blir det du, som drager härifrån med tidenden om mötet», ropade Atle och grep ett spjut och slungade det mot Ruts skepp.
- »Ha vi två nu träffat samman -- ej blir det du, som drager härifrån med tidenden om mötet», ropade Atle och grep ett spjut och slungade det mot Ruts skepp.
- 1879: Njáls saga, A. U. Bååth (översättning):
- Etymologi: Av fornsvenska tiþande, tidhende, tidende, av fornnordiska tíðendi n pl. Jämför forndanska tithende, tidinde, tinde, tidhande, danska tidende, bokmål tidende, nynorska tidende, okänt språk tíðend.[1]
- Besläktade ord: tid adj.
Bokmål
Substantiv
| Böjningar av tidende | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tidende | tidenden | tidender | tidendene |
| Genitiv | tidendes | tidendens | tidenders | tidendenes |
tidende
- Etymologi: Av fornnordiska tíðendi n pl. Jämför fornsvenska tiþande, tidhende, tidende, svenska tidende, forndanska tithende, tidinde, tinde, tidhande, danska tidende, nynorska tidende, okänt språk tíðend.[2]
Danska
Substantiv
| Böjningar av tidende | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tidende | tidenden | tidender | tidenderne |
| Genitiv | tidendes | tidendens | tidenders | tidendernes |
tidende
- Etymologi: Av forndanska tithende, tidinde, tinde, tidhande, av fornnordiska tíðendi n pl. Jämför fornsvenska tiþande, tidhende, tidende, svenska tidende, nynorska tidende, okänt språk tíðend.[3]
- Besläktade ord: tid adj.