Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet
yrfä. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet
yrfä, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger
yrfä i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet
yrfä finns här. Definitionen av ordet
yrfä hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen av
yrfä och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Svenska
Substantiv
yrfä n
- (ibland skämtsamt) ouppskattad, flygande insekt, småkryp med vingar
- 1864: Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849, Georg August Wallin:
- Dessa rum liknade fullkomligen våra Finska pörten och torde under vintern, då de ock egentligen begagnas, vara lika trefliga, men nu under sommaren voro de odrägligt heta, fulla af flugor och annat yrfä.
-
- 1906 (8 jan): Nattskärran (Westmanlands Allehanda):
- Lyckligtvis är det sällan brist på yrfän i skogar och mossar nattetid.
-
- Kohyponymer: krypfä, skridfä
- Hyperonymer: flygfä
- Jämför: fjäderfä
- Se även tesaurus: Djur
- (bildligt, ibland smeksamt, ibland nedsättande) liten (ung) person med obetydlig (eller anspråkslös, världslig, oskyldig) existens; delvis liknad vid knott
- 1862: Resan till Engelbrechtsholmen, ur Samlade arbeten, del 1, Karl August Nicander:
- Och menskan sitter i en bräcklig båt Med himlens afgrund ofvanför sitt hufvud Och djupets afgrund under sina fötter - Ett yrfä är hon då, och intet mer.
-
- 1968: Vårens tid är inne, Alice Lyttkens:
- Hon är livlig och impulsiv och pratsam och ja ... hon är ett riktigt litet yrfä.
-
- Synonymer: yrhätta, vildbasare, yrväder
- Jämför: gullegris, lort, skrutt, småfis
- Etymologi: Sammansättning av verbet yra + fä.[1][2]
Källor
- ↑ Svensk ordbok: "yrfä"
- ↑ Förekomst av termen "yrfä" i alla äldre upplagor av SAOL, SO samt Dalins ordbok