angränsa (present angränsar, preterite angränsade, supine angränsat, imperative angränsa)
Mostly in the present participle.
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | angränsa | angränsas | ||
supine | angränsat | angränsats | ||
imperative | angränsa | — | ||
imper. plural1 | angränsen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | angränsar | angränsade | angränsas | angränsades |
ind. plural1 | angränsa | angränsade | angränsas | angränsades |
subjunctive2 | angränse | angränsade | angränses | angränsades |
present participle | angränsande | |||
past participle | angränsad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.