över + skatta (“estimate”). Attested since circa 1755.
överskatta (present överskattar, preterite överskattade, supine överskattat, imperative överskatta)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | överskatta | överskattas | ||
Supine | överskattat | överskattats | ||
Imperative | överskatta | — | ||
Imper. plural1 | överskatten | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | överskattar | överskattade | överskattas | överskattades |
Ind. plural1 | överskatta | överskattade | överskattas | överskattades |
Subjunctive2 | överskatte | överskattade | överskattes | överskattades |
Participles | ||||
Present participle | överskattande | |||
Past participle | överskattad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |