efter (“after”) + sätta (“set”)
eftersätta (present eftersätter, preterite eftersatte, supine eftersatt, imperative eftersätt)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | eftersätta | eftersättas | ||
Supine | eftersatt | eftersatts | ||
Imperative | eftersätt | — | ||
Imper. plural1 | eftersätten | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | eftersätter | eftersatte | eftersätts, eftersättes | eftersattes |
Ind. plural1 | eftersätta | eftersatte | eftersättas | eftersattes |
Subjunctive2 | eftersätte | eftersatte | eftersättes | eftersattes |
Participles | ||||
Present participle | eftersättande | |||
Past participle | eftersatt | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |