knyta upp (present knyter upp, preterite knöt upp, supine knutit upp, imperative knyt upp)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | knyta upp | knytas upp | ||
supine | knutit upp | knutits upp | ||
imperative | knyt upp | — | ||
imper. plural1 | knyten upp | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | knyter upp | knöt upp | knyts upp, knytes upp | knöts upp |
ind. plural1 | knyta upp | knöto upp | knytas upp | knötos upp |
subjunctive2 | knyte upp | knöte upp | knytes upp | knötes upp |
present participle | uppknytande | |||
past participle | uppknuten |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.