före (“before”) + lägga (“lay”)
förelägga (present förelägger, preterite förelade, supine förelagt, imperative förelägg)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förelägga | föreläggas | ||
Supine | förelagt | förelagts | ||
Imperative | förelägg | — | ||
Imper. plural1 | föreläggen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förelägger | förelade | föreläggs, förelägges | förelades |
Ind. plural1 | förelägga | förelade | föreläggas | förelades |
Subjunctive2 | förelägge | förelade | förelägges | förelades |
Participles | ||||
Present participle | föreläggande | |||
Past participle | förelagd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |