From av- + gränsa, like German abgrenzen.
avgränsa (present avgränsar, preterite avgränsade, supine avgränsat, imperative avgränsa)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | avgränsa | avgränsas | ||
supine | avgränsat | avgränsats | ||
imperative | avgränsa | — | ||
imper. plural1 | avgränsen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | avgränsar | avgränsade | avgränsas | avgränsades |
ind. plural1 | avgränsa | avgränsade | avgränsas | avgränsades |
subjunctive2 | avgränse | avgränsade | avgränses | avgränsades |
present participle | avgränsande | |||
past participle | avgränsad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.