From Middle Low German inkrechten (“to take with force”). Compare Dutch kracht (“force”).
inkräkta (present inkräktar, preterite inkräktade, supine inkräktat, imperative inkräkta)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | inkräkta | inkräktas | ||
Supine | inkräktat | inkräktats | ||
Imperative | inkräkta | — | ||
Imper. plural1 | inkräkten | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | inkräktar | inkräktade | inkräktas | inkräktades |
Ind. plural1 | inkräkta | inkräktade | inkräktas | inkräktades |
Subjunctive2 | inkräkte | inkräktade | inkräktes | inkräktades |
Participles | ||||
Present participle | inkräktande | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |