Inherited from Old Swedish aterföra, equivalent to åter + föra.
återföra (present återför, preterite återförde, supine återfört, imperative återför)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | återföra | återföras | ||
supine | återfört | återförts | ||
imperative | återför | — | ||
imper. plural1 | återfören | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | återför | återförde | återförs, återföres | återfördes |
ind. plural1 | återföra | återförde | återföras | återfördes |
subjunctive2 | återföre | återförde | återföres | återfördes |
present participle | återförande | |||
past participle | återförd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.