From förhand + -s- + granska.
förhandsgranska (present förhandsgranskar, preterite förhandsgranskade, supine förhandsgranskat, imperative förhandsgranska)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | förhandsgranska | förhandsgranskas | ||
supine | förhandsgranskat | förhandsgranskats | ||
imperative | förhandsgranska | — | ||
imper. plural1 | förhandsgransken | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | förhandsgranskar | förhandsgranskade | förhandsgranskas | förhandsgranskades |
ind. plural1 | förhandsgranska | förhandsgranskade | förhandsgranskas | förhandsgranskades |
subjunctive2 | förhandsgranske | förhandsgranskade | förhandsgranskes | förhandsgranskades |
present participle | förhandsgranskande | |||
past participle | förhandsgranskad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.