From Middle Low German inkrechten (“to take with force”). Compare Dutch kracht (“force”).
inkräkta (present inkräktar, preterite inkräktade, supine inkräktat, imperative inkräkta)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | inkräkta | inkräktas | ||
supine | inkräktat | inkräktats | ||
imperative | inkräkta | — | ||
imper. plural1 | inkräkten | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | inkräktar | inkräktade | inkräktas | inkräktades |
ind. plural1 | inkräkta | inkräktade | inkräktas | inkräktades |
subjunctive2 | inkräkte | inkräktade | inkräktes | inkräktades |
present participle | inkräktande | |||
past participle | — |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.