From Old Swedish forsmā (“belittle”), from Middle Low German vorsman. Compare German verschmähen.
försmå (present försmår, preterite försmådde, supine försmått, imperative försmå)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | försmå | försmås | ||
Supine | försmått | försmåtts | ||
Imperative | försmå | — | ||
Imper. plural1 | försmån | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | försmår | försmådde | försmås | försmåddes |
Ind. plural1 | försmå | försmådde | försmås | försmåddes |
Subjunctive2 | försmå | försmådde | försmås | försmåddes |
Participles | ||||
Present participle | försmående | |||
Past participle | försmådd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |